Många brott mot personer med utvecklingsstörning anmäls aldrig
”Personal som misshandlar oss i våra egna hem, hur ofta händer det utan att teve upptäcker det?” Frågan ställs av Klippan, en sektion inom Riksförbundet FUB där medlemmarna själva har utvecklingsstörning.
Redan för ett år sedan kom rapporter om att många brott mot personer med utvecklingsstörning aldrig polisanmäls.
Under fredagen publicerade Klippan ett uttalande med anledning av tv-programmet Uppdrag Granskning och dess rapport om hur ”kontrolltagning” används mot personer med funktionsnedsättningar.
I uttalandet påminner Klippan om att föreningen förra året uppmärksammade att brott utförs mot personer med utvecklingsstörning utan att de någonsin polisanmäls.
Här är hela uttalandet som är undertecknat av Riks-Klippans ordförande Anders Peterson:
”SVT-programmet Uppdrag Granskning berättade i onsdags
om vad som hände Christer.
Christer var 32 år när han dog.
Hans personal tvingade ned honom på mage.
Då kunde Christer inte andas och han dog.
Ida blev också tvingad ner på magen på golvet.
För att hon klev upp för tidigt på morgonen
och när hon ville lyssna på musik
istället för att titta på teve!
Det här är totalt oacceptabelt!
Kommunens chef kallar det utveckling.
Vi kallar det misshandel.
Vi har alla en utvecklingsstörning.
Vi vill leva som andra och bestämma själva över våra liv
– med det stöd vi behöver för att kunna göra det!
Stöd betyder inte lydnad, uppfostran och tvång!
Vi ska inte bli nertvingade på golvet
för att vi inte lyder personalen.
Kolla i § 6 i vår lag, LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Där står det att vi ska vara med och bestämma
och att man ska visa respekt för vår integritet.
Var finns självbestämmandet och integriteten
när man använder livsfarliga ”polisgrepp” på oss?
För ett år sedan gjorde vi ett uttalande
om brott mot personer med utvecklingsstörning.
Vi fick veta av forskarna Kerstin Färm och Denise Malmberg
att brott mot personer med funktionshinder ofta inte anmäls till polisen.
Och nu detta. Personal som misshandlar oss i våra egna hem.
Hur ofta händer det utan att teve upptäcker det?!
Inte alla som har en utvecklingsstörning kan tala för sig.
Men vi kan det. Och vi protesterar!”
