Flyttade ihop – nu måste assistansbolaget betala
En assistansberättigad kvinna gifte sig och flyttade ihop. Det ledde till att Försäkringskassan återkrävde 100 000 kronor i assistansersättning. Nu har kammarrätten slagit fast att assistansbolaget måste betala.
Arbetsgivarens ansvar hålla sig uppdaterad
Kammarrätten i Sundsvall menar (i mål nr 712-22, april 2023) att assistansanordnare normalt sett inte behöver ”kontrollera och ifrågasätta Försäkringskassans beslut” om rätt till assistans. Däremot menar man som arbetsgivare måste hålla sig uppdaterade om assistansen som bedrivs och enskildas behov.
Kammarrätten menar att bolaget bör ha uppmärksammat kvinnans ändrade förhållanden, och dess inverkan på hennes assistansbehov. Att kvinnan blivit sammanboende anser kammarrätten utgöra väsentligt ändrade förhållanden.
”Högst olämpligt” för bolaget att utreda
Assistansbolaget hade överklagat till kammarrätten, för att få förvaltningsrättens och Försäkringskassans beslut om återbetalning upphävda. Bolaget framförde att man hade utfört assistans i enlighet med Försäkringskassans beslut.
”Att inspektera en individs bostad och hemförhållanden går utanför bolagets uppdrag. Det vore vidare högst olämpligt för en assistansanordnare att utan bakomliggande skäl aktivt utreda en brukares civilstånd eller undersöka uppgifter kring denne i folkbokföringsregistret”, anser bolaget.
Försäkringskassan argumenterade att det ”är orimligt att de assistenter som dagligen vårdat den assistansberättigade i dennes hem inte haft kunskap om att personen som mottar vården är sammanboende med sin make. Det är alltså inte fråga om någon efterforskning eller inspektion utan om saker som med självklarhet noteras av assistenter som arbetar mer än 12 timmar per dygn i någons hem, och inte rimligen kan undgå att veta om brukaren är sammanboende med sin make eller inte. Gift eller sambo spelar ingen roll för bedömningen eftersom samma ansvar gäller både för makar och andra sammanboende par.”
Assistans för tid som är makars gemensamma ansvar
Kammarrätten gick på Försäkringskassans linje. Bolaget borde ha uppmärksammat att kvinnan blivit sammanboende.
”Assistansersättning har utgått för tid som är makars gemensamma ansvar och ersättning har därmed lämnats med ett för högt belopp”, skriver rätten.
IfA: Anordnare ska inte agera kontrollant
Kammarrättens uppfattning, att assistansanordnare har ett strikt ansvar för att känna till allt som assistenterna känner till, ifrågasätts av bland annat IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.
– Detta är en högaktuell fråga inom assistansen, eftersom det kommer upp i flera rättsprocesser. Vi assistansanvändare vill inte att anordnaren ska agera kontrollant. Sådan information som når fram till anordnaren behöver anordnaren agera på, men anordnaren ska inte behöva eftersöka ändringar, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA.
När det gäller att bli sambo så är det ett sådant ändrat förhållande som ska anmälas till Försäkringskassan, och som kan påverka assistansersättningen. Skyldigheten att anmäla sådana ändrade förhållanden ligger hos såväl den assistansberättigade som hos anordnaren.
– Ur en kvalitetsaspekt kan jag nog tycka att anordnaren borde ha känt till, åtminstone efter en tid, att den assistansberättigade bor tillsammans med någon. Men när det gäller andra saker kring assistansbehovet så kan det vara frågan om mycket mer komplicerade bedömningar, och det är inte rimligt att utkräva att anordnaren ska känna till allt, säger Sophie Karlsson.
Assistansberättiga kanske ej berättar att ”vi har gift oss”. Om paret är KK, vänner som prövar att bo med varandra. Undrar vad gränsen går för vara sambo? Hur assistenter ska rapportera till sin arbetsgivare? Om inte assistenter har rapportera till arbetsgivaren. Får assistenter utbildning i kravet att dokumentera (rapportera till bolaget)? Kravet att bolaget bör ha uppmärksammat ”ändrade förhållande” för kvinnan? Arbetsgivare måste ”hålla sig uppdaterad om assistans som bedrivs i enskilda hem”. Hur tänker kammarrätten? Om assistenter ser/hör/pratar ej om civilstånd. Måste assistenter rapportera hemförhållande till sin arbetsgivare? När är jag sambo? Får assistenter utbildning om samboförhållande av arbetsgivaren, så att assistenter kan anmäla ändrade förhållande i/hos enskild hem?
Hur tänker man om sekretess/tystnadplikt som personlig assistent? Får jag som assistent titta i brevlådan/brev som ligger på köksbordet? Om jag har en inneboende hos mig? Ska assistenter börja titta i postlådan/brevhögar? Jag har fått lära mig att sekretess gäller oxå brev. Får ej läsa vykort eller bläddra i posthögen. Hur tänker kammarrätten att jag som assistent skulle förstå att det har blivit ändrat förhållande i ett enskilt hem? Vad går först sekretess/tystnadplikt eller att berätta ändrat förhållande (samboförhållande)? Önskar att någon berätta för mig hur kammarrätten tänker. Lagen talar om sekretess/tystnadsplikt inom personlig assistans när det gäller sambo i ett enskilt hem där jag är personlig assistent. Hur mycket ska jag berätta för arbetsgivare utan att gör ett lagbrott mot tystnadplikten?
”Assistansersättning har utgått för tid som är makars gemensamma ansvar…”
Vad kan det vara för tid som avses? Eller vilka assistanssysslor måste en make/sambo utföra om en sådan finns?
Jag blev av med enormt mycket tid när jag anmälde att jag gift mig och vi blev sambos. Det tas ingen hänsyn till att man behöver ha ett fungerande liv den dagen. Äktamakaransvar handlar om tvätt, inköp, mat mm. Samt om man delar sovrum läggs allt ansvar över på ens partner. Vi är idag särbos och jag fått tillbaka mina timmar och ett fungerande liv.
Det är orimligt att sambo/make/fru osv. ska förväntas att agera assistent. Att vår kärleksförhållande ekonomiseras, och behov för hjälp ska på ska påtvingas vår partner, som ändå gör mer än en ”normal” partner. Signalen är ”det är ett dubbelt jobb att bo ihop med en handikappad, så tänk nu efter!”
Hur mycket ska jag berätta för arbetsgivare/försäkringskassan ang ”ändrade förhållande” utan att röja tystnadsplikten? Lagbrott mot tystnadsplikten för assistenter och tjänstemän. Rätten till tystnadsplikt. Tystnadsplikt inom LSS är väldigt omfattande och utgör en tydlig grund en välfungerande LSS-verksamhet. Tystnadsplikt och dess omfattning finns i 29§ lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS). Ordalydelsen i lagtexten nämner att tystnadsplikt gäller enskilda personliga förhållande. Det innebär att verksamma som är assistenter, tjänstemän, styrelsen i den enskilda verksamheten inte bör förhålla sig till någon skälighetsbedömning. 29§ lag är att den inte differentierar mellan känslig information och vardaglig information. Information för att kunna utföra ett uppdrag (är samboförhållande en information som är viktigt för att utföra personlig assistans?) Tystnadsplikt gäller all information angående den enskilda hälsa, ekonomin, vardag och privatliv övrigt.
Sker brott mot tystnadsplikt kan det ge upp till 1 år fängelse. Citat assistansinfo.se