Ny guide: Så undviker du sanktionsavgift och bidragsspärr

NY GUIDE. Har du fått för mycket ersättning från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten? Då kan du behöva betala tillbaka pengarna.

Sedan den 1 juli 2026 kan du i vissa fall också få en administrativ sanktionsavgift.

Vid allvarligare överträdelser kan du få en bidragsspärr, som innebär att du förlorar rätten till en eller flera ersättningar under en viss tid.

Ny guide från HejaOlika

En sanktionsavgift kan bli aktuell även om du gjort fel av misstag, eller helt omedvetet. Men avgiften kan i vissa situationer sänkas eller tas bort. För bidragsspärr gäller strängare regler.

I den här guiden kan du läsa om de viktigaste reglerna, hur stor avgiften kan bli och vilka ersättningar som kan spärras. Du får också veta vad du kan göra om du upptäcker ett fel, får ett brev från myndigheten eller vill få ett beslut omprövat eller överklaga det.

LÄS ÄVEN:
Fler artiklar om administrativa sanktionsavgifter
Fler artiklar om Försäkringskassans återkrav

 

Slipper jag sanktionsavgift om jag själv rättar felet?

Om du rättar felet på eget initiativ ska sanktionsavgift inte beslutas. Likaså om du i efterhand lämnar en uppgift eller anmäler en ändring som du tidigare missat.

Det är viktigt att rättelsen verkligen sker frivilligt. Enligt Försäkringskassans informationsmeddelande räknas den normalt inte som gjord på eget initiativ om du redan fått veta att Försäkringskassan har upptäckt felet eller har startat ett återkravsärende. Att lämna rätt uppgift i ett annat ärende är inte alltid tillräckligt; uppgiften behöver vara avsedd att ge myndigheten rätt underlag för bedömningen av den aktuella utbetalningen.

En frivillig rättelse kan alltså hindra sanktionsavgift, men avgör inte om ersättning som redan betalats ut felaktigt kan krävas tillbaka.

 

Måste jag betala sanktionsavgift bara för att jag fått ett återkrav?

Nej, ett återkrav räcker inte ensamt för sanktionsavgift. Enligt 108 a kap. 2 § socialförsäkringsbalken krävs även att personen har orsakat den felaktiga eller för höga utbetalningen genom att lämna en oriktig uppgift, eller inte fullgöra en skyldighet att lämna uppgifter eller anmäla ändrade förhållanden.

Det finns också situationer där avgift inte får beslutas, exempelvis om uppgiften rättats på eget initiativ eller skyldigheten fullgjorts i efterhand på eget initiativ.

Om återkravet bygger på strikt återbetalningsansvar, måste myndigheten utreda orsaken till den felaktiga utbetalningen innan en sanktionsavgift kan bli aktuell. Ett återkrav kan alltså finnas utan att förutsättningarna för avgift är uppfyllda.

Återkravet och sanktionsavgiften är olika åtgärder: återkravet gäller återbetalning av ersättning, sanktionsavgiften är en separat avgift.

 

Får jag yttra mig innan avgift beslutas?

Ja, du får tillfälle att yttra dig innan myndigheten fattar beslut om sanktionsavgift. Aavgift får inte beslutas om du inte har fått denna möjlighet inom fem år från den dag då uppgiften lämnades eller skyldigheten att lämna uppgift eller anmäla en ändring uppkom.

Möjligheten att yttra sig ges genom ett kommuniceringsbrev. Brevet ska ge dig möjlighet att bemöta frågan om sanktionsavgift. Du kan då förklara om du anser att förutsättningarna för avgift saknas eller lämna uppgifter som kan ha betydelse för eventuell nedsättning av avgiften.

 

Vad måste Försäkringskassan bevisa för att besluta om avgift?

Försäkringskassan har bevisbördan och ska med hög grad av sannolikhet kunna visa de omständigheter som krävs för sanktionsavgift.

Myndigheten behöver kunna visa att:

• en ersättning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp,
• detta orsakades av en oriktig uppgift eller av att en uppgifts- eller anmälningsskyldighet inte fullgjordes,
• det finns ett beslut om återbetalning enligt de bestämmelser som anges i 108 kap. socialförsäkringsbalken, och att personen helt eller delvis ska betala tillbaka,
• det inte finns något lagligt hinder mot avgift, till exempel frivillig rättelse på eget initiativ eller vissa parallella brottsutredningar.

