”Många fler har rätt till arbetshjälpmedel”

De hjälper 2700 personer med arbetshjälpmedel varje år - och hoppas att fler ska upptäcka möjligheten att söka bidrag. Anders Pojkas och Cecilia Ljungberg på Försäkringskassan i Karlshamn.

Annons

Annons för Humana

Varje år beviljar Försäkringskassan cirka 2 700 ansökningar om bidrag till arbetshjälpmedel. Men det borde vara ännu fler.
– Vi tror att det finns ett stort mörkertal, att många fler kan ha rätt till arbetshjälpmedel, säger Anders Pojkas.

Varje år beviljar Försäkringskassan cirka 2 700 ansökningar om bidrag till arbetshjälpmedel. Men det borde vara ännu fler.
– Vi tror att det finns ett stort mörkertal, att många fler kan ha rätt till arbetshjälpmedel, säger Anders Pojkas.

För att få fart på intresset för arbetshjälpmedel åker Anders Pojkas till Dysleximässan i Göteborg i oktober.
Han är specialist på arbetshjälpmedel och baserad på Försäkringskassan i Karlshamn, dit alla frågor om arbetshjälpmedel har centraliserats.

– Det är viktigt för oss att så många som möjligt får det stöd och de hjälpmedel de har rätt till, säger Anders Pojkas. Tyvärr är medvetenheten inte så stor om detta. Många arbetsgivare vet inte om att medarbetarna kan få hjälp och alla landsting har inte heller tillräcklig information.

Han räknar med många givande samtal med besökarna på Dysleximässan om hur man går till väga för att söka arbetshjälpmedel.

Det senaste året har han besökt flera olika mässor och har förstått att det finns stora kunskapsluckor om möjligheterna hos många grupper. Det gäller bland annat personer med läs- och skrivsvårigheter.

– Dyslexi är inget nytt, men det har visat sig att fler än man trodde tidigare har läs- och skrivsvårigheter. Om man har sådana problem hamnar man ofta i stress för att man inte hinner med uppgifterna och då kan hjälpmedel underlätta.

Arbetshjälpmedel beviljas som ett led i rehabilitering, enligt reglerna. Men man kan också för arbetshjälpmedel om det behövs för att fortsätta jobba – eller helt enkelt förhindra en hotande sjukskrivning.

– Det viktiga är att det finns ett medicinskt underlag, ett intyg som visar att man har svårigheter som påverkar möjligheterna att utföra arbetet, säger Anders Pojkas.
Ett sådant underlag kan man få exempelvis genom dyslexiutredningar som vissa landsting, dock inte alla, erbjuder.

Förutom ett medicinskt intyg på funktionsnedsättningen behövs en offert på ett lämpligt hjälpmedel. Det är allt som behövs för att kunna göra en ansökan om arbetshjälpmedel hos Försäkringskassan.

– Vi kan också bevilja bidrag till utredningar som behöver göras för att hitta rätt hjälpmedel, då kan det bli två ansökningar till oss, säger Pojkas.

Enkla ärenden behöver inte någon sådan utredning, exempelvis om en person med hörselskada behöver en streamer till sin telefon, för att överföra ljudet till hörapparaten.
Om en synskadad person behöver hjälpmedel som ska integreras med arbetsgivarens datorsystem är ärendet lite mer komplicerat – då kan det behövas en utredning om vilket hjälpmedel som passar bäst.

Försäkringskassan utlovar en ganska snabb handläggning.
– Internt har vi målsättningen att vi ska fatta beslut inom 30 dagar och det lyckas vi också uppnå i drygt 70 procent av fallen, säger Anders Pojkas.

Uppemot 80 procent av ansökningarna beviljas av Försäkringskassan. En avgörande faktor är att hjälpmedlet inte får vara en produkt som normalt förekommer på arbetsplatsen.

– I övrigt gör vi individuellt prövningar. Det som är hjälpmedel för en person behöver inte vara det för någon annan.

Det som också krävs är att personen som söker arbetshjälpmedel har ett arbete, eller är sjukskriven och kan återgå till jobbet med hjälp av hjälpmedel. Även egenföretagare eller uppdragstagare kan få arbetshjälpmedel, förutsatt att man kan visa att man är etablerad.

Om man INTE har jobb så är det Arbetsförmedlingen, inte Försäkringskassan, som man ska vända sig till för att diskutera hjälpmedel.

Reglerna för arbetshjälpmedel har varit i stort sett oförändrade sedan början av 90-talet, men möjligheterna har ändå förändrats radikalt.

– Den tekniska utvecklingen har helt förändrat vad som är normalt på en arbetsplats. För oss är det en viktig utmaning att hänga med i utvecklingen. För tio år sedan kunde man få bidrag för bärbara datorer, det kan man inte nu eftersom de är ”normalt förekommande”. Motsatt utveckling har det varit för scannrar som tidigare var normalt förekommande men inte är det nu längre.

Den individuella bedömningen är viktig. För den som jobbar på kontor anses surfplattor vara ”normalt förekommande”, och därför får man inte bidrag.

– Men en person som arbetar som svarvare på en verkstad och som är döv kan få en iPad som hjälpmedel eftersom han kanske behöver den för att kommunicera. Varje ärende är speciellt och det finns alltid nya ingredienser, säger Anders Pojkas.

Försäkringskassan i Karlshamn kämpar för att fler ska utnyttja möjligheterna till hjälpmedel.

– Ett arbetshjälpmedel kan vara avgörande för en människa, säger Cecilia Ljungberg, chef för arbetshjälpmedelsverksamheten. Det kan vara skillnaden mellan att kunna arbeta och att vara sjukskriven. Eller att kunna jobba 75 procent istället för 25 procent.

Att resultaten är goda vet man tack vare de uppföljningar som görs sex månader efter varje beslut.

– Andelen som haft nytta av hjälpmedlet är nästan 100 procent. Det är inte alls ovanligt att vi ser att personen som fått hjälpmedlet äntligen kan arbeta på ett avslappnat sätt och i vissa fall har gått upp i arbetstid. Kanske har man varit sjukskriven under lång tid och kunnat återgå till jobbet, säger Anders Pojkas.

Och nu hoppas man att fler ska utnyttja den tekniska utvecklingen och, vid behov, söka bidrag till arbetshjälpmedel.
– Vi jobbar jättemycket med att öka kunskapen om möjligheterna och tror att vi kan börja se effekterna, att fler söker, nu under 2015 och nästa år, säger Cecilia Ljungberg.

Hon är inte orolig för att det ska bli för höga kostnader.

– Vi har inget fastställt tak utan det görs prognoser utifrån hur marknaden och antalet ansökningar utvecklas, säger Cecilia.

Försäkringskassan välkomnar också att det kommer många nya hjälpmedel – även om dessa kan vara betydligt dyrare.

– Det är naturligt att nya avancerade produkter kostar mer till en början, men den tekniska utvecklingen är väldigt viktig eftersom det skapar så många nya möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att kunna arbeta. Om det landar i en produkt för 2000 kronor eller 80 000 kan vi inte styra över, det är behovet som avgör. Och grejerna blir bättre och bättre, säger Anders Pojkas.

   

Annons

Annons för Etac

Annons

Annons för Särnmark

Annons

Annons för Durewall.se

2018 – fotoåret

Så minns vår fotograf 2018