Rätten avslog omvårdnadsbidrag – regeringens utredare nedröstad

Först bedömde Försäkringskassan att pojken hade ett utökat behov av omvårdnad jämfört med jämnåriga.

När begäran om omvårdnadsbidrag togs upp i domstol ändrade Försäkringskassan sig:

Behoven var plötsligt normala.

Avslag hela vägen

Hela vägen blev det avslag på mammans ansökan om omvårdnadsbidrag; från Försäkringskassan till förvaltningsrätten och slutligen i Stockholms kammarrätt.

Kammarrätten var dock oenig i beslutet den 30 september 2024, mål nr 7863-23.

Dess ordförande lagman Mikael Westberg ville bevilja ett fjärdedels omvårdnadsbidrag.

Mikael Westberg är vid sidan om uppdraget i kammarrätten även utredare åt regeringen. I april 2024 fick han uppdraget att se över den tidigare bidragsbrottsutredningens förslag om straffavgifter och bidragsspärr. Den översynen ska vara klar senast 3 mars 2025.

”Utökade behov” blev plötsligt ”normala”

I kammarrätten framhöll Mikael Westberg bland annat att Försäkringskassan hade ändrat sig, och blivit mer restriktiv, när ansökan kom upp i domstol.

I en omprövning hade Försäkringskassan skrivit att ”Försäkringskassan kan se att [sonen] har ett visst utökat behov av omvårdnad och tillsyn jämfört med jämnåriga utan funktionsnedsättning”.

I förvaltningsrätten hävdade Försäkringskassan i stället att myndigheten ”inte betvivlar att [sonen] har behov av den hjälp som [föräldern] beskriver i överklagandet, men anser att det huvudsakligen ligger inom normalvariationen för barn i hans ålder och därmed omfattas av det normala föräldraansvaret”.

Förvaltningsrätten gick på samma linje och avslog begäran om omvårdnadsbidrag. Rätten betonade särskilt ”att det i det medicinska underlaget saknas närmare uppgifter och redogörelser för i vilken omfattning sonen har behov av tillsyn och omvårdnad”.)

Så tyckte kammarrättens ordförande

Vad skrev då kammarrättens ordförande, Mikael Westberg, i sitt eget skiljaktiga yttrande?

”Av utredningen framgår att [föräldern] har nästintill dagliga kontakter med skolan. Vidare framgår att [sonen] vid flera tillfällen har rymt från skolan varpå föräldern har behövt lämna sitt arbete. Det framgår även att sonen har återkommande uppföljningar via vården varannan månad. Han har även vid ett antal tillfällen försatt sig i allvarliga situationer.

Även om det medicinska underlaget endast i allmänna ordalag beskriver sonens funktionsnedsättningar anser jag att utredningen i målet ger stöd för att föräldern, till följd av sonens funktionsnedsättning, behöver ha en hög beredskap och att hon till följd därav har en utökad bundenhet till sonen som går utöver vad som är normalt för ett barn i samma ålder utan funktionsnedsättning.

Detta var också Försäkringskassans uppfattning innan föräldern överklagade beslutet till förvaltningsrätten. Först i samband med processen i domstol har myndigheten ifrågasatt sambandet mellan funktionsnedsättningen och ett ökat behov av omvårdnad och tillsyn av sonen.

Jag finner ingen anledning att frångå vad som framgår av såväl Försäkringskassans beslut den 15 december 2022 och förvaltningsrättens dom om att funktionsnedsättningen medför ett ökat behov av omvårdnad och tillsyn. Frågan i målet är således – trots vad Försäkringskassan numera gör gällande – hur stort detta behov är.

Vid en sammantagen bedömning av sonens svårigheter och vad dessa innebär för föräldern, anser jag att sonen har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn på grund av sin funktionsnedsättning. Utredningen i målet ger emellertid inte stöd för att hans behov överstiger denna nivå. Föräldern har därför rätt till en fjärdedels omvårdnadsbidrag. Överklagandet borde därför enligt min mening bifallas.”

Normala behov? Här är mammans bild

Så här beskrev föräldern behoven i kammarrätten:

Sonen har ett mer än måttligt behov av tillsyn och omvårdnad. Försäkringskassans påstående om att skolan står för tillsynen under skoltid håller inte med tanke på att det är just under skoltid som hon får samtal om att sonen har rymt i affekt efter att han har gjort något. Detta är typiskt för hans diagnos. Ingen vet var han befinner sig varpå hon tvingas lämna arbetet för att leta rätt på honom och försäkra sig om att han är välbehållen.

Han har inte längre någon fritidsplats eftersom han inte gick dit och hon inte lyckades få någon hjälp med eskort från skola till fritidsklubb.
Även kontakter med myndigheter ska beaktas vid bedömning av rätten till omvårdnadsbidrag. Det går åt en del tid till kontakter med skola, kommun, Skolinspektionen m.fl.

Hon har rätt till omvårdnadsbidrag och hon måste ha ett sådant beslut för att ha rätt till förkortad arbetstid.
Det är bara hon som kan tillgodose sonens behov av omvårdnad och tillsyn.

Enbart den omständigheten att det saknas utredningsfynd i läkarintyget eller att läkarens formulering däri anses otillräcklig ska inte ha en avgörande betydelse för rätten till omvårdnadsbidrag för funktionsnedsättning hos ett barn. Hon har redogjort för sonens aktivitetsbegränsning och läkarintyget bekräftar hans diagnos.
Hon ger in två orosanmälningar, ett intyg från sin arbetsgivare, utredning från hälso- och sjukvården och vägledningsdokument från Försäkringskassan.