LSS-utredaren: Vi kan inte blunda för problem med anhöriga som assistenter

Désirée Pethrus (KD) svarar på kritiken från funktionshinderrörelsen.

Désirée Pethrus svarar nu på funktionshinderrörelsens kritik av bristande brukarinflytande i LSS-utredningen.
Hon kommenterar också kontroversiella uttalanden om problem med föräldrar och andra nära anhöriga som assistenter och talet om ”skenande kostnader”.

LSS-utredaren Désirée Pethrus, som också är riksdagsledamot för KD, har sänt skriftliga svar på frågor från HejaOlika.se och Assistanskoll.se. Vi refererar här de viktigaste delarna

 

Om anhöriga som assistenter.

– I Sverige är anhöriga som assistenter vanligt förekommande, när det gäller assistansersättningen är cirka 20 procent nära anhöriga. Statistiken omfattar endast föräldrar, sambor/makar, barn och syskon och det saknas uppgifter om hur vanligt det är med övriga anhöriga. Anhöriga som assistenter är inte heller något som problematiserats i regelverk eller förarbeten. Sverige skiljer sig åt från övriga nordiska länder.

– Under våren besöker jag våra nordiska grannländer för att se hur de arbetar med alla de frågor som utredningen berör. I de övriga nordiska länderna verkar anhöriga som assistenter antingen vara något som kan beviljas i särskilda fall eller i vart fall är något som huvudmannen kan neka om det bedöms finns nackdelar med en sådan lösning. I Sverige saknas en sådan diskussion.

– Vi kan inte blunda för att det kan vara problematiskt med anhörigassistans. Det finns flera rapporter som pekat på problem. Exempel som lyfts fram är att barns frigörelseprocess och självständighet försvåras, gränsdragningsproblem mellan rollen som anhörig och assistent, och ibland också gode man, och ekonomiska incitament som gör att den anhöriga avböjer andra insatser som skulle gett självständighet för brukaren. Det kan också handla om att insynen begränsas och att samhället har svårt att upptäcka när individer far illa.

 

Om kritiken mot ”bristande brukarinflytande” i utredningen.

– Jag har lagt nästan all tid jag arbetar i utredningen, ungefär en dag i veckan då jag i övrigt har mitt uppdrag som riksdagsledamot, till att just hämta in perspektiv från en mängd olika aktörer, i hög grad ifrån brukarrörelsen. Därmed har jag under hösten lagt mindre tid på möten på kontoret, och istället prioriterat att vara ute bland brukarorganisationer för att samtala om mitt uppdrag men jag har också träffat dem som tillhandahåller assistans som ex olika assistansbolag. Därutöver har jag rest runt i Sverige och träffat olika kommuners handläggare på området.  Jag har också under hösten rekryterat personal till vårt kansli.

– I den expertgrupp som departementet utsett är Pelle Kölhed från HSO och Håkan Thomsson från Synskadades Riksförbund representanter för brukarrörelsen. Men expertgruppen är långt ifrån det enda sätt som jag hämtar in brukarperspektivet. Exempelvis har LSS-utredningen tillsatt en referensgrupp bestående av företrädare från åtta olika brukarorganisationer.

– Utredningen har ägnat väsentlig tid under hösten åt att träffa brukarorganisationer och vi har deltagit på konferenser och årsmöten som arrangerats av brukarorganisationer. Sen har det naturligtvis även kommit in mejl med synpunkter från många olika personer som får LSS-insatser, vilka vi beaktar.

– Det finns också ett antal verksamheter, nätverk och intresseorganisationer som utredningen hittills inte har träffat, men som vi antingen bokat in möten med eller hoppas få tillfälle att möta framöver.

