Hur ska god man och förvaltare ge bättre stöd?

Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver ett mycket mer kunnigt och modernt stöd än dagens system för god man och förvaltare.

Det anser Riksförbundet FUB som 31 mars 2021 släppte rapporten ”Kunnig, engagerad och tillgänglig – om rollen som ställföreträdare för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning”.

LÄS ÄVEN:
God mans viktigaste uppdrag glöms nästan alltid bort

 Hur vill FUB förbättra systemet med god man och förvaltare?

Utifrån rapporten har FUB följande förslag för framtidens system för ställföreträdarskap (god man och förvaltare):

1. Samma stöd oavsett var man bor. En nationell myndighet får ansvaret.
2. Tydligare krav på ställföreträdare och överförmyndare.
3. Obligatorisk utbildning för alla ställföreträdare.
4. Höjd kompetens hos överförmyndare.
5. Samarbete med organisationer som FUB.

”Föråldrat system som borde göras om helt”

– Systemet med ställföreträdare är föråldrat och borde göras om helt. Det handlar om människosyn, säger Torbjörn Odlöw, jurist och forskare som tagit fram rapporten.

FUB:s förslag är också mycket mer genomgripande än de som presenterats av regeringens utredare.

FUB kräver mer kunskap

Förbundet betonar starkt att ett bra stöd från god man eller förvaltare förutsätter att personen har god kunskap om intellektuell funktionsnedsättning. Ännu viktigare är att huvudmannens vilja och behov prioriteras.

Goda kunskaper om LSS, socialförsäkringsrätt, Funktionsrättskonventionen och diskrimineringslagstiftning är också avgörande.

God man kan vara ett hinder

– En god man kan vara ett stöd i självbestämmande men också ett hinder. Systemet måste anpassas till det moderna samhällets utmaningar och de funktionshinderspolitiska målen, säger Christina Heilborn, FUB:s förbundssekreterare.

Lättläst om god man

Riksförbundet FUB har tagit fram lättlästa skrifter, dels om ”Att ha god man eller förvaltare”, dels om rapporten ”Kunnig, engagerad och tillgänglig”.

Mer information om god man finns på denna webbsida hos FUB.

Läs även om god man i LSS-skolan: ”Kommunens särskild ansvar för LSS”.

Vad föreslår den statliga utredningen om gode män och förvaltare?

Den 5 maj 2021 presenterade regeringens särskilde utredaren Kathrin Flossing regeringens egen utredning av ställföreträdarskap, (Gode män och förvaltare – en översyn, SOU 2021:36).

Utredningen har inte sett över systemet som helhet, utan fokuserar på vissa områden med problem.

”Det över­gripande syftet med utred­ningens förslag är att åstad­komma förbätt­ringar för de personer som har behov av en god man eller förval­tare”, skriver utredaren.

De viktigaste förslagen sammanfattas så här av utredaren:
1. bättre stöd till och stärkt ställning för huvud­männen,
2. bättre möjlig­heter att rekry­tera och behålla kompe­tenta ställ­före­trädare,
3. bättre förut­sätt­ningar för ställ­före­trädare att utföra sina upp­drag på ett bra sätt,
4. högre kvalitet i ställ­före­trädarnas och över­för­myn­darnas verk­samhet,
5. bättre styr­ning och tillsyn över landets ställ­före­trädare och över­för­myndar­verk­sam­heter,
6. effektivare besluts­fattande i ärenden om god­man­skap och
7. ökade förut­sätt­ningar för att över tid behålla det ideella inslaget i ställ­före­trädar­systemet.

Utredningen gick ut på remiss 31 maj 2021, och här finns nu remissvaren.

Vad anser FUB om statliga utredningen om gode män?

Riksförbundet FUB kritiserar att utredningen fått ett alltför begränsat uppdrag. I remissvaret skriver FUB att ställföreträdarskap behöver ses över i sin helhet.

”Den aktuella lagstiftningen är omodern och saknar ett rättighetsperspektiv i enlighet med Sveriges funktionshinderspolitiska mål och Funktionsrättskonventionen. FUB anser att en helt ny, rättighetsbaserad lagstiftning hade gjort det tydligt för alla aktörer att synsättet har förändrats sen den tid då vi fortfarande hade omyndighetsförklaring i Sverige.

Riksförbundet FUB deltog med en representant i utredningens referensgrupp. Riksförbundet FUB ifrågasätter att inga representanter för huvudmännen fanns representerade i utredningens expertgrupp. Det förekom heller inga gemensamma möten mellan referensgruppen och expertgruppen.

Riksförbundet FUB påpekade tidigt till både utredningen och departementet att det är viktigt att utredningens förslag bearbetas till en lättläst version. Detta gjordes till exempel i LSS-utredningen och det nyligen publicerade betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans. Trots påpekanden finns det inte någon lättläst sammanfattande i nuvarande utredning. Att inte göra det möjligt för fler att ta del av utredningens förslag förstärker den förlegade synen på personer med funktionsnedsättning som präglar den ålderdomliga lagstiftningen kring ställföreträdarskap och utgör ett hinder för delaktighet.”

