Så här ska vi stärka funktionsrättsfrågorna i EU
DEBATTARTIKEL. Liberalerna har under lång tid i Europaparlamentet kämpat mot att EU-medel används för att bygga institutioner avsedda för personer med funktionsnedsättning. Det är nämligen förbjudet. Mycket tack vare oss. Det är för bedrövligt att medlemsländerna inte följer dessa bestämmelser eftersom det med EU-pengar fortfarande byggs institutioner.
Vår slutsats, till skillnad från David Legas och Kristdemokraternas, är att det behövs mer Europasamarbete. Inte mindre.
David Lega tänker inom EU ge röst åt de som inte hörs. Men det förutsätter att man vill samarbeta. Ha en någorlunda klar bild av vad EU gör när det gällerfunktionshinderpolitik redan idag. Ha koll på internationella konventioner och direktiv.
Tillgängligheten i Sverige hade varit sämre om vi inte varit med i EU. Det är bara att konstatera att Sverige behöver EU som blåslampa för att inte halka efter i tillgänglighetsarbetet.
När vi tar del av David Legas debattartikel i HejaOlika så förundras vi över hans resonemang. ”Bindande EU-lagstiftning för ökad fysisk tillgänglighet är viktig – men den visar också tydligt var den bortre gränsen för EU: s inflytande måste dras.”
Menar David Lega att EU håller på att bli för tillgängligt? Varför ska den bortre gränsen dras när det handlar om lagstiftning som är till nytta för personer med funktionsnedsättning?
David Lega ger faktisk svaret själv: Företagens intressen är viktigare än att rullstolsburna kan ta sig in och handla eller gå på restaurang.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tar i artikel nio upp hur samhällen ska arbeta med tillgänglighet. Där ges inte något utrymme för undantag och EU har precis som Sverige skrivit under FN-konventionen.
David Legas höga tonläge när det gäller byggandet av institutioner inom EU blir med detta resonemang ihåligt. Han är upprörd över hur illa personer med funktionsnedsättning behandlas i medlemsländer och ansökarländer och drar därför slutsatsen: ”Nuvarande och aspirerande medlemsstaters oförmåga att respektera sina egna funktionsnedsatta medborgares fri- och rättigheter får kännbara konsekvenser.”
På vilket sätt då? David Legas godtyckliga val av rättigheter som han tycker passar personer med funktionsnedsättning är obegripliga och saknar stöd hos den samlade funktionsrättsrörelsen, hävdar vi.
Den sociala pelaren är också ett utmärkt verktyg för att jobba med den här typen av frågor vill David Lega inte heller ha. Den inbillar han och KD ska försämra den personliga assistansen. Det är inget annat än populism och ett sätt att skrämma redan utsatta människor. Osmakligt.
Nog med överstatlighet, fräser han, men gärna kännbara konsekvenser för de som inte följer hans spelregler. Kristdemokraternas Lagom-politik och Legas påståenden hänger helt enkelt inte ihop.
För det krävs en sammanhållen, genomtänkt och bearbetad politik för Europas medborgare med funktionsnedsättning. En liberal politik.
Tre L-förslag som stärker rättigheterna
Bland annat tänker vi arbeta för:
Större möjlighet till utbytesstudier för personer med funktionsnedsättning. Den fria rörligheten ska aldrig begränsas på grund av funktionsnedsättning. Därför bör utbytesprogrammet Erasmus+ vidgas och bli mer lättillgängligt för personer med funktionsnedsättning, både på akademiska utbildningar och på yrkesutbildningar. Detta kräver ökat stöd för studenter med funktionsnedsättning i Erasmus+ och mer information till skolornas personal och studenter om möjligheterna till utbytesstudier.
Stärka EU:s byrå för grundläggande rättigheter. EU:s byrå för grundläggande rättigheter ska stärkas bland annat för att intensifiera arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. EU måste verka för att rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar respekteras i alla medlemsländer.
Stoppa blockeringen av EU:s anti-diskrimineringsdirektiv. EU-kommissionen föreslog 2008 ett direktiv för att åtgärda diskriminering utanför arbetsmarknaden på grund av ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller religion. Eftersom enhällighet krävs i rådet har man under de gångna 10 åren inte lyckats anta direktivet. Vi menar att ansträngningarna med att hitta en lösning i rådet måste intensifieras så att direktivet slutligen kan antas.
Ställer du på detta, David Lega, eller tänker du fortsätta sätta personer med funktionsnedsättnings rättigheter på undantag?
BENGT ELIASSSON, L,
riksdagsledamot och talesperson i funktionsrättsfrågor
