Jag förstår er oro för nya neddragningar, säger LSS-utredaren

Efter en ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen varnar Försäkringskassan för att det blir stora neddragningar av personlig assistans

Ropen på ett nödstopp höjs på nytt, men det dröjer ytterligare ett år innan LSS-utredningen blir klar med sina förslag.

– Vi har inte fått några extra direktiv med anledning av domen, säger LSS-utredaren Gunilla Malmborg.

Hon menar att ”den akuta frågan” om nya kraftiga neddragningar av assistans nu ligger hos socialdepartementet.

Efter många års ökning har personlig assistans nu börjat minska och på bara ett år har ett 1000-tal personer förlorat den statliga assistansersättningen helt.

Organisationer som RBU har upprepade gånger varnat för att nedddragningar leder till katastrof. Förra veckan gick även Försäkringskassan ut med en varning om att sommarens dom från Högsta förvaltningsdomstolen kommer att leda till nya stora neddragningar.

Regeringen har dock inte reagerat – utöver ett allmänt uttalande om att asssistansen ses över i de pågående LSS-utredningen.

På lördagen gästade LSS-utredaren Gunilla Malmborg en konferens anordnad av RBU, Rörelsehindrade barn och ungdomar, för att berätta om utredningen.

Frågor om den akuta assistanskrisen duckade hon.

– Saker och ting förändras och vi har en helt annan situation idag än när direktiven för LSS-utredningen skrevs. Vi ska ta ställning till hur personlig assistans ska utformas som insts i framtiden, oavsett vad domen från Högsta förvaltningsdomstolen säger. Vi kan komma fram till något helt annat, sa Gunilla Malmborg till Föräldrakraft / HejaOlika.

Hon ville inte kommentera önskemålen om att stoppa neddragningar tills utredningen blir klar i oktober 2018 – strax efter nästa riksdagsval.

Den kontroversiella frågan om kommunerna ska ta över huvudmannaskapet för all personlig assistans – idag delat mellan stat och kommuner – är fortfarande oklar.

Det finns en risk att ansvaret bollas mellan olika huvudmän

– Vi i utredningen har inte satt ned foten, men oavsett hur huvudmannaskapet blir i framtiden kommer både stat och kommuner att vara med om att finansiera assistansen. Det finns många nackdelar med dagens delade huvudmannaskap, i form av byråkrati och osäkerhet för enskilda. Det finns en risk att ingen tar totalansvar utan att man bollar ansvaret mellan varandra.

LSS-utredaren hoppas kunna precisera begrepp som ”goda levnadsvillkor”, ”delaktighet” och ”leva som andra”.

– Vi ska försöka göra bedömningskriterierna för assistans och LSS tydligarem, även om det inte är enkelt och kan bli fyrkantigt, säger Gunilla Malmborg.

Att underlätta handläggningen genom mer schabloniserade bedömningar har också varit på tal men är enligt utredaren ”tveksamt om vi vill göra”.

Gunilla Malmborg lovar även att titta på den infekterade frågan om assistans i samband med vård och egenvård.

– Personlig assistans kan användas när det är den bästa lösningen men det är också viktigt att sjukvården tar sitt ansvar och inte lägger över för mycket ansvar på personer som inte har utbildning.

Ett mål för utredningen är att göra LSS-insatserna mer flexibla och tydliga, men det är ett mål som rymmer motsättningar.

– Många vill ha större frihet att använda pengarna på liknande sätt som det är med assistans. Men samtidigt måste det vara tydligt vad man har rätt till och kan förvänta sig.

Gunilla Malmborg är öppen för att förändra vissa insatser, exempelvis insatsen råd och stöd som ges av landstingen.

– Vi jobbar på att precisera den insatsen. Vad är det som behöver finnas inom insatsen råd och stöd? Handlar det om hjälp med samordning för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning? Idag är det inte så många som ansöker om stöd och hjälp. Om ingen söker kan man ta bort insatsen men just nu tänker vi tvärtom.

Utredningen granskar också frågan om rätten till LSS-insatser ska bygga på diagnos eller hjälpbehov, eller som idag både och.

– Det lutar åt att vi inte föreslår någon förändring, säger Gunilla Malmborg. Annars skulle vi skapa en enorm oro eftersom det skulle krävas nya bedömningar.

En annan knäckfråga är framtidens regler för daglig verksamhet.

– Frågan är om vi ska förändra daglig verksamhet så att det bättre anpassas till de väldigt olika behov som finns, eller om vi ska se till att arbetsmarknaden tar sitt ansvar för att sysselsätta fler.

Frågor om fusk och bedrägerier ingår inte i LSS-utredningen. Gunilla Malmborg berättar att socialdepartementet just nu arbetar med en annan utredning om assistansmarknaden och eventuellt fusk och felaktigt utnyttjande.

– Den utredningen lämnar förslag i januari och det är förstås av intresse även för oss. Om det finns fusk och felaktigt utnyttjande så är det klart att det finns besparingar att göra, säger Malmborg.

Även hjälpmedel är en aktuell fråga.

– Det finns en del problem i form av oklart ansvar mellan huvudmän, begränsningar i sortimentet av hjälpmedel och hinder för att utnyttja ny teknik. Om det finns hjälpmedel för integritetsnära behov som att äta ska man inte bli av med sin assistans av den anledningen – det vore tokigt om man tvingas tacka nej till hjälpmedel för att behålla assistansen.

Gunilla Malmborg flaggar för att förslag om helt nya LSS-insatser kan bli aktuella.

– 2008 års LSS-kommitté föreslog ett personlig utformat stöd för de som bor i vanliga bostäder, det är något som skulle kunna bli en ny insats, säger Malmborg.

Min dotter kanske inte har någon som pratar för henne när hon blir äldre och vi föräldrar inte finns längre

På lördagens RBU-konferens fick Gunilla Malmborg oroliga frågor om hur barn med funktionsnedsättningar ska klara sig när deras föräldrar inte längre lever och kan stödja dem och bevaka deras rättigheter.

– Jag vill att min dotter ska kunna leva ett självständigt och meningsfullt liv och inte sättas på institution. Jag har så svårt att förstå vilka värderingar som utredningen utgår från eftersom det är ett viktigt inslag att kapa kostnadsutvecklingen. Min dotter kanske inte har någon som pratar för henne när hon blir äldre och vi föräldrar inte finns längre, förstår ni i utredningen den oron?

Gunilla Malmborg försökte lugna oron, bland annat genom att betona att ”de som skrivit direktiven verkligen vill värna LSS” och att man därför måste göra reformen ”ekonomiskt hållbar, även om det låter cyniskt”.

– Jag hoppas att jag förstår er oro. Mitt byråkratiska svar på oron är att förutsägbarhet – att man kan lita på att stödet finns kvar – är en av de viktigaste delarna av LSS, även om mycket av det som händer idag motsäger detta. Men jag förstår verkligen känslan av att inte veta hur det ska gå för mitt barn när jag inte längre finns.