Ska Försäkringskassan bli ”bidragspolis”? Remissvar ska in senast 22 juni

En bidragspolis – så drastiskt beskriver socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) den nya roll som Försäkringskassan kan få från 1 januari 2028.

Funktionsrättsrörelsen protesterar:

– Det känns mycket tveksamt att en myndighet som ska stödja sjuka och personer med funktionsnedsättningar samtidigt ska vara polis, säger Anders Lago, FUB.

Även facket är kritiskt: ”Inte alls bra att ses som bidragspolis”.

Remiss ska besvaras senast 22 juni 2026

Regeringen har skickat förslagen om brottsbekämpande verksamhet hos Försäkringskassan på remiss. Svar ska vara inne senast 22 juni 2026.

En särskild remissförfrågan går till myndigheter, organisationer och andra intressenter, men även allmänheten har rätt att lämna synpunkter.

LÄS ÄVEN: Så här skriver du ett eget remissvar.

Utredningen överlämnades

Den 4 mars 2026 överlämnade justitierådet Mikael Westberg utredningen om ”en effektivare ordning för att bekämpa bidragsbrott” (S 2024:C).

Utredningen beskriver hur Försäkringskassans nya polisroll kan se ut. Att den nya bidragspolisen ska finnas på Försäkringskassan, och inte någon annan instans, framgick redan av regeringens utredningsdirektiv.

Mikael Westberg föreslår dels en brottsutredande verksamhet vid Försäkringskassan, dels en underrättelseverksamhet.

• Den brottsutredande verksamheten ska hålla förhör, samla in bevis, verkställa beslut om beslag och penningbeslag, medverka vid husrannsakan och arbeta med liknande tvångsmedel.
• Åklagare ska ha möjlighet att ta hjälp av Försäkringskassan för att utreda bidragsbrott.
• Försäkringskassan ska däremot inte inte själv leda eller inleda förundersökning, och får inte heller utföra en husrannsakan själv eller få någon befogenhet att utöva våld.
• Underrättelseverksamheten ska förebygga, förhindra och upptäcka brott. Underrättelser ska lämnas från Försäkringskassans brottsbekämpande verksamhet till Försäkringskassans övriga verksamhet samt till Pensionsmyndigheten och andra myndigheter, om det behövs för att motverka felaktiga utbetalningar.
• Underrättelseverksamhet kan utföras innan det finns en konkret misstanke om brott.
• Samverkan och informationsutbyte med andra brottsbekämpande myndigheter kan ske.
• Försäkringskassans bidragspolis ska arbete med grova bidragsbrott, och andra brott som ofta förekommer tillsammans med bidragsbrott, till exempel urkundsförfalskning, brukande av falsk eller osann urkund, olovlig identitetsanvändning, bedrägeribrott och penningtvättbrott.

Här finns utredningen:
En brottsbekämpande verksamhet hos Försäkringskassan, Ds 2026:4

Video: Kan vi lita på Försäkringskassan som bidragspolis?

Video: Anna Tenje om förslaget till bidragspolis

 

Utredaren: Åklagare borgar för objektivitet

Till HejaOlika säger utredaren Mikael Westberg att rättssäkerheten kommer att skyddas genom att förundersökningar ska ledas av en åklagare som arbetar vid Åklagarmyndigheten.

– Det borgar för objektivitet och rättssäkerhet i bedömningarna. Vi skriver också tydligt i utredningen att det krävs att Försäkringskassan satsar på verksamheten, och bara förordnar personer med rätt kompetens och förmåga att utföra uppdraget på ett rättssäkert sätt.

– Vi lämnar också ett massivt lagförslag som syftar till att skydda den enskildes integritet, så förutsättningarna ska finas för Försäkringskassan att göra ett bra jobb både vad gäller resurser och regelverk, säger Mikael Westberg.

Facket: Inte bra att ses som bidragspolis

Fackföreningen på Försäkringskassan ser risker med förslaget.

– Det är inte alls bra att ses som en bidragspolis. Det riskerar att förvirra bilden av vilken myndighet Försäkringskassan är och ta resurser från vårt huvuduppdrag, som är att administrera delar av socialförsäkringen, säger Thomas Åding, avdelningsordförande för ST, till tidningen Publikt.

FUB: Mycket tveksamt

Funktionsrättsrörelsen ogillar starkt regeringens planer på att göra Försäkringskassan till bidragspolis.

– Det känns mycket tveksamt att en myndighet som är till för att stödja bland annat sjuka och personer med funktionsnedsättningar samtidigt ska vara polis, säger Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB.

– Det riskerar allvarligt att skada tilltron och förtroendet för Försäkringskassan. Vi behöver skilja på vilka samhällsinstitutioner som är till för att stödja sjuka och personer med funktionsnedsättning och vilka som ska utreda och lagföra brott.

DHR: Hur skyddas den enskildes säkerhet?

