Nyanser av språket
Det är oroande att ansvariga för LSS inte förstår det svenska språket.
I en period av mitt yrkesliv arbetade jag i en IT-koncern som i huvudsak använde och återförsålde produkter från USA och England. I vår koncernledning hade vi en svensktalande engelsman. Han hjälpte oss med att tolka nyanserna i det engelska språket i avtalen som vi andra missade, ” för att engelska inte var vårt modersmål”. Utan honom hade vi hamnat i många avtalstvister med våra leverantörer.
Nu tror jag inte att det är problemet med ”tolkningen av LSS” som vi gång på gång får höra från ansvariga politiker, jurister och nu senast av LSS-utredarna. Vad jag tror har de flesta av dessa svenska som modersmål?
Vad betyder begreppet ”leva som andra”? Kanske som det står i propositionen:
Målet för verksamheten enligt den nya lagen bör vara att människor med omfattande funktionshinder skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor. Insatserna skall vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. Den nya lagen bör i första hand syfta till att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors.
Och som förklaring av 5 § i Lagtexten skrivs i propositionen:
I denna paragraf läggs fast att det övergripande målet för verksamhet enligt lagen är att den enskilde får möjlighet att leva som andra, trots sitt funktionshinder. Verksamheten skall syfta till att personer som omfattas av lagen uppnår jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.
Eller som vi skrivit i FAQ i ReclaimLSS.org:
Det övergripande målet för LSS är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra i sin ålder, trots funktionshindret. Syftet är alltså att åstadkomma jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Genom insatserna ska man förebygga och minska följderna av funktionshindret. Insatser ska grundas på behov som den enskilde själv finner angelägna att få tillgodosedda för att kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt, så likt ett liv som andra personer utan funktionshinder i samma ålder i sin omgivning.
Knappast svårt att förstå om man inte vill misstolka!
Det andra begreppet som anses ”svårt att tolka” är Goda levnadsvillkor.
Det beskrivs i propositionen:
7 § Andra stycket, som handlar om de allmänna krav som ställs på insatser enligt lagen, anger som en kvalitetsnivå på insatserna att den enskilde genom insatserna skall tillförsäkras goda levnadsvillkor. I enlighet med vad Lagrådet förordat har även vad som står i lagrådsremissens lydelse av 6 § om att insatserna skall vara varaktiga och samordnade flyttats till detta stycke. Den enskilde måste kunna lita på att insatser ges så länge behov föreligger. Kontinuiteten skall garanteras. Insatserna skall vidare vara samordnade, dvs. inte ses isolerade från varandra. Av 6 § framgår att samarbete även skall ske med andra samhällsorgan och myndigheter.
Till kvalitetsaspekterna hör också att insatserna enligt samma stycke skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas enligt närhetsprincipen. dvs. så att de är lätt tillgängliga för de människor som behöver dem. Insatserna skall utformas så att de ökar den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.
Genom insatserna i LSS skall den enskilde således tillförsäkras goda levnadsvillkor. Förarbeten till LSS slås fast att begreppet goda levnadsvillkor är ett kvalitetskrav på de insatser som beviljas enligt lagen. Begreppet är alltså inte ett mått på den levnadsnivå ovanför vilken inga insatser skall beviljas. Det är behovet av insatsen som ska bedömas, inte vilka levnadsvillkor sökanden har.
Tyvärr påstås det trots detta fortfarande att det inte är någon skillnad mellan goda levnadsvillkor i LSS och skälig levnadsnivå i SoL, dvs. att ordvalet inte har någon påverkan på insatsens omfattning och kvalité. Naturligtvis är det en stor nyans skillnad då skälig och god, då dessa inte är synonymer.
Exempel på synonymer till skälig: rättvis, befogad, rimlig, resonlig, lagom, måttlig, tillräcklig.
Exempel på synonymer till god: utmärkt, värdefull, riktig, gedigen, förträfflig, förstklassig, förmånlig, fördelaktig, betydande.
De båda orden har som synes stora skillnader i språklig betydelse, där ordet god har en mer positiv innebörd än ordet skälig. I allmänna ordalag skulle man därför kunna säga att goda levnadsvillkor är ”bättre” än skälig levnadsnivå. Vi måste därför också tro att bedömningar enligt LSS, som utgår ifrån goda levnadsvillkor, ger mer omfattande insatser än bedömningar enligt SoL, som utgår ifrån skälig levnadsnivå. Det bekräftas också om du läser propositionen.
Det är dags att myndigheter inkluderande domstolarna lär sig skillnaden mellan goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå och agerar därefter!
Det är också hög tid att ansvariga lär sig att målet med LSS är att människor med funktionshinder skall få möjlighet att leva som andra, trots sina funktionsnedsättningar!