”Nu är vi överens”

– Nu är vi överens, sa Erik Ullenhag när han, uppenbart lättad, på måndagen presenterade lagförslaget om diskrimineringsförbud.
Efter 20 års utredningar, och på senare tid en tydlig oenighet inom sittande regering, presenterade integrationsministern äntligen ett lagförslag från regeringen om att göra bristande tillgänglighet till en diskrimineringsgrund.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och innebär att en person som anser sig diskriminerad på grund av en funktionsnedsättning nu får redskap att driva detta i domstol.
Det är ett principgenombrott och ett tydligare rättighetsperspektiv för personer med funktionsnedsättning, menar Erik Ullenhag.
Det finns ingen begränsning i lagen var den gäller. Inom utbildning, sjukvård och arbetsliv med mera. Men det finns flertalet undantag som gör lagen begränsad i vissa avseenden. Största begränsningen är den att verksamheter med under tio anställda undantas.
– Exakt hur lagstiftningen slår får vi se, sa en försiktig Erik Ullenhag.
Erik Ullenhag har mött många människor med olika typer av funktionsnedsättningar som känner en väldig frustration i att gällande lagstiftningar inom ramen för PBL (Plan- och bygglag), lagen om tillgänglig lokaltrafik och andra regler och föreskrifter brister i verkligheten. Och att det inte funnits något de kan göra åt det.
Han menar att den nya lagen ger ett verktyg att pröva dessa frågor enskilt.
– Jag ser det som framåtsyftande, att det blir ännu tydligare när nya hus byggs och nya bussar köps in. Då vet man att diskrimineringsförbudet finns, säger Erik Ullenhag.
Det blir till DO, Diskrimineringsombudsmannen, man ska anmäla fall av diskriminering till. Det är tänkbart att organisationer kan ställa upp med rättshjälp.
Funktionshinderorganisationerna har uttryckt en oro för att lagen blir urvattnad och handlar alltför mycket om ”enkelt avhjälpta hinder”.
Erik Ullenhag kommenterar farhågorna så här:
– Vi får se hur lagstiftningen slår. I grunden är jag lite försiktig, så jag nämner enkelt avhjälpta hindren för att det är tydligt att de träffas av lagstiftningen. Sen blir det en prövning i varje enskilt fall. Den första frågan vid en prövning är om det handlar om bristande tillgänglighet. Om svaret är ”ja”, så blir nästa fråga, finns det en åtgärd som är skälig att kräva som inte har vidtagits? säger Erik Ullenhag.
Inom utbildning utökas diskrimineringsförbudet att gälla även undervisningen, inte bara den fysiska tillgängligheten. Att på förhand säga vad det innebär är dock svårt.
– Exakt hur lagstiftningen slår i praktiken får vi titta på men nu ser vi till att hela utbildningsverksamheten omfattas. På så vis får vi ett starkare förbud som vi hoppas ska ge effekt, säger Erik Ullenhag.
Skolan är ett exempel på områden där det kommer finnas många frågor om diskrimineringslagens betydelse. Idag får många barn inte den hjälp de behöver när det gäller läshjälpmedel eller anpassad undervisning, exempelvis stöd av AKK, alternativ och kompletterande kommunikation). Så hur kommer det bli i sådana fall?
– Om man som elev har meriterna att gå en viss utbildning men utestängs på grund av att undervisningen inte är tillgänglig, då kan man pröva det som ett diskrimineringsärende, säger Erik Ullenhag.
Först medierna, sedan funktionshinderorganisationerna. Erik Ullenhag hyllade ”Torsdagsaktionen” vars representanter fick träffa ministern på ett eget möte under måndagen. Foto: Linnea Bengtsson.