Det krävs däremot inte att myndigheten visar att personen agerade medvetet eller vårdslöst.

Om återkravet bygger på strikt återbetalningsansvar behöver Försäkringskassan även visa att just personens uppgift eller underlåtenhet orsakade felutbetalningen, återkravet ensamt räcker inte.

 

Kan jag slippa avgift om jag gjort fel omedvetet eller av misstag?

Nej, inte automatiskt. Att ett fel har skett av misstag eller att du inte känt till en ändring ger inget generellt undantag från avgift. Försäkringskassan behöver inte visa att du agerat medvetet eller vårdslöst.

Men avgiften kan sättas ned, helt eller delvis, om den skulle vara oskälig. Myndigheten måste beakta om missen kan antas bero på ålder, hälsa eller liknande förhållanden, eller om avgiften inte står i rimlig proportion till det som hänt. Om även minimibeloppet skulle vara oskäligt, ska avgiften sättas ned helt.

Regeringen förklarar att hälsa även kan omfatta till exempel sjukdom, funktionsnedsättning eller nedsatt kognitiv förmåga att ta till sig information och förstå regler. Det måste dock finnas ett samband mellan omständigheten och att ändringen missades.

Du kan alltså beskriva i ditt yttrande varför ändringen missades och vilka allmänna omständigheter som kan ha påverkat möjligheten att anmäla den. Det innebär inte säkert att avgiften tas bort, men uppgifterna kan ha betydelse för nedsättningen.

 

Hur kan jag motivera att jag ska slippa avgift?

När du svarar på kommuniceringsbrevet kan du förklara vad som hänt, varför ändringen missades och hur det påverkade din möjlighet att anmäla i tid. Begär uttryckligen att Försäkringskassan prövar om avgiften ska sättas ned helt enligt 108 a kap. 8 § socialförsäkringsbalken.

Lyft fram det som är relevant:

• vilken ändring som missades och ungefär när,
• när du upptäckte den och vad du gjorde då,
• vilken omständighet som gjorde att du hade svårt att förstå, komma ihåg eller anmäla ändringen,
• sambandet mellan den omständigheten och missen,
• eventuellt underlag som styrker själva omständigheten.

Det krävs inte full bevisning för att just ålder, hälsa eller liknande förhållanden orsakade missen, det räcker att det kan antas finnas ett samband. Enligt Försäkringskassans interna informationsmeddelande behöver själva omständigheten vara utredd, exempelvis behöver en kognitiv funktionsnedsättning göras sannolik. Försäkringskassan ska informera om möjligheten till nedsättning och ge möjlighet att lämna uppgifter och underlag.

Så här kan du formulera dig:

”Jag begär att sanktionsavgiften sätts ned helt eller delvis. Ändringen missades därför att [allmän omständighet]. Detta påverkade min möjlighet att uppmärksamma och anmäla ändringen. Jag åberopar [kort beskrivning av underlag].”

Det är inte säkert att hela avgiften slopas. Hel nedsättning förutsätter att även minimibeloppet skulle vara oskäligt.

 

Har Försäkringskassan några instruktioner om att ”hellre fria än fälla”?

Nej. Däremot finns två skyddsregler:

• För själva avgiften anger Försäkringskassans informationsmeddelande att myndigheten har bevisbördan och med hög grad av sannolikhet måste kunna visa de omständigheter som krävs för avgift. Det är alltså inte en regel om att avgift ska tas ut vid osäkerhet.
• För nedsättning av avgiften anges att bedömningen inte ska vara alltför restriktiv. Försäkringskassan ska pröva om avgiften är oskälig med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, inklusive eventuella brister i myndighetens service eller utredning. Samtidigt står det att exempelvis hög ålder eller sjukdom inte automatiskt ska leda till lägre avgift.

Det handlar alltså inte om en allmän instruktion att tolka tveksamheter till den enskildes fördel. Men myndigheten ska dels kunna styrka förutsättningarna för avgift, dels göra en individuell och inte alltför snäv prövning av om avgiften ska sättas ned helt eller delvis.

Vilka skäl kan göra att avgiften sänks eller tas bort?

