Fritidskortet en succé – men barn med funktionsnedsättning riskerar hamna utanför

På fem veckor har nästan 250 000 barn hämtat ut det nya fritidskortet – något Folkhälsomyndigheten beskriver som en stor framgång.

Samtidigt visar myndighetens undersökning att barn med funktionsnedsättning möter stora hinder för att delta i fritidsaktiviteter.

Ekonomi, tillgänglighet och trygghet lyfts som särskilt stora utmaningar – och risken för återkrav gör oron ännu större bland funkisföräldrar.

LÄS ÄVEN:
Fritidskortet släpps 15 september – men varför ska funkisföräldrar riskera återkrav?

”Gör stor skillnad”

Sedan mitten av september har nästan en kvarts miljon fått det nya fritidskortet. Nio av tio tror att ett fritidskort gör att fler barn generellt kan delta i fritidsaktiviteter i högre grad.

Störst behov av förbättrade fritidsaktiviteter har barn med funktionsnedsättning.

En undersökning som Folkhälsomyndigheten publicerade 23 oktober visar att vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning i högre grad upplever svårigheter med bristande utbud och tillgång (38 procent för barn med funktionsnedsättning, jämfört med 26,3% för barn generellt), ekonomi (29 procent, jämfört med 25,7%) tillgänglighet (22 procent, jämfört med 8,8%) och trygghet (17 procent jämfört med 9,8%).

Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer som gjordes 2024, innan fritidskortet infördes i september 2025. Ett tusental vårdnadshavare deltog, varav en femtedel funkisföräldrar.

– Tanken är att undersökningen ska följas upp senare, när fritidskortet har funnits en viss tid. Då kan vi fånga upp målgruppen barn med funktionsnedsättningar, säger Madeleine Larsson, projektledare för fritidskortet på Folkhälsomyndigheten.

Långt till jämlikhet för barn med funktionsnedsättning

Barn och unga med funktionsnedsättning, eller andra behov av särskilt stöd, ska uppmärksammas så att fritidskortet ”kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga”. Folkhälsomyndigheten menar att detta gör dem till en utpekad målgrupp i Fritidskortet.

Samtidigt visar myndighetens egen undersökning att tillgänglighet, utbud och trygghet är större hinder än ekonomin.

Vilken betydelse får fritidskortet för barn med funktionsnedsättningar?
– Målet från regeringens sida är att fritidskortet ska komma de här barnen till godo i lika stor utsträckning som andra barn. Det är ett ekonomiskt stöd, ingenting annat, men eftersom ekonomi är ett stort hinder för den här gruppen, så hoppas vi att fritidskortet gör skillnad.

– Samtidigt har regeringen delat ut mer än 400 miljoner kronor i ”kapacitetsstärkande medel” till bland annat Riksidrottsförbundet, Svenskt friluftsliv och kulturskolorna, just för att ha fokus på bland annat den här målgruppen. Man utbildar ledare, tillgängliggör verksamheter och köper in utrustning. Mycket av detta minskar många av de hinder som finns för barn med funktionsnedsättning.

Finns några initiativ för att barn med funktionsnedsättning ska få tillgång till det särskilda fritidskortet [som är värt 2000 kronor istället för 500 kr]?
– Inte vad vi på Folkhälsomyndigheten känner till. Det vi gör är att lyfta att hindren för barn med funktionsnedsättning är fler och ofta större. Vi belyser fakta om att fritidsaktiviteterna inte är lika tillgängliga.

Hoppas ni att det ska satsas mer på barn med funktionsnedsättning framöver?
– Vi är precis i startskedet för fritidskortet så att dra slutsatser redan nu är svårt. Men för att jobba mot en jämlik hälsa så är det här en grupp som behöver satsas mer på.

Risk för återkrav

Funktionsrättsrörelsen har reagerat på att fritidskortet innebär en ökad risk för återkrav av merkostnadsersättning för funkisföräldrar. Informationen på fritidskortet.se om detta är kortfattad. Det nämns endast att ”du kan inte använda Fritidskortet till samma kostnader som du får merkostnadsersättning för. Kontakta Försäkringskassan för att veta vad som gäller för dig.”

För föräldrar som missar denna detalj kan konsekvenserna bli återkrav och risk för att anklagas för bidragsbrott.

Återkrav beror ofta på otydliga regler, men det är alltid den enskilde som hålls ansvarig. Räcker verkligen den information ni ger?
– Vi försöker sprida informationen genom olika kanaler och dialogmöten, och kundservice även på Försäkringskassan finns tillgänglig för att svara på frågor när något är oklart.

Varför finns risken för återkrav, med tanke på att det är nästan omöjligt för vårdnadshavare att ha koll på alla olika regler?
– Det är inget som Folkhälsomyndigheten har beslutat om, eller har befogenhet att reglera. Vårt uppdrag är att förtydliga i kommunikationen så mycket som möjligt.

(Återkrav har blivit allt vanligare, och år 2024 gjorde Försäkringskassan 188 återkrav av merkostnadsersättning.)

Funktionsrättskritik fick inte gehör

Funktionsrättsrörelsen och Parasport Sverige har pekat på fler brister i fritidskortsatsningen, men inte fått så mycket gehör.

Folkhälsomyndigheten har dock löpande samråd med funktionsrättsrörelsen och dialog även med Parasport Sverige.

– Vi har haft en otrolig nytta av att jobba nära, till exempel kring hur vi ska arbeta med barn med funktionsnedsättningar i målgruppsundersökningar, och för att förbättra vår kommunikation. Det har varit ett jättebra samarbete.

Vad tror ni är bästa sättet för att göra fritidsaktiviteter mer jämlika?
– Det krävs arbete inom så många olika delar av samhället, och fritidskortet kan vara en bit i ett stort pussel där vi alla behöver hjälpas åt.

– Med fritidskortet har vi sett förändringar ute i verksamheterna, att föreningar och kulturskolor har anpassat, tillgängliggjort och ökat kompetens för att möta den här målgruppen. Vi har sett exempel på att man anpassat ridskola och boxningslokal för barn med funktionsnedsättningar, och att kulturskolor har köpt in instrument. Där ser vi förändringar till det bättre, men att minska gapet är en jätteutmaning.

Brist på fritidshjälpmedel

Brist på fritidshjälpmedel är ett stort hinder för barn med funktionsnedsättning. Hur upplever ni det problemet?
– Det här är jag ingen expert på, men jag vet att Fritidsbanken har fått 10 miljoner i samband med lanseringen av fritidskortet, och fritidsbanker finns nu i alla län runt om i landet. Dit har man köpt väldigt mycket parasportutrustning, som kostnadsfritt kan användas av just den här målgruppen. Det är insats som har gjort skillnad.

Här för att stanna

Vad händer härnäst med fritidskortet?
– Vi har bara varit igång i fem veckor. Nu rullar det på, och vi har inte sett några signaler om att det här är en satsning som inte kommer ligga kvar framöver.

Förhoppningen är nu att fler föreningar och kulturskolor ska in i fritidskortets register, så att vårdnadshavare kan använda fritidskortet för betalning av många fler aktiviteter.

Just nu finns cirka 4500 föreningar och kulturskolor registrerade, men det skulle kunna växa till 10 000–12 000 olika utförare.

Antalet barn som skulle kunna ha fritidskort är 1,1–1,2 miljoner, varav cirka 250 000 redan har hämtat ut sina fritidskort.