Kammarrättsdom: Flicka har rätt till personlig assistans för förebyggande stöd
Försäkringskassan och kommuner har varit restriktiva med att bevilja personlig assistans för förebyggande stöd, det nya grundläggande behov som infördes 2023.
Både Försäkringskassan och en kommun får dock bakläxa av Kammarrätten i Stockholm i en ny dom (mål nr 2480-24, den 30 september 2024).
LÄS ÄVEN:
Guide: Hur får man personlig assistans?
Avslag efter avslag – sedan seger
Fallet gäller en flicka vars funktionsnedsättning medför hyperaktivitet, impulsivitet och mycket kraftiga utbrott. Både Försäkringskassan och kommunen hade avslagit hennes ansökan om personlig assistans. Även ett överklagande till förvaltningsrätten avslogs.
Men nu har kammarrätten vänt upp och ned på bedömningarna, och slagit fast att flickan har behov av mer än 20 timmar assistans per vecka, och därför ska beviljas assistans både för förebyggande stöd och för andra behov.
Vilket behov av förebyggande stöd har flickan?
Utredningen beskriver att flickan saknar konsekvenstänk och inte förstår vad som är farligt. Hon får stora utbrott ett par gånger per vecka och låsningar flera gånger per dag. Vid låsningar kan hon ibland bruka våld. Det händer också att hon rymmer ut i trafiken. Hon har svårt med övergångar, nya sammanhang och stress. Hon kan stundtals verka lugn men hennes impulsivitet är plötslig. Därför krävs konsekvent vuxenstöd som förutser hennes agerande för att undvika låsningar, förstår när hon behöver en paus och ser till att hon inte tappar kontrollen. Hon behöver ständig tillsyn eftersom hon kan utgöra en fara för sig själv och sin omgivning.
Föräldrar har angett att hon i hemmet oftast är inom synhåll för en vuxen och åtminstone inom hörhåll, men att hon behöver konstant feedback och att det förebyggande stöd som hon behöver kräver att en vuxen ständigt kan läsa av henne.
Vad innebär förebyggande stöd som grundläggande behov?
Kammarrätten skriver att förebyggande stöd syftar till att förebygga allvarliga skador på den enskilde, andra eller egendom. Det förutsätter att assistenten hela tiden har uppsikt över den enskilde och befinner sig i dennes omedelbara närhet för att löpande kunna bedöma vilket stöd som behövs och kunna ingripa om en farlig situation skulle uppstå. Det krävs att det finns ett behov av frekventa ingripanden för att minska risken för att farliga situationer uppstår eller för att hantera sådana situationer (prop. 2021/22:214 s. 26–27 och 69).
Det krävs inte att behovet finns under hela eller en stor del av den enskildes vakna tid. Däremot ska stödet behövas löpande under den tid som behovet finns och inte utgöra punktinsatser. Vidare bör det kunna krävas att faktiska incidenter uppstår med viss frekvens, för att stödbehovet ska anses vara tydligt definierat och avgränsbart (prop. 2021/22:214 s. 25, 28 och 68), skriver kammarrätten.
Vad kom kammarrätten fram till?
Flickan hade tidigare överklagat Försäkringskassans och kommunens avslag till förvaltningsrätten, men även där fått avslag. Vad kom då kammarrätten fram till?
Kammarrätten konstaterar att flickans utbrott är mer vanligt förekommande i vissa situationer, men att det utagerande beteendet också är impulsivt och svårt att förutse. Trots att föräldrarna har angett att hon kan befinna sig inom hörhåll ger utredningen sammantaget stöd för att hon under all vaken tid behöver löpande och aktiv tillsyn av någon som befinner sig i hennes omedelbara närhet. Utredningen ger dock inte stöd för att hon behöver förebyggande stöd när hon sover.
Även med beaktande av föräldraavdrag är flickans behov av förebyggande stöd av sådan omfattning att hennes behov av hjälp med de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka. Hon har alltså rätt till assistansersättning, skriver kammarrätten.
Den som har rätt till assistansersättning för sina grundläggande behov kan ha rätt till assistansersättning för andra personliga behov. Det är Försäkringskassan som första instans som ska utreda och besluta om den totala omfattningen av assistansersättning som flickan har rätt till.