Avgiften kan sänkas, och i vissa fall slopas helt, om det vore oskäligt att ta ut fullt belopp. Lagen pekar särskilt ut tre typer av skäl:

• Ålder, hälsa eller liknande förhållanden
  Exempel som nämns i materialet är fysisk eller psykisk sjukdom, funktionsnedsättning eller nedsatt kognitiv förmåga som gjort det svårare att förstå eller följa regler. Även en svår livshändelse, som skilsmässa eller närståendes allvarliga sjukdom, kan vara relevant om den påverkat möjligheten att lämna rätt uppgifter. Det ska finnas ett samband med missen, men full bevisning om sambandet krävs inte.
• Avgiften är oproportionerlig
  Det kan vara relevant om avgiften blir mycket hög i förhållande till vad som faktiskt hände, exempelvis när ett stort återkrav vuxit fram under lång tid på grund av utebliven uppföljning. Myndighetens brister i service eller utredning kan också tala för nedsättning.
• Oskäligt lång handläggningstid
  Om lång tid gått efter att man fått möjlighet att yttra sig, och dröjsmålet inte beror på personen själv.

Även andra omständigheter kan vägas in, exempelvis påverkan på ett barn eller betalningsförmåga enligt propositionens förklaringar.

Avgiften ska tas bort helt om det vore oskäligt även att ta ut lagens minimibelopp. Detta är en individuell bedömning, inte en automatisk följd av exempelvis sjukdom eller ekonomi.

 

Kan sanktionsavgiften bli större än återkravet?

Ja, minimibeloppet kan ge den effekten. Det kan hända när återkravet är lågt, eftersom sanktionsavgiften har ett minimibelopp.

Avgiften är normalt 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka, men den får inte understiga 4 procent av prisbasbeloppet för året då beslutet om avgiften fattas. Därför kan minimibeloppet bli större än själva återkravet.

Regeringen angav som exempel att 4 procent av minimibeloppet år 2026 motsvarar 2 368 kronor. Om återkravet då är lägre än det beloppet kan avgiften alltså överstiga återkravet.

Det finns dock en möjlighet att sätta ned avgiften. Om det vore oskäligt att ta ut avgiften med minimibeloppet ska avgiften sättas ned helt.

 

Kan jag få avgift för uppgifter som Försäkringskassan hämtat från någon annan?

Normalt kan du inte få sanktionsavgift för att Försäkringskassan fått uppgiften från en annan myndighet eller hämtat den från ett annat av dina ärenden. Det avgörande är om du aktivt har godkänt att uppgiften används som underlag i det aktuella ersättningsärendet:

• Aktivt godkännande: Uppgiften kan ligga till grund för sanktionsavgift, exempelvis om du aktivt godkänt förtryckta uppgifter i en ansökan eller uttryckligen bekräftat att kommunicerade uppgifter stämmer.
• Passivitet: Om Försäkringskassan skickat en uppgift från någon annan till dig och du inte kommenterat den, räknas det inte som ett aktivt godkännande. Då kan avgift inte beslutas på grunden att du lämnat en oriktig uppgift.

Men detta är en separat fråga från skyldigheten att själv lämna uppgifter eller anmäla ändringar. Även om en hämtad uppgift inte kan användas som grund för avgift på grund av oriktigt uppgiftslämnande, kan Försäkringskassan enligt sitt informationsmeddelande behöva bedöma om du i stället inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

 

Vad händer om mitt ombud eller min gode man gjort fel?

Det beror på vem som agerat och på omständigheterna. För sanktionsavgiften skiljer Försäkringskassan mellan ombud och legal ställföreträdare, till exempel god man eller förvaltare.

• Ombud: Utgångspunkten enligt Försäkringskassans informationsmeddelande är att den som anlitar ett ombud i princip ansvarar för ombudets handlingar. Att ett ombud lämnat en felaktig uppgift är därför normalt inte i sig ett skäl att sänka avgiften.
• God man, förvaltare eller förmyndare: Om felaktigheten kan hänföras till den legala ställföreträdaren talar det för att avgiften ska sättas ned. Myndigheten anger också att behovet av en ställföreträdare kan vara en omständighet som i sig talar för nedsättning.
• Enligt propositionen kan en god man eller förvaltare inte själv få sanktionsavgift enligt denna ordning; avgiften kan i stället bara riktas mot huvudmannen om förutsättningarna är uppfyllda.

