Nyheter

Ny fuskdebatt kan leda till begränsade lönebidrag


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

En het fuskdebatt har brutit ut om lönebidrag och andra anställningsstöd.
Nu finns risk att det blir svårare att få stöd för personer med funktionsnedsättningar. Även sociala företag kan drabbas.

– Det är väldigt sällan det finns något renodlat fusk, säger Clas Olsson, biträdande   generaldirektör på Arbetsförmedlingen, till Dagens Omsorg.

Trots det kan det bli aktuellt med stramare regler som kan göra det svårare för personer med funktionsnedsättningar att få jobb.

– Vi har en genuin målkonflikt här. Om vi stramar upp reglerna missgynnas personer som har svårt på arbetsmarknaden, säger Clas Olsson.

– Den målkonflikten har vi ofta inom arbetsmarknadspolitiken. När någon får stöd finns alltid en risk att man tränger undan andra. Men forskare som har tittat på detta anser att en viss undanträngningseffekt är befogad.

– Fördelarna med anställningsstöd överväger absolut nackdelarna. Det kan hända att det blir fel i enskilda fall, men vi får inte strama upp så mycket att det får allvarliga konsekvenser för personer med funktionsnedsättningar.

Bakgrunden till att stöden är under attack är att fackliga organisationer hävdar att stöden snedvrider konkurrensen och slår ut jobb.

– Facket har signalerat att det är stora problem i vissa branscher, till exempel taxinäringen och städbranschen. När det kommer så här mycket synpunkter måste vi titta på frågan.
– Vi satte igång en översyn för några månader sedan och håller på att analysera läget, därefter får vi överväga om reglerna ska ändras.

Det är Arbetsförmedlingens ansvar att se till att stöden inte snedvrider konkurrensen.

Tidigare har man även haft riktlinjer som innebar att en arbetsgivare inte kunde ha mer än en viss kvot anställda med stöd. Kvoten innebar att en medarbetare av fem kunde ha stöd.
– Det kan vara en tanke att man skulle återuppväcka den modellen, men jag vet inte om de blir så, säger Clas Olsson.

Är det inte bra att företag vill anställa många personer med funktionsnedsättningar, det innebär väl en stor samhällsekonomisk vinst?
– Ja, det är vår utgångspunkt att det är bra att man anställer personer som har svårt på arbetsmarknaden. Det är också vår uppgift på Arbetsförmedlingen att se till att stödet motsvarar den nedsatta arbetsförmågan. Om vi gör rätt så blir det inget konkurrensproblem alls och inga jobb slås ut.

– När det gäller nystartjobben är det lite annorlunda, där avgörs stödet av hur länge man varit arbetslös. Nu hör vi historier om att man kombinerar lönebidrag och nystartsjobb på ett sätt som sammanlagt ger en negativ effekt.

Vad betyder stramare regler för sociala företag, och andra som vill anställa så många som möjligt med funktionsnedsättning?
– En mycket bra fråga, som du borde ställa till facket! I allt väsentligt gör sociala företag en mycket stor samhällsnytta. Både denna och föregående regering har pekat ut sociala företag som något man vill stärka.

Vad tycker du då om att debatten handlar om fusk – som bara förekommer i mycket liten omfattning?
– Man får välkomna att båda perspektiven lyfts. Det är viktigt att betona att stöden syftar till något bra. Arbetsförmedlingen har ett stort ansvar för att hitta jobb till de människor som behöver vårt stöd allra mest.

Debatten borde kanske handla om att lönebidragen är för små?
– Det är en uppfattning vi delar och som vi har påpekat till regeringen flera gånger, bland annat i budgetäskanden. Det låga taket för lönebidrag innebär att vi får nej från arbetsgivare. Om man höjde den bidragsgrundande lönenivån, så att företag får täckning för den lön de faktiskt betalar, skulle fler vara intresserade av att anställa. Vi bedömer att det skulle ge många fler lönebidragsanställningar, säger Clas Olsson.

Anställningsstöden uppgår till totalt cirka 20 miljarder kronor per år. Det handlar bland annat om lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning, offentligt skyddat arbete och nystartjobb.

Hur stort eventuellt fusk skulle vara finns inga bedömningar av. En tidigare utredning, utförd av Ann-Marie Qvarfort, konstaterade att felaktiga utbetalningar oftast inte alls handlar om medvetet fusk utan om misstag och formella fel.

Förra veckan gjorde myndigheterna ett tillslag i Södertälje efter misstankar om storskaligt fusk. Men detta är alltså ovanligt. Rättsprocesserna och domarna genom åren är få och har handlat om ganska små belopp.

 

ANNONSER
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för STIL
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Fremia
  • Annons för Primass
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Mini Crosser X
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för JAG
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Tobii Dynavox

   

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *