Nyheter

Funktionshinderråd utan verkligt inflytande?


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Samverkan mellan kommuner och landsting och organisationer för människor med funktionsnedsättningar finns på de flesta håll, men är inte helt lätt att överblicka. Socialstyrelsen har dock gjort en kartläggning, som publicerades i december 2012, och detta är det senaste samlade greppet som togs om frågan. En erfarenhet därifrån är att intresseorganisationernas företrädare ofta inte tycker att deras kunskaper tas till vara. Dagens Omsorg har med utgångspunkt i den kartläggningen gjort nedslag i ett par svenska kommuner, för att se hur samverkan kan se ut och upplevas.

 

Maktrelationen är ofta ojämlik

Lagen säger att kommuner och landsting ska samverka med organisationer för människor med funktionsnedsättning, men inte hur det skall göras. I de allra flesta kommuner och landsting finns funktionshinderråd, som kan ha många olika namn. Men ofta är maktrelationen mellan beslutsfattare och intresseorganisationer långt ifrån jämlik.

 

 


Alla artiklar i temat om funktionshinderråd:

1. Funktionshinderråd utan verklig betydelse?

2. Falkenberg: Hur tillgänglig är demokratin?

3. ”Det är trögt att få gehör”

4. Gävle: ”Frågor om tillgänglighet handlar om hela samhället”

5. ”Generellt så är det lite segt”


 

 

När Socialstyrelsen gjorde sin kartläggning av formerna för samråd med organsationer för människor med funktionsnedsättning (och även med äldreorganisationer) intervjuades tjänstemän i 65 kommuner och 19 landsting. Företrädare för intresseorganisationerna fick också svara på enkäter, och i slutet av arbetet med kartläggningen hölls också en hearing med sådana organisationer för att samla in ytterligare uppgifter.

Av de 65 kommunerna hade 53 funktionshinderråd och ytterligare fem hade ett råd för både funktionshinder- och äldrefrågor, och av de 19 landstingen hade 15 funktionshinderråd. Nio av tio hade också styrande dokument för funktionshinderråden. Det var dock bara ett fåtal som hänvisade till någon lagstiftning, socialtjänstlagen eller LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Det vanligaste i kommunerna är att råden är kopplade till socialnämnd eller annan nämnd inom det sociala området. I nära en tredjedel av de undersökta kommunerna är rådet däremot kopplat till kommunstyrelsen, och många av de intervjuade menade att det ger en större tyngd åt rådets arbete och ökar möjligheterna till inflytande. 

Hur är det då med organisationernas möjligheter att påverka? Jo, det varierar mycket från att kunna påverka i enskilda fall och i liten grad till ganska bra, och med hyggliga möjligheter att påverka. I drygt hälften av kommunerna upplevs dock råden mest som ett forum för information från de kommunala verksamheterna till intresseorganisationerna; man upplever ofta att ärendena har gått så långt att man inte har möjlighet att påverka besluten. I några kommuner där råden finns med tidigt i planerings- och budgetprocesser finns bättre möjlighet att påverka stora och övergripande frågor.

Vid hearingen framförde representanterna för organisationerna att det är märkligt att deras goda argument sällan lyckas påverka kommunala beslut, och att det inte heller framgår i skriftliga beslut hur deras företrädare har resonerat. Sammantaget är det få av föreningsrepresentanterna som upplever att de har någon makt. Positionerna är långt från jämlika: i bästa fall upplever man att relationerna i rådet är bra, och att man möts med respekt.

Fyra gånger per år är en vanlig intervall för möten med råden, men intresseorganisationerna menar att det krävs tätare möten för att kunna påverka. I råd där det finns någon form av arbetsutskott som förebereder mötena upplevs förutsättningarna som bättre. Det samma gäller om engagerade politiker med viss position, till exempel att den också är nämndordförande, sitter med i rådet.

 

 

ANNONSER
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Mo Gård
ANNONSER
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Mini Crosser X
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för STIL
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för HD Motion
  • Annons för JAG
  • Annons för Primass
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Made for Movement