Det innebär inte att en avgift automatiskt tas bort när en god man gjort fel. Försäkringskassan ska göra en individuell prövning av om det vore oskäligt att ta ut fullt belopp.

 

Måste jag betala medan beslutet omprövas eller överklagas?

Vi skiljer här på betalning, laga kraft och indrivning:

Betalning: Sanktionsavgiften ska betalas till Försäkringskassan. Den kan betalas frivilligt även innan beslutet fått laga kraft. Om avgiften senare upphävs eller sänks genom ett lagakraftvunnet beslut eller en dom, ska det som betalats för mycket återbetalas, med ränta.

Laga kraft är det den punkt då beslutet kan ligga till grund för tvångsåtgärder. Ett beslut om avgift kan alltså finnas och frivilligt betalas innan dess, men Försäkringskassan kan inte gå vidare med indrivning innan beslutet fått laga kraft. Regeringens proposition beskriver att beslutet gäller omedelbart men inte kan lämnas för indrivning före laga kraft.

Indrivning: Om avgiften inte betalas frivilligt kan Försäkringskassan, efter laga kraft, lämna den till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Försäkringskassan sköter handläggningen för verkställighet, även när Pensionsmyndigheten fattat avgiftsbeslutet.

Kvittning är en form av verkställighet: Försäkringskassan gör avdrag på en ersättning som personen har rätt till, för att betala en obetald sanktionsavgift. Enligt 108 kap. 22 § socialförsäkringsbalken kräver detta att avgiftsbeslutet fått laga kraft och avdraget får bara göras från ersättning som administreras av samma myndighet som fattade avgiftsbeslutet.

 

Vad händer med avgiften om återkravet ändras eller upphävs?

Om återkravet ändras eller upphävs genom beslut eller dom som fått laga kraft, ska Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten ompröva sanktionsavgiften. Det sker på myndighetens initiativ; du behöver alltså inte först begära en ny prövning av avgiften.

Det betyder inte att avgiften automatiskt ändras med exakt samma belopp eller procentsats som återkravet. Frågan om sanktionsavgift ska prövas på nytt i sin helhet. Enligt Försäkringskassans informationsmeddelande kan resultatet bli att avgiften upphävs eller ändras på annat sätt.

Om du redan har betalat avgiften gäller följande:

• Om avgiften upphävs genom ett lagakraftvunnet beslut eller en dom ska hela det inbetalda beloppet betalas tillbaka.
• Om avgiften sänks ska beloppet som överstiger den nya avgiften betalas tillbaka.
• Ränta ska betalas från dagen då avgiften betalades till dagen för återbetalningen.

Detta gäller sanktionsavgiften. Ett ändrat återkrav innebär inte i sig att en eventuell bidragsspärr ändras; jag har inte stöd i de hämtade källorna för att säga att det sker automatiskt.

 

Kan både jag och min partner få var sin avgift för samma återkrav?

Ja, så kan det bli, men inte automatiskt bara för att ni är partners eller har samma återkrav. Om ni båda är solidariskt återbetalningsskyldiga innebär återkravet att myndigheten kan kräva hela återkravsbeloppet av någon av er. Sanktionsavgiften ska däremot bedömas separat för varje person.

Det innebär:

• Om bara en av er anses ha orsakat den felaktiga utbetalningen, kan bara den personen få sanktionsavgift.
• Om båda anses ha orsakat felutbetalningen, kan ni få varsitt individuellt beslut om sanktionsavgift.
• Enligt Försäkringskassans informationsmeddelande ska avgiften då för var och en beräknas på hela återkravsbeloppet, inte delas mellan er.

Försäkringskassan måste alltså pröva förutsättningarna för avgift för var och en; ett gemensamt återkrav är inte i sig tillräckligt för att båda ska få avgift.

 

Hur gamla fel kan leda till sanktionsavgift?

