Den 1 juli 2026 införs sanktionsavgift och bidragsspärr för många bidrag och stöd

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska från 1 juli 2026 besluta om sanktionsavgifter och bidragsspärr (avstängning) inom ett stort antal ersättningar.

Trots protester från funktionsrättsrörelsen överlämnade regeringen den 19 mars 2026 propositionen Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen (Prop. 2025/26:210) till riksdagen.

Oro hos assistansanvändare

Även assistansersättning omfattas av de nya straffavgifterna och avstängningarna, vilket oroar Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade:

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

– Det får inte bli så att assistansberättigade som har behov, men kanske har fått ett återkrav, stängs av, för det måste finnas möjlighet att ha kvar assistansen om det finns behov. Enligt uppgift från Försäkringskassan ska dock endast brottslingar drabbas av detta, säger Sophie Karlsson.

Kan hjälp stoppas helt – trots behov?

Vad säger då regeringen om detta – kan en person bli utan hjälp om hen drabbas av bidragsspärren? Så här står det i propositionen:

”En bidragsspärr kan anses vara oskälig om den bedöms medföra att den enskilde inte får den hjälp som han eller hon behöver för att klara sin dagliga livsföring. Det kan vara fallet bl.a. när det gäller assistansersättning. Enligt regeringens mening bör det i en sådan situation vid oskälighetsbedömningen kunna beaktas om ett beslut om spärr från rätt till assistansersättning bedöms medföra att den enskilde i stället kommer att få sitt hjälpbehov tillgodosett genom t.ex. personlig assistans från kommunen. Syftet med förslaget är inte att kostnader ska övergå från staten till kommun.

I det sammanhanget bör det dock enligt regeringen vara möjligt att beakta bl.a. vilka möjligheter den enskilde har att få hjälpbehovet tillgodosett av det allmänna på annat sätt under spärrperioden.

En spärr kan också vara oskälig om någon annan än den som bidragsspärren avser drabbas på ett oskäligt sätt. Det kan vara fallet i fråga om t.ex. omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, som är avsedda att tillgodose ett barns behov.”

Funktionsrätt Sverige: Allvarliga risker

Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, säger i ett uttalande att ”vi ser allvarliga risker med en utveckling där både kraven skärps och konsekvenserna av fel blir mer långtgående. Flera av förslagen är svåra att förena med ett samhälle baserat på starka rättigheter för den enskilda individen.”

– Vi ser med stor oro på att staten föreslår repressiva åtgärder samtidigt som myndigheternas egen service- och utredningsskyldighet uppvisar så stora brister, säger Nicklas Mårtensson.

Funktionsrätt Sverige varnar för att de föreslagna sanktionssystemen i praktiken bygger på ett strikt ansvar, där den enskilde riskerar att drabbas ekonomiskt oavsett om felet varit avsiktligt eller inte.

– Felaktiga uppgifter beror inte alltid på fusk, utan ofta på missförstånd eller brister i systemen. Om felet beror på otillgängliga system är det orimligt att den enskilde ska ställas till svars, säger Nicklas Mårtensson.

”Personer med IF kan straffas för sin funktionsnedsättning”

Riksförbundet FUB har varnat för att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan komma att straffas för felaktiga uppgifter som har berott på funktionsnedsättningen. Att påföra en sanktionsavgift i en sådan situation är enligt FUB att straffa personen för sin funktionsnedsättning.

Bidragspärren kan enligt FUB får stora och förödande konsekvenser för den enskilde:

”Personer som till exempel har sjukersättning eller aktivitetsersättning har dessa ersättningar då man inte har möjlighet att helt eller delvis försörja sig på den reguljära arbetsmarknaden. Även annan ersättning, som merkostnadsersättning, kan syfta till att betala för ökade medicinkostnader, ställföreträdare eller hjälpmedel som den enskilde inte klarar sig utan.”

Regeringen kommenterar kritiken så här:

”Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska göra noggranna bedömningar i det enskilda fallet, och kan sätta ned en sanktionsavgift eller avstå från att besluta om en bidragsspärr om det är oskäligt att stänga av en enskild … Regeringen bedömer att förslagen inte försämrar möjligheterna att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund.”

… men regeringen struntar i kritiken

I propositionen avvisar regeringen kritiken från funktionsrättsrörelsen, och hävdar att:

”…Förslagen är utformade på ett sådant sätt att enskilda inte ska drabbas på ett oproportionerligt sätt av påförda sanktioner. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska göra noggranna bedömningar i det enskilda fallet, och kan sätta ned en sanktionsavgift eller avstå från att besluta om en bidragsspärr om det är oskäligt att stänga av en enskild. … Enligt regeringens mening finns ett gott skydd för enskilda med en funktionsnedsättning. Vidare anser regeringen att den service- och utredningsskyldighet som myndigheterna har också bidrar till att enskilda med funktionsnedsättning inte ska drabbas på ett icke proportionerligt eller oskäligt sätt. Regeringen bedömer att förslagen inte försämrar möjligheterna att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund.”

