Klyftorna mellan rik och fattig ökar mest i Sverige

Jag läste ledaren i Dagens Nyheter den 15 december. Skribenten vill få oss att tycka, att tolkningar som gjorts i andra media av FN-rapporten om mänskliga rättigheters utveckling på det ekonomiska området, är alltför pessimistiska.
Ledaren påstår, att problemet uppstår när man bekämpar väderkvarnar och falska verklighetsbilder. Om ”alla vet” att ojämlikheten ökar lavinartat och att ”vanligt folk” får det sämre ökar risken att populister vinner mark och att politiker stormar mot ett samhälleligt maskineri som i grunden fungerar ganska bra.
I samma tidning finns en krönika om klimatförnekelse, om att det globala misslyckandet med att hantera den eskalerande klimatkrisen inte helt kan skyllas på den auktoritära högerpopulismen. Förnekelsemekanismerna finns – i en mildare skala – också på andra håll, i form av det som inom forskningen kallas responsförnekelse.
Det vill säga: de flesta av dagens politiker vet vad som håller på att ske och vad som behöver göras, men agerar ändå inte i enlighet med dessa insikter.
Sedan 90-talet har gapet mellan fattiga och rika ökat, och i Sverige mest av EU-länderna. Den rikaste tiondelen av befolkningen ökade sina inkomster med 63 procent, mellanskikten 30-40 procent, den fattigaste tiondelen med 1,7 procent.
Lördagen den 14 december demonstrerade cirka 3000 personer i hällregn mot nedskärningar i vården i Region Stockholm. Orsakerna, enligt ansvariga politiker, rimmar dåligt med den verklighet som råder. Det handlar om en medveten privatisering av vården som är en viktig orsak till de ökade kostnaderna. Dessutom har politikerna medvetet blundat för den stora befolkningstillväxten i regionen, nära 200 000 på fem år. Kan jämföras med Sveriges fjärde stad Uppsala som har 225 000 innevånare. Det är inte heller så att Region Stockholm är en fattig region.
Styrande politiker i Region Stockholm påstår gärna att regionen ger över 6 miljarder till andra regioner i bidrag i utjämningssystemet. Men verkligheten är enligt DN; Så flödar skattepengar från Stockholm till Norrland? Nja. Visserligen används ”Stockholms-pengar” till att finansiera kommuner i Norrland. Nio kommuner i Stockholms län betalar en avgift, sammanlagt 6,5 miljarder kronor, som sprids ut över hela Sverige. Samtidigt får enbart Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje 4,7 miljarder kronor från utjämningssystemet. Totalt sett får kommunerna i Stockholms län ett bidrag på 1,7 miljarder kronor.
Att våra styrande politiker kommer från norra Stockholmskommuner är ett känt faktum, och även att de i sin privatiseringsiver glömmer sina fattiga kommuner i söder. Men det ger dem inte rätt att sprida falska siffror.
Vårdvalet och delvis privatbyggda Karolinska Solna är de verkliga sänkena för vårdens ekonomi i Regionen. Det är i bägge fall politikernas fel, men det drabbar patienterna. Mest de som inte kan betala för privat vård. I den gruppen ingår de flesta med LSS.
Ojämliken ökar således även här i praktiken, vilket är svårt att förneka i verkligheten, även för slipade politiker?

Text av Harald Strand
Författare till LSS-skolan, expertsvar och opinionsartiklar. Tidigare ordförande för Riksförbundet FUB.