Fritidskortet införs 8 september – trots stora brister för funkisfamiljer

Trots kritiken, nu går regeringen vidare med förslaget om ett fritidskort för barn 8–16 år.
Kortet införs den 8 september 2025, och kommer att ha ett värde på 500 kronor alternativt 2000 kronor.

LÄS ÄVEN:
Fritidskort kan leda till indraget bidrag och återkrav för funkisfamiljer

Regeringen meddelade idag (10 april 2025) att man har beslutat om en proposition om fritidskortet.

Inte lyssnat på kritiken

Att döma av lagrådsremissen som publicerades i februari har socialminister Jakob Forssmed inte lyssnat på kritiken från funktionsrättsrörelsen och från Parasport Sverige.

Det förslag som remissbehandlades under hösten 2024 tycks inte ha ändrats.

Kritiken mot fritidskortet har handlat dels om att satsningen missgynnar barn med funktionsnedsättning, dels att reglerna ökar risken för oavsiktliga misstag som kan resultera i tuffa återkrav för familjer som har barn med funktionsnedsättning. 

Så mycket pengar finns på fritidskortet

Fritidskortet ska ge fler barn och unga tillgång till idrott, kultur, fritidsliv och föreningsliv.

Kortet ska ges till barn och unga i åldrarna 8–16 år och har ett värde på 500 kronor per barn. Det ”särskilda fritidskortet” får ett värde på 2 000 kronor per barn. Det särskilda fritidskortet föreslås lämnas till barn i hushåll som fått preliminärt bostadsbidrag föregående år.

Förslaget missar barn med funktionsnedsättning

Funktionsrätt Sverige har kritiserat utformningen.

”Trots att fritidskortet är tänkt att främja alla barns rätt till en aktiv fritid, så missar förslaget flera viktiga aspekter som påverkar barn med funktionsnedsättningar”, skrev Funktionsrätt i ett remissvar där man pekade på brister i tillgänglighet, ekonomiska förutsättningar och stödinsatser.

”För att fritidskortet ska vara ett verkligt stöd för alla barn krävs det en mer genomgripande analys av de hinder som finns och tydliga åtgärder för att överkomma dem.”

Några hinder som barn med funktionsnedsättning möter:

• Många idrottsanläggningar är inte anpassade för personer med funktionsnedsättning. Det saknas också kunskap hos många föreningar om hur man kan möta behoven hos barn med olika funktionsnedsättningar.
• Även brister hos färdtjänsten påverkar barnens möjligheter att delta, exempelvis regler som hindrar att man tar med sig fritidshjälpmedel.
• En av tre med funktionsnedsättning har behov av fritidshjälpmedel för att kunna göra det man vill på fritiden. Men det är få regioner som förskriver fritidshjälpmedel och kostnaderna för dessa hjälpmedel är ofta mycket höga.
• Det nuvarande utbudet av utlåningsbara fritidshjälpmedel är begränsat och varierar stort mellan olika delar av landet.

Saknar särskilda satsningar

”En tydlig brist i förslaget är avsaknaden av särskilda satsningar för barn med funktionsnedsättning. Det finns ingen konkret plan för hur fritidskortet ska underlätta för denna grupp att delta i aktiviteter, trots att det är en viktig målsättning med reformen”, skrev Funktionsrätt.

För att kompensera för de extra kostnader som barn med funktionsnedsättning ofta har, vill Funktionsrätt att fler barn ska få rätt till ”särskilt fritidskort”.

”Utöver barn i hushåll med bostadsbidrag, bör även barn med beviljad stödinsats på grund av funktionsnedsättning omfattas. Genom att inkludera barn med funktionsnedsättning, oavsett ekonomisk situation, kan möjligheten för alla barn att delta i fritidsaktiviteter förstärkas.”

Inte lika för alla – funkisfamiljer riskerar återkrav

Funktionsrätt kritiserar också att funkisfamiljer inte får tillräckligt skydd mot att göra fel (och drabbas av återkrav) i bidragsansökningarna.

”Förslaget om återbetalningsskyldighet … ställer orimliga krav på vårdnadshavare och skapar onödig stress. Många föräldrar är redan överbelastade och att navigera mellan olika stödformer och krav på dokumentation är redan svårt för många. Risken för misstag ökar när man ska kombinera olika ansökningar”, påpekade Funktionsrätt Sverige.

Risken för fel och återkrav är mycket stora för just funkisfamiljer, då fritidskortet krockar med merkostnadsersättningen för barn med funktionsnedsättning.

Påverkar merkostnadsersättning negativt

Enligt Försäkringskassan kommer fritidskortet att påverka rätten till merkostnadsersättning. Farhågor finns att Försäkringskassan, vid bedömning av merkostnadsersättning, slutar godkänna exempelvis hyra av hjälpmedel som kan användas för fritidsaktiviteter.

Problemet lyfts i Göteborgs kommuns remissvar. Kommunen anser att hyra av hjälpmedel är en merkostnad som är en följd av funktionsnedsättningen, medan fritidskortet bör vara att tillskott på lika villkor för alla barn. Dessa syften bör inte sammanblandas, tycker kommunen.

Regeringen är uppenbart medveten om dessa problem, inklusive risken för återkrav gentemot funkisfamiljer, men tycks anse att problemen kan ”informeras bort”.

Det är till och med så att regeringen anser att föräldrar ska kunna få återkrav även om det är myndigheten – inte föräldern – som har gjort fel:

”Det är även motiverat att införa en återbetalningsskyldighet för vårdnadshavaren när myndigheten har betalat ut ett för högt belopp och vårdnadshavaren t.ex. har insett det”, skriver regeringen i lagrådsremissen.

Parasport efterlyser fler åtgärder

Parasport Sverige betonade i sitt remissvar att fritidskortet har ”potential att skapa en mer inkluderande och aktiv fritid för alla barn och unga”. Men man påpekade också att det krävdes flera åtgärder för att bättre inkludera barn och unga med funktionsnedsättningar. Åtgärderna sammanfattades så här av Parasport:

• Beakta barn med funktionsnedsättningars förutsättningar i systemets utformning och administration.
• Erbjud det särskilda fritidskortets ersättningsnivå till barn med funktionsnedsättningar.
• Utöka fritidskortet till att inkludera inköp av personligt anpassad utrustning.
• Säkerställ att fritidskortet även genererar kontinuerlig uppföljning och utvärdering, inklusive specifik datainsamling kring parasportens målgruppers användande.

Fler remissvar finns på regeringens webbplats.

Intervju med Jakob Forssmed

Se även HejaOlikas intervju med socialminister Jakob Forssmed (KD) hösten 2024, om statsbudgeten för 2025: