Så fungerar familjelivet för föräldrar med IF

Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning känner sig ofta misstänkliggjorda och ifrågasatta. Men de lyckas ofta skapa en lugn och enkel tillvaro tillsammans med sina barn. Det visar en doktorsavhandling vid Malmö universitet.

”Ta inte mina barn”

Studien har fått den dramatiska titeln ”Jag vill gärna ha hjälp, men ta inte mina barn”.

Det är Ida Runge, socionom, socialpedagog och snart disputerad forskare, som har intervjuat föräldrar som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

– Dessa föräldrar känner sig granskade och betraktade som riskfyllda redan i graviditeten. Känslan av att bli misstänkliggjord innan man ens hunnit vara förälder lever sedan kvar, säger Ida Runge.

Saknar trygga rum

För att klara sig bygger föräldrarna ofta upp en fasad för att hela tiden visa sig starka och kapabla. Men samtidigt saknar de trygga rum.

När barnen börjar skolan växer utmaningarna, med nya krav från skolan och konsumtionssamhället.

– Detta är ofta en fattig grupp så även om föräldrarna förstår barnets behov har de svårt att tillgodose dem och oroar sig för att inte kunna ge sina barn vad andra barn får. De prioriterar sina barns behov och trycker ofta undan sina egna för att minska risken för att bli ifrågasatt, säger Ida Runge.

Barn omplaceras ofta

Anhöriga till föräldrar med IF har ofta en avgörande roll, konstaterar Ida Runge. Stöd från samhället är oerhört viktigt men också problematiskt.

– Stöd från samhället ger inte samma känsla av beroende eftersom det är ett stöd dessa föräldrar har rätt till. Däremot känner de sig mer granskade eftersom samhället har en tendens till att placera dem under utredning, vilket ofta slutar med att barnet blir omplacerat, säger Ida Runge.

Hon konstaterar vidare att det idag måste uppstå ett behov hos barnen, inte föräldrarna, för att man ska få föräldraskapsstöd.

Så skapas lugn och enkel tillvaro

Rutiner och tydliga scheman är ett sätt att öka självständigheten och friheten för föräldrarna, menar Ida Runge. Värdefullt är också att kunna ha gott om tid tillsammans med barnen.

– Många föräldrar pratar om mer tid tillsammans med barnen, men det blir sällan av så mycket som man önskar. I dessa familjer finns mer tid. Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning påverkas inte så mycket av det yttre eller ambitioner av egen tid och de jobbar oftast inte heltid. Så de lyckas ofta med att skapa en lugn och enkel tillvaro tillsammans med sina barn, säger Ida Runge.

Här finns pressmeddelande och länk till hela studien.