Även DHR:s ordförande Åsa Strahlemo är kritisk:

– Vi kan få ett system där samma myndighet både beslutar om ersättning, kontrollerar människor och deltar i brottsutredningar kopplade till samma beslut. När staten samlar allt mer makt hos samma myndighet måste vi ställa avgörande frågor. Vem granskar myndigheten? Hur skyddas den enskildes rättssäkerhet? Och hur säkerställer vi att människor behandlas rättvist när beslut fattas om deras livsvillkor?

– Att bekämpa organiserat fusk är nödvändigt, men måste ske på ett sätt som inte gör livet svårare för de som behöver stöden och som redan i dag möter ett komplext system. För personer med funktionsnedsättning är ett rättssäkert och förutsägbart socialförsäkringssystem helt avgörandel, säger Åsa Strahlemo.

IfA: Stoltserar med att ifrågasätta de som har behov av stöd

– Detta är ännu en felsatsning som ökar misstroendet och ifrågasätter våra liv, säger Sophie Karlsson, ordförande för Intressegruppen för assistansberättigade.

– Det var länge sedan vi hörde något om att man vill förbättra den personliga assistansen. Allt ska granskas och ifrågasättas och vårt livsutrymme blir mindre och mindre. Det är väldigt tröttsamt att politiken har denna inställning, och stoltserar med den, säger Sophie Karlsson.

Redan i utredningsdirektiven slog regeringen dock fast att man vill att Försäkringskassan ska kunna agera polis. När utredningen tillsattes skickade Sophie Karlsson en skrivelse till utredaren Mikael Westberg för att uttrycka motstånd mot planerna.

”Vi anser att det är en felsatsning att låta Försäkringskassan bli mer polisiär och dömande. Brottsligheten ska stoppas, och det måste förstås ske i samarbete med Försäkringskassan, men låt t ex Ekobrottsmyndigheten och Polisen vara de som hanterar de kriminella”, skrev IfA i brevet. Och samma inställning har IfA idag.

– Försäkringskassan är en myndighet som ska vara till stöd och trygghet för den enskilde medborgaren, däribland assistansberättigade. Redan idag granskas och kontrolleras den enskilde assistansberättigade av Försäkringskassan i stor utsträckning, och sedan en del år finns en stor misstro och skepsis till Försäkringskassan, där nog många redan upplever dem som en form av polis, säger Sophie Karlsson.

– Att ge Försäkringskassans ytterligare polisiära befogenheter kommer att skapa en ännu större klyfta mellan den enskilde och myndigheten. Vi assistansberättigade har behov av att känna att det finns stöd, förståelse och kunskap för vårt assistansbehov och vår rätt att leva som vem som helst i samhället, men tyvärr glider vi allt längre bort från det.

Mera fakta om Försäkringskassans nya tvångsmedel

Utredningen föreslår:

• Försäkringskassan ska få verkställa beslut om beslag och penningbeslag i de fall våld mot person inte behöver användas.
• Om en husrannsakan, eller en genomsökning på distans, verkställs av en polisman ska åklagaren få ge Försäkringskassan i uppdrag att medverka vid förrättningen. Försäkringskassan ska då få genomsöka de utrymmen som är föremål för husrannsakan eller det avläsningsbara informationssystem som genomsökningen på distans avser.
• Försäkringskassan ska få verkställa beslut om genomsökning på distans i de fall våld mot person inte behöver användas.
• När Försäkringskassan medverkar vid en husrannsakan, eller en genomsökning på distans, ska Försäkringskassan få besluta om att en handling ska kopieras. Försäkringskassan ska även få besluta om att en handling som omfattas av ett beslag ska kopieras.
• Försäkringskassan ska få verkställa ett beslut om kroppsbesiktning genom ett prov för dna-analys för att registrera en misstänkts dna-profil i ett biometriregister som förs enligt lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, så kallad registertopsning, i de fall våld mot person inte behöver användas.
• Försäkringskassan ska få uppmana den som ska förhöras att tillfälligt lämna ifrån sig elektronisk kommunikationsutrustning.
• När Försäkringskassan verkställer beslut om genomsökning på distans ska Försäkringskassan få uppmana den som närvarar vid åtgärden att tillfälligt lämna ifrån sig elektronisk kommunikationsutrustning.

Mer om husrannasakan (sid 167 i utredningen):

I en brottsutredning där Försäkringskassan biträder åklagaren kan det bli aktuellt att vidta en husrannsakan. Det gäller till exempel i en utredning av bidragsbrott som rör assistansersättning. En husrannsakan kan göras hos den som får assistans, för att leta efter hjälputrustning, scheman för assistenter eller filmer och fotografier som visar hur den enskildes hjälpbehov ser ut. En husrannsakan kan också göras hos den som har uppgetts vara assistent, eller hos en assistansanordnare, för att leta efter underlag med koppling till den assistans som uppges ha utförts.

Fler bidragsförslag slår mot utsatta

Förslagen om Försäkringskassan som bidragspolis är bara ett av många som slår mot grupper som behöver stöd.

Redan 1 juli 2026 införs sanktionsavgifter och bidragsspärr för ett stort antal ersättningar och bidrag.