LSS-krisen: Botkyrkas omsorgschef om neddragningar och chockhyror

Kampen mot neddragen bemanning och chockhöjda hyror inom LSS i Botkyrka går vidare.
Harald Strand utkämpar en ojämn kamp för sin sons rättigheter.

Beslutsfattare lyssnar inte på kritiken

Beslutsfattarna i Botkyrka har hittills valt att inte lyssna på Haralds kritik av försämringar av levnadsvillkoren för sonen och andra kommuninvånare med omfattande funktionsnedsättningar.

Styrande politiker och ledande tjänstemän förnekar att det finns problem. De hävdar att det absolut inte görs besparingar inom LSS. Och viftar bort kritiken mot LSS-hyreshöjningar på uppemot 56 procent.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

HejaOlika har intervjuat Petra Oxonius, omsorgsdirektör i Botkyrka kommun och högsta chef för omsorgsförvaltningen. Vid kontakt med omsorgsnämndens ordförande Kia Hjelte (M) hänvisade hon till Petra Oxonius. Kommunstyrelsens ordförande Stina Lundgren (M) hade i sin tur hänvisat till Kia Hjelte.

Omsorgsdirektör Petra Oxonius svarar på HejaOlikas frågor

För att ge en rättvis bild av hur Botkyrkas ledning ser på LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, återger vi nedan hela intervjun från början till slut.

Vi hör från enskilda att det görs besparingar på LSS-insatser. Exempelvis tas dubbelbemanning bort mot den enskildes vilja, och trots att hen haft detta i många år och behov inte har minskat.
– Vi gör inga besparingar inom LSS i Botkyrka.

Hur förklarar du att dubbelbemanning tagits bort mot enskildes vilja?
– Inom alla insatser gör vi behovsbedömningar och följer upp hur besluten fungerar utefter enskildas behov.Det kan förändras. Ibland till större behov, ibland mindre, och då kan man justera bemanningen.

Om behoven inte har minskat, då tar ni alltså inte bort en dubbelbemanning?
– Om behovet är oförändrat brukar vi inte heller ändra bemanningen.

Den enskilde jag har talat med har inte fått minskat behov, så det låter som att Botkyrka ändå har gjort en besparing?
– Om du har pratat med EN enskild som upplever att det har gjorts en besparing så får det stå för den enskilde. Vi har inga besparingskrav inom LSS.

Gynnande beslut

Hur ser du på att så kallade gynnande beslut inte utan vidare ska kunna ändras inom LSS, som är en rättighetslag?
– Vi har, mig veterligen, inte ändrat några gynnande beslut, till exempel beslut om boende inom LSS.

Om ni har tagit bort dubbelbemanning har ni ju ändrat ett gynnande beslut.
– Om vi har följt upp en bemanningsfråga, utifrån att behov kan variera, så har det inte att göra med själva grundbeslutet om gruppbostad att göra, utan beslutet om till exempel en gruppbostad har vi inte ändrat. Som myndighet inom LSS fattar vi inte beslut om bemanning. Utan våra beslut handlar om att exempelvis tillgodose behov som kan tillgodoses inom en gruppbostad. Själva bemanningen går man inte in och beslutar om.

Du menar att förvaltningen kan ändra bemanningen, till exempel dra in dubbelbemanning, när ni vill?
– Bemanningen ska vi följa upp tillsammans med företrädare och brukare utifrån behoven, och de kan variera.

Om behoven inte har minskat, kan ni då ta bort en dubbelbemanning när som helst?
– Nu upplever jag att du frågar utifrån en enskild person, och då kan jag inte svara.

Kontinuitet

LSS ställer även krav på kontinuitet, vilket också betyder att insatser inte kan försämras utan vidare. Den enskilde och anhöriga ska kunna lita på att det stöd man har inte förändras utan vidare. Hur ser du på det?
– Det håller jag absolut med om, att LSS säger att man ska sträva efter en god kontinuitet.