Det finns tre olika tidsregler för sanktionsavgift:

1. Övergångsregler – när reglerna alls kan användas
   SFS 2026:724 trädde i kraft den 1 juli 2026. De nya reglerna ska inte tillämpas på uppgifter som lämnats eller uppgifts-/anmälningsskyldigheter som uppkommit före den dagen. Det är alltså tidpunkten för uppgiften eller skyldigheten som är avgörande, inte exempelvis när återkravet beslutas.
2. Fem år för att få tillfälle att yttra sig – innan avgift får beslutas
   Myndigheten får inte besluta om sanktionsavgift om personen inte inom fem år har fått möjlighet att yttra sig om avgiften. Tiden räknas från den dag en oriktig uppgift lämnades eller från den dag uppgifts- eller anmälningsskyldigheten uppkom.
   Enligt Försäkringskassans informationsmeddelande ges denna möjlighet först genom ett kommuniceringsbrev. Vid varje ny ändring som omfattas av en anmälningsskyldighet börjar en ny femårsfrist löpa.
3. Fem år för verkställighet – efter att avgiften beslutats
   En redan beslutad sanktionsavgift faller bort till den del den inte har verkställts inom fem år från att beslutet fått laga kraft. Detta är inte en tidsfrist för att fatta beslut, utan en bortre gräns för att driva in eller på annat sätt verkställa en redan beslutad avgift.

 

Kan Försäkringskassan besluta om avgift om jag är polisanmäld?

Nej, inte så länge polisanmälan eller brottsutredningen gäller samma person och samma uppgiftslämnande eller underlåtenhet som annars skulle kunna leda till sanktionsavgift.

Enligt 108 a kap. 4 § socialförsäkringsbalken får Försäkringskassan inte besluta om avgift när förhållandet omfattas av en anmälan enligt bidragsbrottslagen eller en förundersökning om misstänkt brott. Syftet är att samma händelse inte ska prövas i två sanktionsförfaranden.

Det hindret är dock normalt tillfälligt. Avgift kan bli aktuell igen om ingen förundersökning inleds, förundersökningen läggs ned, eller förhållandet annars inte längre utreds som brott och inte har prövats slutligt.

Om åklagaren däremot väcker åtal, utfärdar strafföreläggande eller beslutar om åtalsunderlåtelse för samma person och samma händelse, får Försäkringskassan inte besluta om sanktionsavgift för den saken.

En polisanmälan som gäller samma felaktiga utbetalning men en annan person hindrar däremot enligt Försäkringskassans informationsmeddelande inte automatiskt en avgift för dig.

 

När riskerar jag bidragsspärr?

Du riskerar bidragsspärr först när myndigheten bedömer att du, i en fråga som påverkar rätten till eller storleken på en viss förmån, medvetet eller av grov vårdslöshet har:

• lämnat en oriktig uppgift,
• inte lämnat en uppgift som du varit skyldig att lämna, eller
• inte anmält en ändring som du varit skyldig att anmäla.

Det är alltså en högre tröskel än för sanktionsavgift. Ett misstag eller att man inte varit medveten om ändringen räcker inte i sig för bidragsspärr. Regeringen beskriver kravet som att åtgärden ska rikta sig mot mer allvarliga överträdelser, med medvetet agerande eller påtaglig nonchalans.

Spärren är inte automatisk. Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten får besluta om den, men får inte göra det om det vore oskäligt. Spärren ska avse en bestämd förmån och vara mellan tre månader och tre år.

En spärr får inte grundas på en uppgift eller skyldighet som ligger mer än fem år tillbaka. Inkomstgrundad ålderspension och efterlevandeskydd i form av premiepension får inte spärras.

 

Vad fungerar bidragsspärr?

En bidragsspärr innebär att du under en bestämd tid inte kan få rätt till en viss socialförsäkringsförmån, även om du i övrigt skulle uppfylla villkoren för den. Det är alltså inte ett återkrav eller en extra avgift, utan en tillfällig spärr från själva förmånen.

Spärren ska gälla en bestämd förmån, inte automatiskt alla ersättningar. Den ska vara minst tre månader och högst tre år.

Under spärrtiden kan man normalt inte få förmånen beviljad för den perioden i efterhand. Om exempelvis spärren gäller föräldrapenning förbrukas enligt propositionens beskrivning inte dagarna under spärrtiden; de kan användas senare om villkoren då är uppfyllda.

En spärr får inte beslutas om den är oskälig. Den gäller inte heller för inkomstgrundad ålderspension eller efterlevandeskydd i form av premiepension.

 

Hur ska jag klara min försörjning om jag får bidragsspärr?