I remissvaret efterlyser FUB krav på att huvudmannens önskemål om vem som ska vara ställföreträdare följs i största möjliga mån. ”I dag förekommer det att kommuner hindrar huvudmän från att välja att anlita sina anhöriga som ställföreträdare. Riksförbundet FUB anser att anhöriga ska bedömas på samma sätt som andra ställföreträdare och att huvudmannens vilja ska respekteras i så stor utsträckning som möjligt”, skriver FUB.

FUB efterlyser också stärkt rätt till egenvald kommunikation. Det finns i dag inget krav på myndigheter och ställföreträdare att använda AKK, altenativ kompletterande kommunikation, ett krav som finns i andra länder.

FUB skriver vidare att om en ställföreträdare inte klarar av att själv kommunicera med sin huvudman på grund av grad av funktionsnedsättning (när utbildning av ställföreträdaren inte är tillräckligt) måste det finns ett väldokumenterat gott samarbete med anhöriga och personal som kan uttolka huvudmannens viljeyttringar.

FUB anser också att det måste krävas särskilda skäl för att ha särskild postadress till ställföreträdaren. FUB betonar att särskild postadress innebär en inskränkning i huvudmannens insyn i sina egna angelägenheter.

Mera fakta om god man-arvode

Hur bestäms arvode, och vem betalar?

Överförmyndaren har stor frihet när det gäller att bestämma arvode till god man, men ska sträva efter en rättvis och likformig bedömning.

Överförmyndarna har sina egna riktlinjer för att bedöma skäligt arvode och det är vanligt att SKR:s riktlinjer tillämpas. I oktober 2022 publicerade SKR ett nytt cirkulär med rekommendationer om ”Arvoden och ersättningar till förmyndare, gode män och förvaltare med flera”.

Vanligen beslutas om arvode årligen, i samband med granskningen av ställföreträdarens årsräkning.

När det gäller att förvalta egendom och sörja för person är rekommendationen att det årliga arvodet för var och en av dessa delar bör uppgå till mellan 10 och 30 procent av prisbasbeloppet, och ibland därutöver, beroende på uppdragets omfattning och svårighetsgrad.

Särskilda uppgifter hänförliga till att bevaka rätt medför enligt riktlinjerna ett arvode om 150 till 500 kronor per timme. När det gäller ersättning för utgifter anges i riktlinjerna att ställföreträdaren måste visa att en utgift varit nödvändig och att schablonersättning saknar stöd i lag.

Kategori 1 (200–300 kronor per timme)
T.ex. lägenhetsavveckling, försäljning av fastighet eller bostadsrätt med hjälp av mäklare, boutredning och arvskifte, kontakter med fordringsägare. Kan också avse större insatser kopplat till assistansersättning, skuldsanering eller andra insatser för den enskilde.
Kategori 2 (300–400 kronor per timme)
T.ex. mer kvalificerat arbete vid boutredning och arvskifte, överklagan/process kring personlig assistans eller andra välfärdsförmåner där insatsen är av kvalificerad art och av större juridisk karaktär
Kategori 3 (400–550 kronor per timme)
T.ex. medverkan vid domstolsförhandlingar, förlikningsavtal och annat renodlat kvalificerat juridiskt arbete.

Enligt statistik för 2019 var totalkostnaden för beslutade arvoden drygt 870 miljoner kronor. Kommunerna svarade för 47 procent av kostnaden och huvudmännen för 53 procent. Enligt slutsatser som kan dras från statistik för 2019 uppgår ett genomsnittligt arvode till omkring 8 600 kronor per år. Enligt SKR uppgår ett normalarvode till en god man till omkring 12 000 kronor per år. Ibland väljer en ställföreträdare att inte ta ut något arvode.

Utgångspunkten är att huvudmannen själv ska betala arvodet och ersättningen men det är vanligt att hans eller hennes ekonomiska förhållanden är sådana att kommunen helt eller delvis ska stå för kostnaden, enligt reglerna i 12 kap. 16 § tredje och femte stycket FB.

Om det inte finns särskilda skäl för något annat är det huvudmannen själv som ska betala, när hans eller hennes beräknade årsinkomst överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet eller den enskildes tillgångar under året överstiger två gånger prisbasbeloppet. Utöver detta ska huvudmannen betala socialavgifter eller särskild löneskatt.

När arvodet och ersättningen inte ska betalas av huvudmannen är det kommunen som svarar för kostnaderna.

Ställföreträdaren är skyldig att betala skatt på den ersättning som han eller hon får.

SKR betonar i cirkuläret från 2022 att uppdrag som god man eller förvaltare präglas av ett betydande mått av ideell verksamhet (SOU 2004:112 s. 823). Det är ett frivilligt uppdrag och inte fråga om en anställning. Ställföreträdaren kan därför inte förvänta sig att få ett arvode som kan jämställas med lön och som omfattar allt vad denne har utfört för sin huvudman. Ställföreträdaren kan därför inte heller få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Sedan lång tid tillbaka finns en praxis hos överförmyndare att ställföreträdarna får ersättning för utgifter med 2 % av prisbasbeloppet utan uppvisande av kvitton.