Det borde väl betyda att man inte ändrar bemanningen lite hipp som happ?
– Det är två olika saker; att följa upp hur behoven ser ut, kontra kontinuiteten. Om man har beslut om gruppbostad eller personlig assistans så ska man så klart sträva efter att beslutet har en kontinuitet.

Om behoven finns kvar, och ni ändå ändrar bemanningen, då är det ju bristande kontinuitet.
– Vi ändrar inte bemanning, utan vi gör uppföljning av behoven och justerar bemanningen utifrån det.

Sparkrav eller inte?

Men visst har Botkyrka kommun ett behov av att spara pengar inom LSS?
– Nej, vi har inget sånt behov.

Det finns uppgifter om att ni ska spara 15 miljoner kronor inom omsorgen i alla fall.
– Det stämmer inte, det vet jag inte varifrån du fått.

Det finns inget sparkrav?
– Det finns inget uppdrag att spara 15 mkr inom LSS.

I den artikel vi skrev i juni 2025 uppgav Emanuel Ksiazkiewicz (S) att vård- och omsorgsnämnden hade en neddragning av budgeten med 15 mkr.
– Mmm, inom förvaltningen har vi haft ett effektiviseringsuppdrag på 15 miljoner i år, vilket vi inte lagt inom LSS.

Nämnden har alltså ett sparkrav på 15 mkr? Hur kan du säga att det inte påverkar LSS?
– Det har inte gjorts några effektiviseringar inom LSS.

Samtidigt hör vi rapporter om att ni minskar bemanningen.
– Det är en helt annan sak.

Det låter som att det skulle kunna hänga ihop.
– Det är din spekulation. Vi har inte gjort effektiviseringar inom LSS. Att bedöma bemanning är en helt annan sak, det är ett ständigt pågående arbete för att man naturligtvis ska använda resurserna på bästa sätt.

LSS-hyror höjs med upp till 56 procent

Vi har tidigare även skrivit om de stora hyreshöjningar som planeras inom LSS-boende. De planerna har inte förändrats, utan LSS-hyrorna kommer att höjas med upp till 56 procent?
– Det är inte beslutat ännu i kommunfullmäktige, så vi får se vad som kommer fram.

Men förslaget [om höjning med upp tilll 56 procent] har inte ändrats?
– Förvaltningens förslag är oförändrat.

Kommunen har ju enligt LSS ett särskilt ansvar för personer som tillhör LSS personkrets, och att de har goda levnadsvillkor. Hur tycker du att så stora hyreshöjningar stämmer överens med det ansvaret, för en utsatt grupp som redan har svårt att få ekonomin att gå ihop?
– Nu kommer ju hyran inte att höjas så kraftigt på en gång. Våra hyresnivåer har halkat efter under ett antal år. Vi behöver också ha en tydlig hyresmodell. Det är en trappstegsmodell [som sprider höjningarna] under många år.

Men det är ändå en höjning på upp till 56 procent i slutändan.
– Vi har också fått i uppdrag av vår nämnd att titta på ett eventuellt kommunalt bostadstillägg för de som har sämre förutsättningar ekonomiskt. Det är i princip klart.

Kommer det att kompensera för hyreshöjningarna?
– Det kan jag inte svara på.

Om det i princip är klart vet du väl vad det innebär?
– Nej, jag går inte ut med uppgifter innan vi lyft ärendet till nämnden. Jag kommer inte att diskutera innehållet.

Hur kommer det sig att ni kör igenom hyreshöjningen, utan att ha förslaget om bostadsbidrag klart?
– Det var när vi föreslagit den nya hyresmodellen i nämnden som vi fick ett uppdrag att också se över ett kommunala bostadstillägg.

Kommunens särskilda ansvar för personer med LSS

Hur ser du då på att kommunen har det särskilda ansvaret för personer som ingår i LSS personkrets?
– Ja, vi har ett ansvar för deras goda levnadsvillkor, det är det vi jobbar utifrån.

En sådan hyreshöjning kommer ju att försämra levnadsvillkoren drastiskt.
– Ja, det är därför vi ser över en modell för ett kommunalt bostadstillägg.

