S: Det behövs en ny lag för synskadades rätt till ledsagning

En successiv urholkning av lagen har lett till att synskadade har hamnat utanför skyddsnäten. Dövblinda är i praktiken inlåsta i sina hem. Rätten till ledsagning behöver skyndsamt stärkas, skriver Fredrik Lundh Sammeli (S) och Karin Lundin (S).

Svårt synskadade har inte längre rätt till ledsagning

DEBATTARTIKEL. Social isolering är skadlig. Med coronapandemin i färskt minne skulle vi inte behöva påminna om det. Personer som utsätts för isolering från sina medmänniskor uppvisar högre stressnivåer och får försämrat minne och andra kognitiva funktioner. Detta gäller för alla och det gäller självfallet också för personer med funktionsnedsättning.

Ändå befinner vi oss i ett läge där svårt synskadade inte längre har rätt till ledsagning, inte ens för de mest grundläggande behoven.

Ungefär en procent av Sveriges befolkning har en synskada. Men blinda och synskadade är i praktiken hänvisade till anhörigas välvilja eller social isolering med allvarliga följder för hälsan.

Socialstyrelsen har visat att lagen urholkats

Den tidigare regeringen gav därför Socialstyrelsen i uppdrag att utreda utvecklingen. Rätten till ledsagning regleras i dels lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, dels i socialtjänstlagen, SoL, beroende på typ av insats. Det är kommunerna som beslutar om insatserna.

Utredningen presenterades i juni 2023 och visade att synskadade hamnat utanför skyddsnäten. En successiv urholkning av lagen har lett till att de inte längre är garanterade rätt till ledsagning ens för de allra mest grundläggande behoven i vardagen. SVTs Uppdrag granskning beskrev förra året hur många kommuner har dragit in på ledsagarstödet och att personkretsen för vilka som beviljas insatser blivit snävare och snävare. Det handlar om en minskning med 65 procent i det som kallas för personkrets tre.

Bakom siffrorna finns enskilda människor, exempelvis dövblinda, som i praktiken blir inlåsta i sina hem. En del har anhöriga som strider för deras rättigheter i rättsprocesser, andra har det inte.

Allvarligt att Tidöpartierna inte agerar

Socialstyrelsens rekommendation till den nya regeringen är att den bör utreda en ny lag om ledsagning. Men nu går tiden utan att Tidöpartierna har visat några som helst tecken på att de anser att den här frågan är vare sig särskilt viktig eller brådskande. Det är allvarligt. En ny lag behövs.

Vi oroas över hur situationen påverkar hälsan hos de som är i behov av tolk. Enligt Statistiska Centralbyrån SCB har synskadade betydligt sämre upplevd hälsa än resten av befolkningen. Bland personer som har svårt att se eller inte ser alls är det drygt 30 procent som uppger att de har en bra hälsa, mot drygt 70 procent i befolkningen som helhet. Detsamma gäller huruvida man har dålig hälsa. En femtedel av de personer som har svårt att se eller inte ser alls uppger att de har dålig hälsa. Motsvarande siffra för hela befolkningen är 6,5 procent.

Fullt arbetsföra utestängs från arbetslivet

Bristen på ledsagning får också konsekvenser på utbildningsnivå och arbetskraftsdeltagande. Arbetslösheten bland synskadade är runt 50 procent, vilket utöver att det innebär isolering från arbetets gemenskap för den enskilde, också är en samhällsekonomisk förlust. Vi pratar om fullt arbetsföra människor som inte kan ta sig till jobbet.

Hur Sverige behandlar personer med funktionsnedsättningar definierar vilket slags samhälle vi är. Därför måste arbetet om rätten till ledsagning skyndsamt fortsätta och genomföras utifrån hur ledsagningen var tänkt att fungera. Annars fortsätter många synskadade i vårt land leva som om det fortfarande råder en pandemi med strikta begränsningar kring de livsnödvändiga sociala kontakterna.

Fredrik Lundh Sammeli (S)
Vice ordförande, riksdagens socialutskott

Karin Sundin (S)
Ledamot med ansvar för funktionshindersfrågor, riksdagens socialutskott