Fritidskortet släpps 15 september – men varför ska funkisfamiljer riskera återkrav?

Fritidskortet för barn 8–16 år kan börja användas 15 september 2025, med ett värde på 500 kronor alternativt 2000 kronor.

Funkisfamiljer riskerar dock återkrav på grund av oklara regler. Funktionsrättsrörelsen har framfört kritiska synpunkter.

Fritidskortet blir också en dyr affär för fritids-Sverige. 39 procent av budgeten går till administration.

Fritidskortet slukar resurser: 39 procent administration

Fritidskortet slukar administrativa resurser. Enbart Försäkringskassans it-utveckling har en engångskostnad på nästan 300 miljoner kronor. Försäkringskassans löpande kostnader väntas överstiga 200 miljoner kronor per år. Åren 2024–2031 uppgår Försäkringskassans kostnader för fritidskortet till mer än 1,8 miljarder kronor. Uppgifterna framgår av Försäkringskassans delredovisning till regeringen i mars 2025.

Under de tre första åren (2025–2027) väntas 1,5 miljarder kronor att betalas ut till fritidskortsanvändning. Under samma period uppgår de administrativa kostnaderna hos Försäkringskassan till 959 miljoner kronor. Administrationen utgör därmed 39 procent av kostnaderna för fritidskortet. Även andra myndigheter har kostnader för fritidskortet.

Grafik: Byråkrati vs fritidsaktiviteter

Kan leda till återkrav och indragna ersättningar

Remissinstanser kritiserade förslag om fritidskort för att dels missgynna barn med funktionsnedsättning, dels öka risken för oavsiktliga misstag som kan resultera i tuffa återkrav och indragning av ersättningar för familjer som har barn med funktionsnedsättning. 

Att döma av lagrådsremissen som publicerades i februari har socialminister Jakob Forssmed inte lyssnat på funktionsrättsrörelsen och Parasport Sverige. Det förslag som remissbehandlades under hösten 2024 tycks inte ha ändrats. Regeringens proposition om fritidskortet. Se även riksdagsdebatten inför beslutet i juni 21025.

Berörda myndigheter har sedan några månader publicerat information på webbsajten fritidskortet.se, men där saknas fortfarande (3 augusti 2025) uppgifter om risken för återkrav för funkisfamiljer som beviljats merkostnadsersättning.

Grafik: Återkraven har mångdubblats inom merkostnadsersättning

Vilka får fritidskortet 2025?

Syftet med fritidskortet är att öka barns deltagande i idrott, kultur, fritidsliv och föreningsliv.

Kortet ska ges till barn och unga i åldrarna 8–16 år och har ett värde på 500 kronor per barn.

Ett ”särskilt fritidskort” får ett värde på 2 000 kronor per barn. Det särskilda fritidskortet lämnas till barn i hushåll som fått preliminärt bostadsbidrag föregående år, men inte till specifikt till barn med funktionsnedsättning som många efterlyst.

Hur påverkas barn med funktionsnedsättning?

Funktionsrätt Sverige har kritiserat utformningen i ett remissvar där man pekade på brister i tillgänglighet, ekonomiska förutsättningar och stödinsatser

”Trots att fritidskortet är tänkt att främja alla barns rätt till en aktiv fritid, så missar förslaget flera viktiga aspekter som påverkar barn med funktionsnedsättningar”,.

”För att fritidskortet ska vara ett verkligt stöd för alla barn krävs det en mer genomgripande analys av de hinder som finns och tydliga åtgärder för att överkomma dem.”

Några hinder som barn med funktionsnedsättning möter:

• Många idrottsanläggningar är inte anpassade för personer med funktionsnedsättning. Det saknas också kunskap hos många föreningar om hur man kan möta behoven hos barn med olika funktionsnedsättningar.
• Även brister hos färdtjänsten påverkar barnens möjligheter att delta, exempelvis regler som hindrar att man tar med sig fritidshjälpmedel.
• En av tre med funktionsnedsättning har behov av fritidshjälpmedel för att kunna göra det man vill på fritiden. Men det är få regioner som förskriver fritidshjälpmedel och kostnaderna för dessa hjälpmedel är ofta mycket höga.
• Det nuvarande utbudet av utlåningsbara fritidshjälpmedel är begränsat och varierar stort mellan olika delar av landet.

Saknar satsning på barn med funktionsnedsättning

”En tydlig brist i förslaget är avsaknaden av särskilda satsningar för barn med funktionsnedsättning. Det finns ingen konkret plan för hur fritidskortet ska underlätta för denna grupp att delta i aktiviteter, trots att det är en viktig målsättning med reformen”, skrev Funktionsrätt.

