”Förbered ditt barns val av skola i god tid”

Ta reda på så mycket som möjligt om de olika skol-alternativen. Vilka skolor har jag hört talas om och vilka tror jag kan bli bra? Vilken pedagogik använder skolan och hur passar detta arbetssätt för mitt barn?

Så sammanfattar Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, sina tankar kring frågan hur man väljer rätt skola.

Två frågor är generellt sett extra viktiga, menar hon:

• Har skolan hög andel behöriga lärare?

• Är skolan bra på att ge särskilt stöd?

Andra exempel frågor att vara uppmärksam på:

• Är skolan stabil eller har den en hög omsättning av elever?

• Satsar skolan mycket på självstudier och, i så fall, passar det mitt barn?

Det är viktigt att skolans arbetssätt stämmer bra överens med barnets behov. Det betyder förstås olika saker för olika barn.

– Man kan ha olika syn på hur stor en skola ska vara. En del föredrar små skolor, andra tycker det är bättre med en stor skola. För att få en bra helhetsbild bör man hämta information från flera olika håll. Börja med att ställa frågor till de skolor som är aktuella, säger Ann-Marie Begler.

Skol­inspektionens granskningsrapporter kan peka på uppenbara problem.

– Det är bra att läsa granskningsrapporterna, men kom ihåg att vi främst tittar på sådant som inte fungerar bra. Det är ingen generell kvalitetsredovisning, utan rapporterna handlar om de punkter där skolan inte klarar lagstiftningen.

– Rapporterna kan handla om att man inte ger särskilt stöd, och i så fall bör man fundera över om det är rätt skola för barnet. Försök få en bild av vad kritiken handlar om och ställ många frågor till skolan. Man kan ha rättat till bristerna sedan granskningen gjordes. Om vi har beslutat om vite är kritiken allvarligare.

– Annan intressant information i rapporterna kan handla om kritik mot alltför låg andel behöriga lärare, vilket ofta inverkar på skolans kvalitet. Om det finns sådan kritik skulle jag fråga skolan om de har börjat anställa fler behöriga lärare.

– Har en skola mycket självstudier kan det vara viktig information, särskilt om detta inte passar det egna barnet. Denna fråga kan också komma upp i granskningsrapporterna. Om det är svårt att få tillgång till lärare så kan det vara en brist som vi beskriver i våra rapporter.

Skolverket har ett regeringsuppdrag att sammanställa information som underlättar för föräldrar att välja rätt. Redan nu finns sajten Välja skola i en beta-version på www.valjaskola.se där man kan jämföra skolor baserat på andel behöriga lärare, antal elever per lärare, andel godkända elever och några fler parametrar.

Här kommer i framtiden även att finnas information från Skolinspek­tionen.

I beta-versionen finns även många tips på frågor att ställa till skolor man överväger att söka till och beskrivning av olika kvalitetsaspekter.

”Kolla din skola” på www.kolladinskola.se är ytterligare en webbplats. Denna har byggts upp av Skolinspek­tionen. Sajten är egentligen skapad för att skolledningar själva ska kunna testa sin verksamhet inför granskningar. Frågorna utgår från de punkter som Skolinspek­tionen bedömer vid granskningar.

Det är viktigt att förbereda skolvalet i god tid för att göra ett bra val. Det kan bli svårt att ångra sig eller försöka komma till rätta med problem i efterhand.

– Att byta skola är inte så enkelt och då måste man ytterligare försöka säkra upp att den skola man byter till är rätt för det egna barnet. Men även om man hittar en bättre skola, som man vill byta till, så är det inte säkert att det då finns plats där.

Om man inte är nöjd med valet av skola kanske man inte ska byta skola utan i första hand försöka påverka skolans verksamhet till det bättre.

– Redan när man gör sitt val av skola är det bra om man har tagit reda på om föräldrar är välkomna i skolan, om man har välordnade föräldramöten och om skolan lyssnar på föräldrar, säger Begler.

Om man sedan inte är nöjd med skolans stöd till eleven är det i tur och ordning lärare, rektorn och skolchefen som man ska vända sig till med synpunkter och önskemål.

Man kan även kontakta kommunens klagomålshantering för skolfrågor.

Oftast kan man rätta till problem på lokal nivå. Men om detta trots allt misslyckas kan man klaga hos bland annat Skolinspektionen.

Kommunernas klagomålshantering fyller en viktig funktion, men den skulle kunna vara ännu bättre. Skolinspek­tio­nen har kritiserat olika brister.

– Framförallt kan informationen om klagomålshanteringen till föräldrar och elever bli bättre. De allra flesta skolor är seriösa och vill rätta till sina problem, men på en del skolor har man svårt för att reda ut problemen.

När det krävs mycket stöd, eller om stödet inte fungerar, har skolans elevhälsa en viktig funktion.

Någon särskild funktion för att sam­­ordna stödet till en enskild elev finns inte idag – när samordning behövs är det elevhälsan som ligger närmast till hands för att axla det ansvaret.

En av de svåraste skolvalen gäller elever som är på gränsen till att tillhöra särskolans målgrupp.
Innan en elev placerar i särskola måste det genomföras flera undersökningar för att fastställa om eleven tillhör målgruppen, det vill säga har en utvecklingsstörning.

Reglerna för särskoleplaceringar har kraftigt skärpts sedan Skolinspektionen uppmärksammat att flera hundra särskoleelever inte har utretts ordentligt före placeringen.

Men hur många undersökningar som än görs finns ingen skarp gräns, utan vissa elever ligger i en gråzon mellan skolformerna. Det måste dock alltid finnas en klar utvecklingsstörning för att en elev ska gå i särskola.

– Valet av skola handlar också om vad jag som förälder tror är bäst för mitt barn. För en särskoleelev är det ibland bättre att gå integrerat i den vanliga skolan. Men det är ett svårt val.

– Och om man inte är säker på att barnet har en utvecklingsstörning ska barnet gå i den vanliga skolan med tillgång till alla de stöd som finns där.