– Om höstens arbete för min del hade stort fokus på att träffa olika brukarorganisationer så kommer våren innebära en del resor för internationell utblick som finns med som en ingrediens i direktiven. Men parallellt fortsätter vi förstås träffa expert-och referensgrupper. Men vi ska också i enlighet med direktiven analysera hur vi kan förbättra olika LSS-insatser som daglig verksamhet och ledsagning. Vi ska också titta på hur lagstiftningen kan bli tydligare, vilket efterfrågas från olika myndigheter. Det är bara några exempel på den bredd som utredningen har och som är en tuff utmaning tidsmässigt.

– Jag har tillsatt en referensgrupp med företrädare för brukarrörelsen utöver de två företrädare som departementet utsett i expertgruppen. Anledningen till det är att vi under utredningens gång kommer att hämta in synpunkter från brukarorganisationernas företrädare gällande olika frågeställningar som utredningen skall besvara.

– En viktig del av uppdraget handlar om att säkerställa ändamålsenliga och träffsäkra insatser. Det är självklart väldigt viktigt då att få ta del av synpunkter från brukarna kring vad som fungerar bra, vad som inte fungerar bra och på vilka sätt insatserna/systemet skulle kunna förbättras.

 

Om kritiken mot överdrivna uttalanden om ”skenande kostnader”.

– I inslaget i TV4 är det inte jag som uttalar att kostnaderna skenar. Men däremot konstaterade jag i intervjun att det behövs en långsiktigt hållbar kostnadsutveckling kring assistansersättningen och LSS, som idag handlar om totalt 70 miljarder kronor, 30 miljarder på staten och 40 på kommunnivå. Jag hade ingen kunskap om att min intervju skulle sammankopplas med ett fall som enbart handlade om assistans.

– Att kostnaderna har ökat realt sedan insatsen infördes är det ingen tvekan om. Det gäller också om man ser på ökningen av fasta priser. Det finns de som menar att kostnadsutvecklingen är oproblematisk om hela ökningen kan förklaras. Men att det går att förklara hela kostnadsökningen är inte samma sak som att ökningen är oproblematisk. Det finns samtidigt flera utredningar och rapporter som menar att kostnadsökningen är ett problem och att det finns delar av ökningen som vi inte har tillräcklig kunskap om. I våra direktiv står det exempelvis att ökningen och ökningstakten är starkt oroande.

– Jag tycker att det är viktigt att prioriteringar av offentliga utgifter diskuteras, vare sig det gäller sjukvård, äldreomsorg, LSS eller något annat område. Att prioritera offentliga utgifter är ett ansvar som politiker har, därför menar jag att det är viktigt att hitta en långsiktigt hållbar kostnadsutveckling för att värna reformen. Det är till syvende och sist politiker i riksdag och kommuner som beslutar om hur stor kostnadsutvecklingen kan vara.

Av: Redaktionen
Publicerad: 2017-01-16
Annons

Annons för Etac

Annons

Annons för Durewall.se

Annons

Annons för Humana


1 reaktion på ”LSS-utredaren: Vi kan inte blunda för problem med anhöriga som assistenter”

  1. Karin Andersson

    Barns bästa
    ”LSS ska göra det möjligt för alla att vara självständiga och delaktiga. Lagen slår fast att alla har lika värde och att ingen ska ses som ”föremål för åtgärder.”

    Om vi ser det ur ett barns bästa så tror jag att vi tänker det flesta vuxna, att det bästa vore att jag fanns med fullt ut. Det blir förmodligen så att förälder går med i sitt barns liv upp till vuxenålder fullt ut. Egentligen inte något menar jag som är konstigt utan faktiskt väldigt normalt. När jag har ett barn som kräver mer än ett barn som utvecklas utan svårigheter, så går jag säkert med i livet så länge jag tycker det behövs. Inte det heller är något konstigt utan mer en möjlighet till att leva ett liv ett bra liv. Möjligen kan det finnas undantag där ett assistans uppdrag är mindre lyckosamt. Vill verkligen betona att det betyder inte att det gäller samtliga anhöriga som engagerar sig i att skapa förutsättningar för ett liv med delaktighet och lika värde som övriga i samhället.

Kommentarer är stängda.