Om en bidragsspärr skulle göra att du inte rimligen kan klara din försörjning, är det en omständighet som ska ha betydelse innan spärr beslutas. En spärr får inte beslutas om den är oskälig. Regeringen anger att den i regel bör anses oskälig när personen uppfyller villkoren för förmånen, är beroende av den för sin försörjning och det inte är rimligt att kräva annan försörjning.

Om du får möjlighet att yttra dig inför ett beslut kan du därför, på ett allmänt sätt, beskriva:

• att du är beroende av just den aktuella förmånen för din försörjning,
• vilka konsekvenser en spärr skulle få,
• varför annan försörjning inte är realistisk under spärrtiden,
• om spärren skulle påverka andra personer eller nödvändig hjälp i vardagen.

Om spärren redan har beslutats och nya omständigheter uppkommer efter beslutet, får myndigheten besluta att spärren ska upphöra om den då framstår som uppenbart oskälig.

Propositionen nämner också att personer i vissa fall kan vända sig till kommunen för rådgivning om alternativa försörjningsmöjligheter eller ansöka om ekonomiskt bistånd. Underlaget räcker däremot inte för att säga om en viss person har rätt till sådant bistånd.

 

Vad kan jag göra för att få en bidragsspärr upphävd eller förhindrad?

Det finns olika vägar beroende på om spärren ännu inte är beslutad eller redan gäller.

För att försöka förhindra en spärr:
Om du får möjlighet att yttra dig kan du ange varför villkoren inte är uppfyllda, till exempel att du inte agerat medvetet eller av grov vårdslöshet. Du kan också förklara varför en spärr skulle vara oskälig i din situation. Regeringen anger att en spärr i regel bör anses oskälig om du uppfyller villkoren för förmånen, är beroende av den för försörjningen och det inte är rimligt att kräva att du försörjer dig på annat sätt. Även konsekvenser för nödvändig hjälp i vardagen eller för andra personer kan vara relevanta.

Om spärren redan har beslutats:

• Du kan begära omprövning och vid behov överklaga enligt anvisningarna i beslutet. Propositionen utgår från att beslut om spärr kan omprövas.
• Om nya omständigheter inträffar efter beslutet kan du be myndigheten att spärren ska upphöra. Lagen ger Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten möjlighet att avsluta spärren om den då framstår som uppenbart oskälig. Ett exempel i propositionen är en ny allvarlig olycka eller sjukdom som får stora konsekvenser under spärrtiden.

Det går inte att lova ett visst resultat, men det är viktigt att framföra de omständigheter som rör just spärrens konsekvenser. Ställ gärna frågan allmänt utan uppgifter om en identifierbar person.

 

Vilka möjligheter finns att överklaga beslut om sanktionsavgift resp bidragsspärr?

Båda besluten kan först begäras omprövade hos den myndighet som fattat beslutet och därefter överklagas till förvaltningsdomstol i enlighet med reglerna i 113 kap. socialförsäkringsbalken.

Sanktionsavgift

• Du kan invända mot exempelvis om förutsättningarna för avgift saknas eller om avgiften borde sättas ned.
• Om återkravet som avgiften bygger på senare ändras eller upphävs genom ett beslut eller en dom som fått laga kraft, ska Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten ompröva sanktionsavgiften.
• Har avgiften redan betalats och sedan upphävs eller sänks, ska det som betalats för mycket återbetalas med ränta.

Bidragsspärr

• Du kan invända mot att kraven för spärr är uppfyllda, exempelvis bedömningen att agerandet varit medvetet eller grovt vårdslöst.
• Du kan också invända att spärren är oskälig med hänsyn till konsekvenserna för dig eller andra.
• Om nya omständigheter uppstår efter beslutet kan myndigheten besluta att spärren ska upphöra, om den framstår som uppenbart oskälig.

 

Källor

1. Lag om ändring i socialförsäkringsbalken, SFS 2026:724, 108 a kap. 2–3 §§ https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2026-05/SFS2026-724.pdf
2. Försäkringskassan, Administrativ sanktionsavgift inom socialförsäkringsbalken, Informationsmeddelande 2026:067, 2026-06-04
3. Regeringen, Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen, prop. 2025/26:210, 2026-03-19. https://www.regeringen.se/contentassets/ef1ddd20ada242a18ab6761211ae2b23/bidragssparr-och-sanktionsavgift-i-socialforsakringen-prop.-202526210.pdf