Sanktionsavgift och bidragsspärr ska stoppa felaktiga utbetalningar

Syftet med de nya administrativa sanktionerna är, enligt regeringen, att ”motverka felaktiga utbetalningar och att skydda socialförsäkringen”.

Propositionen föreslår en sanktionsavgift för fysiska och juridiska personer som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Det är Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten som ska besluta. Åklagaren ska i vissa fall föra talan om sådan avgift i mål om bidragsbrott.

Regeringen föreslår också en bidragsspärr, som innebär att man stängs av från en viss ersättning under en viss tid. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får besluta om bidragsspärr om man ”medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet”.

De nya straffavgifterna (administrativa sanktionsavgifterna) och bidragsspärren gäller i stort sett alla ersättningar inom socialförsäkringen.

Sanktionsavgiften blir minst 2 292 kronor

Sanktionsavgiften ska vara 25 procent av det belopp som den enskilde ska betala tillbaka enligt beslut om återbetalning, men minst 4 procent av prisbasbeloppet för det år då beslutet om avgiften fattas (minimibelopp).

Prisbasbeloppet för 2026 är 57 300 kronor vilket innebär att avgiften blir minst 2292 kronor.

Det finns ingen gräns för hur hög avgiften kan bli.

Avgiften kan sänkas om felet har uppstått på grund av den enskildes ålder, hälsa eller liknande förhållanden. Avgiften kan också sänkas om den ”inte står i rimlig proportion till den enskildes oriktiga uppgiftslämnande eller underlåtenhet”, samt om det gått ”oskäligt lång tid sedan den enskilde fick tillfälle att yttra sig i frågan om påförande av en sanktionsavgift utan att det beror på den enskilde”.

Bidragsspärr i upp till 3 år

Den nya bidragsspärren (avstängningen) ska gälla i minst tre månader och högst tre år.

”Tiden ska bestämmas med hänsyn till allvaret i den regelöverträdelse som beslutet grundas på och konsekvenserna av beslutet för den enskilde. Vid bestämmandet av tiden ska det få beaktas om den enskilde även tidigare har gjort sig skyldig till en överträdelse av bestämmelserna i socialförsäkringsbalken”, heter det i propositionen.

Vilka ersättningar berörs av avgifter och bidragsspärr 2026?

De nya avgifterna och bidragsspärren väntas omfatta nästan alla de ersättningar som regleras inom socialförsäkringen.

Flest avgifter och bidragsspärrar förväntas inom föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och sjukpenning. Det är inom dessa ersättningar som felen tros vara flest och störst.

Dessa ersättningar ingår i socialförsäkringsbalken, men det är inte helt klart vilka som berörs av de kommande sanktionsavgifterna och bidragsspärrarna (HejaOlika har bett utredaren förtydliga detta, men har inte fått svar):

Sjukdom och arbetsoförmåga
Sjukpenning (633 000 personer 2024, inklusive rehabiliteringspenning)
Sjukersättning (215 000 personer i oktober 2025)
Aktivitetsersättning (32 900 personer i oktober 2025)
Rehabiliteringsersättning
Arbetsskadeersättning
Ersättning för merutgifter vid arbetsskada
Ersättning vid smitta (smittbärarpenning)

Föräldraskap och barn
Föräldrapenning (851 000 personer 2024)
Tillfällig föräldrapenning, VAB (7,3 miljoner personer under 2024)
Graviditetspenning
Havandeskapspenning (äldre bestämmelser)
Barnbidrag (1,654 miljoner personer, 2024)
Flerbarnstillägg
Adoptionsbidrag

Ålderdom och pension
Inkomstpension
Premiepension
Garantipension
Äldreförsörjningsstöd
Bostadstillägg för pensionärer

Ekonomiskt stöd och bostadsrelaterade förmåner
Bostadsbidrag (150 000 hushåll, 2024)
Bostadstillägg för pensionärer
Bostadstillägg för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning (117 542 personer sept 2025)
Underhållsstöd (196 000 barn 2024)

Funktionsnedsättning och assistans
Assistansersättning (13 343 personer 2024)
Handikappersättning (på väg att fasas ut, berör 33 760 personer, sept 2025)
Merkostnadsersättning (ersätter handikappersättningen, berör 17 922 vuxna, juli 2025, och möjligen även 1693 barn, juli 2025)
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning (berör 1046 personer, 2024)
Omvårdnadsbidrag (cirka 111 500 vårdnadshavare hade bidraget i dec 2024). Även om detta handlar om barn med funktionsnedsättningar så berörs troligen även omvårdnadsbidraget av de nya reglerna. Propositionen säger inget om undantag.

Övriga ersättningar
Efterlevandepension och efterlevandestöd (till barn och vuxna efter avlidna anhöriga)
Ersättning vid tvist om vårdnad, boende och umgänge