Nu slår även Socialstyrelsen larm om allvarliga försämringar

Idag släpper även Socialstyrelsen en larmrapport om försämringar för personer med funktionsnedsättningar.
Det handlar bland annat om att enskilda personer får vänta allt längre på beslut om insatser enligt LSS.

Den stora förändringen som Socialstyrelsen lyfter fram i ”Lägesrapport 2018” är att trycket på kommunerna ökat kraftigt de senaste åren genom en markant kostnadsökning.

– En stor del av förklaringen är troligen förändringarna inom den statliga assistansersättningen, säger Karin Flyckt, sakkunnig på Socialstyrelsen och ansvarig för lägesrapporten om stöd till personer med funktionsnedsättningar.

– Från och med 2015 har antalet indragningar av beslut om statlig assistansersättning ökat kraftigt och många personer har istället fått insatser från kommunen, då har även en del av kostnaderna flyttats över.

En av de tydligaste försämringarna för enskilda personer är att det tar längre tid både att utreda och verkställa beslut inom LSS, med en tydlig förändring mellan 2015 och 2016.

I storstadsområden har mediantiden för verkställighet av gynnande beslut om bostad med särskild service för vuxna ökat med 20 procent, till 176 dagar. Mediantiden för LSS-utredningar i dessa kommuner har i sin tur ökat med 22 procent, till 37 dagar.

Andra viktiga frågor från Socialstyrelsens Lägesrapport 2018:

Hög risk för våld

Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för våld än andra. Och kvinnor med funktionsnedsättning är betydligt mer utsatta än andra kvinnor. Vanligast är att våldet utövas i en nära relation och förövaren är i de flesta fall en eller flera män. Rapporten visar också att kvinnor med funktionsnedsättning är betydligt mer utsatta för övergrepp av vårdpersonal och andra vårdgivare än andra kvinnor. Kvinnor med funktionsnedsättning löper också större risk att utsättas för fysiskt våld såväl före som efter graviditet.

– Trots att personer med funktionsnedsättning har en hög våldsutsatthet så saknar många LSS-verksamheter fortfarande rutiner för att upptäcka våldsutsatthet hos personer med funktionsnedsättning. Det pågår ett utvecklingsarbete kring detta i flera kommuner, men det finns mycket kvar att göra, säger Karin Flyckt.

Varannan kommun saknar krisplaner

Kommunernas krisberedskap vad gäller verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning kan bli bättre. Endast hälften av kommunerna har evakueringsplaner för boenden för personer med funktionsnedsättning i egen regi. För flera av boendeformerna, till exempel barnboende enligt LSS, har andelen minskat något mellan 2016 och 2017.

Svårare för kvinnor att få LSS-insats

Andelen kvinnor med LSS-insats är fortfarande lägre än andelen män, 41 procent. Könsskillnaden är störst bland de yngre. I åldersgruppen 0-12 år var endast 32 procent av LSS-insatserna beviljade till flickor.

Samer med funktionsnedsättning glöms bort

Kunskapen om hur förutsättningar ser ut för samer med funktionsnedsättning är knapphändig bland tjänstemännen i de 19 kommuner som ingår i det samiska förvaltningsområdet i Sverige. Endast 8 av kommunerna har genomfört kompetensutveckling inom LSS när det gäller den samiska kulturen och språket.

Läs mer

Socialstyrelsens Lägesrapport 2018

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *