Föräldraansvar – ett begrepp som ofta missbrukas

Genom åren har jag funderat en hel del över begreppet ”föräldraansvar”.
I min högskoleutbildning har jag läst både propositionen till lagförslaget, hela lagen LSS och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Med begreppet avser man att föräldraansvaret innebär att man ska jämföra ansvaret med vad som anses normalt för ”normala” barn i samma ålder.
Jag upplever att detta begrepp missbrukas en hel del av kommunens biståndshandläggare, kanske på grund av oförstånd eller kanske på grund av kommunernas alltmer pressade ekonomi. Många föräldrar känner inte till lagen tillräckligt för att kunna hävda sig gentemot detta.
Jag tror att många föräldrar som hamnat i den situation som det innebär att få ett funktionshindrat barn upplever att de hamnar i en djungel av regler och lagar och möten med olika professioner.
UPPDATERING: Utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” (maj 2021) föreslår nya regler för föräldraansvar vid personlig assistans. Läs mer i De 4 viktigaste frågorna om Stärkt rätt till assistans.
För mig har det varit enklare då jag själv arbetat inom handikappomsorg under större delen av mitt yrkesverksamma liv samt att jag har läst en utbildning som var skräddarsydd med inriktning mot ledarskap inom äldre- och handikappomsorg. Jag är mycket väl insatt i LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Jag har själv jobbat som biståndshandläggare och läst många domar.
De befinner sig mitt uppe i sin sorg och kris och försöker att överleva vardagen.
Det är många föräldrar som inte ens orkar överklaga ett negativt beslut. De befinner sig mitt uppe i sin sorg och kris och försöker att överleva vardagen. Min son är idag 29 år och jag får fortfarande höra biståndshandläggare som upplyser mig om mitt föräldraansvar. Självklart har jag ett föräldraansvar för mina barn.
Mina barn kommer alltid att vara mina barn, men det hör väl inte till det normala att byta blöjor, mata, sköta hygien, hjälpa till med av- och påklädning, kommunikation, aktiviteter, förflyttningar, nattvak och ständig tillsyn för en vuxen man som är 29 år? Det man ska jämföra med är ju vad som ryms inom det vanliga föräldraansvaret för jämnåriga barn.
Ju yngre barnet är desto svårare är det att reda ut begreppet, naturligtvis mycket beroende på vilken typ av funktionshinder eller sjukdom som barnet har. Men när barnet blir äldre är det väl egentligen ganska lätt att jämföra med vad som ingår i det ”normala” föräldraansvaret och vad som tillkommer utifrån barnets särskilda behov? Det tycker i alla fall jag.
Det finns också en annan myt som jag mött inom handikappomsorg. Det är att insatserna bara pågår till dess man fyllt 65 år. Sedan övergår man till äldreomsorgens ansvar och därefter är det socialtjänstlagen som styr. Detta är naturligtvis helt fel.
Assistansersättningen är en insats som inte kan utökas eller ändras efter att man fyllt 65 år. Men man får behålla de assistanstimmar man har vid sin 65-årsdag. Om behovet sedan utökas kan det kompletteras med insatser utifrån socialtjänstlagen. Insatsen daglig verksamhet gäller för personer i yrkesverksam ålder.
Det är viktigt att veta att det är förmånligare med insatser utifrån LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Där utgår inga hemtjänstavgifter eller liknande.
Om man exempelvis är beviljad ett särskilt boende enligt LSS betalar man hyra och mat men ingen hemtjänstavgift. Om man däremot blir beviljad en insats utifrån socialtjänstlagen utgår ofta en hemtjänstavgift. Det är inte att undra på att fler och fler människor med funktionshinder är i behov av juridisk hjälp för att ta sig fram i snårskogen och få sina rättigheter tillgodosedda.
Ellinor Målaredotter har skrivit boken ”Funkismamman” om hur det är att leva i ett annorlunda föräldraskap, att få ett funktionshindrat barn och att ständigt behöva kämpa för att få ihop vardagen. Hon jobbar som verksamhetschef på Frösunda Omsorg.