För att kompensera för de extra kostnader som barn med funktionsnedsättning ofta har, vill Funktionsrätt att fler barn ska få rätt till ”särskilt fritidskort”.

”Utöver barn i hushåll med bostadsbidrag, bör även barn med beviljad stödinsats på grund av funktionsnedsättning omfattas. Genom att inkludera barn med funktionsnedsättning, oavsett ekonomisk situation, kan möjligheten för alla barn att delta i fritidsaktiviteter förstärkas.”

Orimliga krav på funkisföräldrar – risk för återkrav

Funktionsrätt kritiserar också att funkisfamiljer inte får tillräckligt skydd mot att göra fel i bidragsansökningarna, vilket innebär att risken för återkrav ökar:

”Förslaget om återbetalningsskyldighet … ställer orimliga krav på vårdnadshavare och skapar onödig stress. Många föräldrar är redan överbelastade och att navigera mellan olika stödformer och krav på dokumentation är redan svårt för många. Risken för misstag ökar när man ska kombinera olika ansökningar”.

Risken för fel och återkrav är mycket stora för just funkisfamiljer, då fritidskortet krockar med merkostnadsersättningen för barn med funktionsnedsättning.

Av regeringens egen promemoria Ds 2024:16 framgår att föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan drabbas av indragning och återkrav av merkostnadsersättning om fritidskortet används för samma kostnader.

Regeringen tycker inte att man behöver oroa sig för detta, utan skriver att ”sådana situationer bedöms vara möjliga att undvika genom information i samband med att vårdnadshavare ansöker om fritidskort”.

Det är redan nu svårt att ”göra rätt” vid ansökan om bidrag och ersättningar för familjer med funktionsnedsättning, och många drabbas redan av återkrav.

Försäkringskassan har ökat sina ansträngningar att återkräva merkostnadsersättning som betalats ut för mycket. Under 2022 gjordes 64 återkrav på totalt 500 000 kronor, vilket var en femdubbling jämfört med 2020.

Samtidigt planerar regeringen för ännu hårdare tag mot felaktiga utbetalningar, bland annat i form av en bidragsspärr som kan drabba funkisfamiljer oavsett om fel görs medvetet eller av misstag.

LÄS ÄVEN:
Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan

Kan fritidskortet påverka merkostnadsersättningen?

Enligt Försäkringskassan kommer fritidskortet att påverka rätten till merkostnadsersättning. Farhågor finns att Försäkringskassan slutar godkänna merkostnadsersättning för exempelvis hyra av hjälpmedel som kan användas för fritidsaktiviteter.

Problemet lyfts även i Göteborgs kommuns remissvar. Kommunen anser att hyra av hjälpmedel är en merkostnad som är en följd av funktionsnedsättningen, medan fritidskortet bör vara att tillskott på lika villkor för alla barn. Dessa syften bör inte sammanblandas, tycker kommunen.

Regeringen är uppenbart medveten om dessa problem, inklusive risken för återkrav gentemot funkisfamiljer, men tycks anse att problemen kan ”informeras bort”.

Det är till och med så att regeringen anser att föräldrar ska kunna få återkrav även om det är myndigheten – inte föräldern – som har gjort fel. I lagrådsremissen skriver regeringen:

”Det är även motiverat att införa en återbetalningsskyldighet för vårdnadshavaren när myndigheten har betalat ut ett för högt belopp och vårdnadshavaren t.ex. har insett det.”

Parasport efterlyser fler åtgärder

Parasport Sverige betonade i sitt remissvar att fritidskortet har ”potential att skapa en mer inkluderande och aktiv fritid för alla barn och unga”. Men man påpekade också att det krävdes flera åtgärder för att bättre inkludera barn och unga med funktionsnedsättningar. Åtgärderna sammanfattades så här av Parasport:

• Beakta barn med funktionsnedsättningars förutsättningar i systemets utformning och administration.
• Erbjud det särskilda fritidskortets ersättningsnivå till barn med funktionsnedsättningar.
• Utöka fritidskortet till att inkludera inköp av personligt anpassad utrustning.
• Säkerställ att fritidskortet även genererar kontinuerlig uppföljning och utvärdering, inklusive specifik datainsamling kring parasportens målgruppers användande.

Fler remissvar finns på regeringens webbplats.

