Nyheter

LSS-handläggare missar ofta att lyssna på barnen

Denna artikel handlar om



Annons
Annons för Misa

Innehåll från NKA
Att vara anhörig
Nya webbinarier om anhörigfrågor
NKA-podden tipsar om stöd och strategier
Samtalsgrupp kostnadsfritt stöd
Fler tips på NKA:s egen temasida

Innehåll från Misa
Misa tipsar
Gymnasiesärskola – och sedan?
I ett rättvist samhälle kan alla välja sysselsättning
Görans väg från särskola till arbete
Fler tips på Misas temasida

Innehåll från Humana
Humana tipsar
Logopedens bästa råd!
När Josefin fick en son med autism valde hon att bli jurist
Parapepp inspirerar till aktivitet
Fler tips på Humanas temasida

”De måste bli bättre på använda stöd som bilder och symboler för att tolka barns signaler”
Karin Flyckt. Foto: Linnea Bengtsson.

Karin Flyckt, Socialstyrelsen. Foto: Linnea Bengtsson.

Annons
Annons för Misa

 

Bristande kunskap om funktionsnedsättningar och avsaknad av hjälpmedel för kommunikation leder till att barns bästa ofta inte tillvaratas vid LSS-insatser. Det visar en undersökning gjord av Socialstyrelsen.

– Vi kan bland annat se att det finns handläggare som inte har tillräckliga kunskaper om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. De saknar ofta både verktyg och utbildning i att kommunicera med barn som har nedsatt kommunikationsförmåga, vilket gör att det finns en risk att barnet inte blir lyssnat på eller får uttrycka sina åsikter, säger Ylva Branting, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har under två års tid genomfört enkätundersökningar i landets kommuner och stadsdelar, där man undersökt hur bra barnets bästa tas tillvara i bedömningar, beslut och planering av LSS-insatser.

Varannan kommun saknar hjälpmedel för kommunikation

Undersökningen visar på flera stora brister. I nästan hälften av alla kommuner har färre än hälften eller ingen av LSS-handläggarna deltagit i fortbildning med inriktning på barn med funktionsnedsättningar under undersökningsperioden, och det är heller inte säkert att de lärt sig detta i grundutbildningen.

I drygt hälften av kommunerna finns ingen tillgång till kommunikationshjälpmedel och man har heller inte genomfört någon fortbildning i metoder för kommunikationsstöd.

– Barn med kommunikationssvårigheter har ofta begränsade möjligheter att ge uttryck för sin vilja. Men med hjälp av kommunikationsstöd, som bilder och symboler, förbättras möjligheterna att tolka barnets signaler. Att handläggarna har tillräcklig kunskap om kommunikationsstöd ökar också möjligheterna att kunna kommunicera med barnet, säger Ylva Branting.

Dessutom visar undersökningen att det är svårt för många handläggare att få erfarenhet av att handlägga LSS-insatser för barn. I en tredjedel av alla kommuner har man de senaste två åren haft färre än 20 ärenden med barn.

13 000 barn berörs

Det finns 13 000 barn upp till 18 år med beslut om LSS-insatser. 95 procent av dessa tillhör personkrets 1 och riskerar därför att inte kunna säga sin mening på grund av brister i kunskap och kommunikationsstöd hos handläggarna. Socialstyrelsen menar att LSS-handläggarna ställs inför en hel del utmaningar i sitt arbete.

– Resultaten av kartläggningen tyder samtidigt på ett stort engagemang och intresse från kommunernas sida för att utveckla arbetet med barns rättigheter. Rätt använda är LSS och barnkonventionen viktiga verktyg för att barn med funktionsnedsättning och deras familjer ska få möjlighet att leva som andra och att barnen får sina rättigheter tillgodosedda, säger Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.

 

Läs mer

Hämta rapporten på Socialstyrelsens webbplats

Fler artiklar om hjälpmedel för kommunikation

 

Fler artiklar om detta ämne