Tycker du att det är lämpligt att höja hyrorna kraftigt först, och sedan möjligen införa ett bostadsbidrag?
– Höjningen sker ju tidigast 2026, och då handlar bara om några hundralappar, så jag tycker inte det är oskäligt att det går i olika takt.

Om man tackar nej till förslaget om hyreshöjning hotar kommunen med att man får hela höjningen direkt, inte stegvis.
– Det skulle kunna hända, men det får vi ta i en individdiskussion.

Är det inte ett oseriöst och oetiskt sätt att föreslå en hyreshöjning?
– Inte utifrån hyreslagen och allt det vi undersökt.

Men med tanke på att kommunen har ett särskilt ansvar för denna grupps levnadsvillkor?
– Som jag redan sagt är det viktigt att vi tillgodoser sen gruppen, absolut.

Det låter som att ni INTE är speciellt omsorgsfulla om den här gruppen.
– Det får står för dig. Vi tycker det är viktigt att ha en god omsorg.

Skyldighet att samverka med intresseorganisationer

Hur har då kommunens lagstadgade skyldighet att samverka med intresseorganisationer inom LSS fungerat i dessa frågor?
– Äh, absolut, det kanske vi kunde ha gjort bättre. Men vi har träffat FUB efter att frågan har lyfts. Det kanske vi kunde ha gjort bättre från början.

Ni träffade alltså FUB efter att ni redan gjort klart ert förslag om hyreshöjningar?
– Ja.

Med andra ord hade FUB ingen möjlighet att påverka hur ni utformade förslaget?
– Det får stå för dig. Vi träffade FUB och gick igenom vårt förslag. Det kunde vi absolut ha gjort tidigare.

När ni träffade FUB var det för sent att ändra förslaget?
– Det är aldrig för sent förrän det beslutats i kommunfullmäktige.

Inte för sent nu heller, menar du?
– Det kan ändras i kommunfullmäktige.

Summa summarum: Intresseorganisationer som FUB kunde inte överhuvudtaget påverka den här frågan?
– Möjlighet att påverka har de ju genom att träffa politiken, vilket jag vet att de har gjort också.

Du tycker själv att samverkan inte har skötts enligt LSS-lagens intentioner?
– Vi kunde säkert gjort det tidigare. Jag tänker att man alltid kan göra bättre samverkan.

Vad menar du att samverkan enligt LSS betyder i den här typen av frågor?
– I det här fallet har vi faktiskt ett ansvar att ha en tydlig hyresmodell och skäliga hyror som vilken kommun som helst.

LSS bestämmelser om samverkan är väl minst lika viktiga, men det verkar ni ha struntat i?
– Du får tolka det så.

Kan du förklara på vilket sätt ni inte har struntat i det? Ni mötte FUB efter att allt var klart från er sida?
– Ja, det gjorde vi.

Det kan man inte kalla samverkan. Det var ju mer ett informationsmöte.
– Då får du kalla det information.

Men vad tycker du, samverkan måste väl organiseras på annat sätt?
– Som jag säger; vi har informerat FUB om grunderna. Om du vill definiera det som samverkan eller inte, det får du göra. Men den här modellen känner vi att vi behöver för hyressättning.

Hur vill du att samverkan inom LSS ska fungera?
– Vi samverkar i väldigt många frågor inom LSS. Vi träffar till exempel FUB regelbundet, och har diskussioner. I den här frågan har FUB fått information.

Information, men inte samverkan, alltså?
– Så kan du kalla det.

Ni behöver bli bättre på samverkan?
– Nej, det sa jag inte. Vi samverkar väldigt mycket. Sen om vi i det här ärendet kunde ha gjort det bättre… absolut.

Om ni har missat att samverka i den här frågan borde ni väl ta ett steg tillbaka och göra om?
– Det är du som säger att vi har missat att samverka. Vi har träffat FUB och informerat, absolut. Hyresmodellen behöver vi fortfarande gå fram med. Det har inte med samverkan utifrån LSS att göra, säger Petra Oxonius.