Intervju med Jakob Forssmed

Se även HejaOlikas intervju med socialminister Jakob Forssmed (KD) den 19 september 2024, om statsbudgeten för 2025, då fritidskortet lyftes som en viktig insats för barn och unga med funktionsnedsättning:

Socialdepartementets svar

Sommaren 2024 ställde HejaOlika ett antal frågor till socialministern om kritiken mot utformningen av fritidskortet. Jenni Lundh, departementssekreterare på socialdepartementet, besvarade den 16 juli 2024 HejaOlikas frågor så här:

Departementspromemorian med förslag på utformningen av fritidskortet har skickats ut på remiss och det finns nu möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Efter remissbehandlingen kommer regeringen att se över förslagen utifrån remissvaren. I vissa fall kan regeringen behöva bearbeta förslagen utifrån synpunkter i remissvaren.

Regeringen har tidigare uttryckt att fritidskortet ska komma barn och unga med funktionsnedsättning till del i samma utsträckning som för andra barn och unga. Av det skälet har förslaget utformats på ett sådant sätt att fritidskortet inte ska påverka den grundläggande rätten till merkostnadsersättning. Däremot, som framgår av skälen till förslaget, gäller även fortsatt samordningsprincipen som framgår av 50 kap. 6 § socialförsäkringsbalken. Den innebär att en person inte ska kunna bli överkompenserad genom att få flera ersättningar från det allmänna för samma förlust eller behov. Vidare framgår av skälen till förslaget att information i samband med att vårdnadshavaren ansöker om fritidskortet kan bidra till att minska risken för och undvika en potentiell situation där överkompensation ändå sker.

När det gäller förslagen från 2021 års bidragsbrottsutredning om ett administrativt sanktionssystem och en tillfällig bidragsspärr är det för tidigt att resonera kring det då analysarbetet fortfarande pågår. Regeringen har tillsatt en bokstavsutredning som bl.a. ska titta närmare på dessa förslag. Uppdraget ska redovisas senast den 2 mars 2026. Uppdraget att se över det föreslagna administrativa sanktionssystemet och förslaget om en bidragsspärr ska redovisas tidigare, senast den 3 mars 2025.

Vi har i augusti 2025 begärt nya svar från departementet.

LÄS ÄVEN:
Guide om merkostnadsersättning för barn och vuxna

Flera myndigheter arbetar med Fritidskortet

Regeringen har gett E‑hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd i uppdrag att fritidskortet. Dialog sker även med Svenskt Friluftsliv, Riksidrottsförbundet, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och andra aktörer.

Fritidskortet är inte ett fysiskt kort, utan en digital tjänst.

Försäkringskassan roll är att skapa ett register med godkända föreningar och verksamheter som har aktiviteter för barn och unga inom idrott, kultur, friluftsliv eller annat föreningsliv. Försäkringskassan ansvarar även för förslag på kontrollfunktioner för att motverka felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.

Försäkringskassan ska också välja ut de barn som är berättigade till förhöjt belopp (det särskilda fritidskortet med ett värde på 2000 kronor per år) så att E‑hälsomyndigheten får rätt uppgifter.

Vad tycker oppositionspartierna?

I riksdagsdebatten i juni kritiserades fritidskortets utformning av bland annat Christofer Bergenblock (C).

Till HejaOlika beskriver Bergenblock centerpartiets kritik så här:

”Jag och Centerpartiet är väldigt kritiska till införandet av fritidskortet, med tanke på att omkring en tredjedel av pengarna beräknas gå åt till administration och byråkrati. Jag känner inte till något motsvarande bidragssystem där en så stor del av pengarna rinner iväg till administrativa kostnader.

Det är naturligtvis bra att det görs satsningar på barn och ungas fritidsaktiviteter, men hade varit betydligt effektivare att låta pengarna gå direkt till civilsamhällets organisationer via de kanaler som redan är etablerade, som Riksidrottsförbundet och Bildningsförbundet. Dessutom kommer systemet med fritidskort innebära en ökad administration även för föreningslivet, men där finns det inga kostnadsberäkningar gjorda. Det finns anledning att tro att små föreningar kommer vara mindre benägna att vara med i systemet och därmed riskerar att gå miste om pengar.

Under alla omständigheter så införs fritidskortet från september, och därmed måste vi se till att följa upp det noggrant från riksdagens sida. Det handlar bland annat om att se hur stora de administrativa kostnaderna blir i verkligheten, vilka föreningar som tar del av pengarna och vilka som inte gör det, i vilken grad barn och ungdomar väljer att nyttja kortet samt i vilken mån det når ut till socioekonomiskt utsatta grupper som ska få det högre belopp.

Från Centerpartiets sida har vi svårt att förstå varför inte även barn och unga med funktionsnedsättningar får ta del av det högre beloppet. Det finns också en uppenbar risk att ersättning från fritidskortet kan hamna i konflikt med merkostnadsersättningen och i slutändan leda till återkrav gentemot funkisfamiljer. Det är naturligtvis inte rimligt och även det måste följas upp noggrant.”