Så vill Lars Lööw förbättra jobbet för 100 000 personliga assistenter

u003cstrongu003eUtredningen har kommit framu003c/strongu003e till att det idag finns omkring 100 000 personliga assistenter anställda varav 93 000 arbetar för assistansanvändare med statlig assistansersättning.u003cbru003eu003cbru003eUngefär 20 000 av dessa arbetar bara ett fåtal timmar i veckan men närmare 80 000 assistenter arbetar minst fyra timmar i veckan. Av dem är 70 procent kvinnor. 22 procent är närstående till den assistansberättigade. Många är timavlönade och arbetar deltid. 2/3 av alla anställda är anställda i privat verksamhet. För omkring 4000 assistenter som arbetar hos arbetsgivare utan kollektivavtal gäller lagen om anställningsskydd (LAS).u003cbru003eu003cbru003eCirka 2 100 assistenter är anställda av assistansanvändare som är egna arbetsgivare och inte har kollektivavtal. För dessa assistenter gäller Lag om arbetstid m m i husligt arbete. Dessa assistenter kan sägas upp utan saklig grund och de har heller inget skydd mot låga löner.

u003cstrongu003eUtredningens kartläggning visar attu003c/strongu003e personliga assistenter ser sitt arbete som meningsfullt och att de flesta trivs bra. Yrket kan se väldigt olika ut hos olika assistansanvändare. Utredningen konstaterar att det är assistansanvändarens behov och önskemål som styr och ska styra.u003cbru003eIbland har assistenter vissa arbetsuppgifter som kräver särskild kunskap och kompetens. De arbetsuppgifter det framför allt handlar om är :u003cbru003e• stöd vid kommunikation med andra,u003cbru003e• aktiv tillsyn för att förhindra att assistansanvändaren skadar sig själv eller andra ochu003cbru003e• stöd vid egenvård.u003cbru003eEn majoritet av assistenterna uppger i den enkätundersökning som utredningen genomfört bland 1000 assistenter, att de har en eller flera av dessa uppgifter. Vidare uppger drygt hälften av assistenterna att de har delegation från en vårdgivare av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Den siffran är förvånansvärt hög anser jag. Vård är inte något som ingår i den statliga assistansersättningen. Om assistenter utför vård på delegering bör det vara hälso- och sjukvården som ersätter detta.

u003cstrongu003eNär det gäller vårdrelateradeu003c/strongu003e uppgifter konstaterar utredningen att personliga assistenter får ta ett stort ansvar. De menar att det kan vara otydligt vilket ansvar assistenter, assistansanvändare, assistansanordnare och vårdgivare har. Detta, menar man, gäller både vid egenvård och vid hälso- och sjukvård på delegation.u003cbru003eVidare anser utredningen att IVO bör få i uppdrag att göra en tillsyn av hur regelverket om egenvård och vård på delegation tillämpas vid personlig assistans. Utredningen vill också att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd om egenvård och hälso- och sjukvård på delegation inom personlig assistans. Syftet med kunskapsstödet ska vara att underlätta för assistenter, assistansanvändare och assistansanordnare att förstå vilka regler som gäller. I förlängningen hoppas utredningen att det kommer att bidra till bättre arbetsförhållanden för personliga assistenter och till att den egenvård och vård på delegation som assistenter utför blir säkrare.u003cbru003eDet är bra att utredningen lyfter frågan. Nu får vi hoppas att det blir tydligare både vad gäller ansvar, kunskap och ekonomi. Min gissning är att de flesta anordnare inte får betalt för tid som assistenterna utför vård.

u003cstrongu003ePersonliga assistenter är iblandu003c/strongu003e osäkra på om det ingår i deras arbete att utföra vissa uppgifter. I enkäten som utredningen gjort svarar närmare en tredjedel att de har varit osäkra på arbetsuppgifter det senaste året. Anställda i kommuner känner sig mer osäkra än andra assistenter. I enkäten har utredningen sett att uppgifter man är osäker på kan handla om till exempel hushållsarbete, vårdrelaterade uppgifter eller uppgifter som ställer assistenter inför moraliska eller etiska dilemman. De assistenter som svarar i enkäten att de har varit osäkra på sina arbetsuppgifter uppger i lägre grad än andra att de trivs med arbetet som personlig assistent.

u003cstrongu003eEnligt enkäten anser tre fjärdedelaru003c/strongu003e av assistenterna att de behöver öka sin kunskap för arbetet som personlig assistent. De områden som flest anger är kunskaper om lagar och regler om personlig assistans och arbetsmiljö, arbetssätt samt assistansanvändarens funktionsnedsättning.u003cbru003eUtredningen menar att alla personliga assistenter behöver kunskap om t ex lagar och mål för personlig assistans, arbetsmiljöarbete samt hur kvaliteten i assistansen kan säkerställas. Utredningen föreslår därför att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett digitalt utbildnings- och kunskapsmaterial om personlig assistans. Materialet bör inte bara rikta sig till personliga assistenter utan även till assistansanordnare samt assistansanvändare och deras närstående.u003cbru003e(För den som vill föregå med gott exempel finns redan artikelförfattarens e-learningkurser hos ABH Utbildning om just dessa frågor.)

u003cstrongu003eFör att finansiera utbildning tillu003c/strongu003e assistenter kan det behöva sökas förhöjd ersättning. Utredningen visar att det inte sker i så hög utsträckning idag, bl a för att det är så krångligt med redovisning. De föreslår därför att regeringen ger en lämplig myndighet i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning assistansanvändare ansöker och får beslut om ett sådant förhöjt timbelopp. I kartläggningen bör det även ingå att göra en analys av vilken betydelse redovisningskravet har för viljan att ansöka om förhöjd ersättning.

Utredningen vill i likhet med flera andra utredningar att privata arbetsgivarna får ta över sjuklönekostnaden från kommunerna. Man menar att arbetsgivaren har möjlighet att påverka sjukfrånvaron genom ett aktivt arbetsmiljöarbete. Idag får den assistansberättigade sina sjuklönekostnader täckta av kommunen. För att kompensera arbetsgivarna för den nya kostnaden föreslås schablonen höjas med 3 kronor per timme, något jag gissar att de flesta anordnare kommer att vara starkt kritiska till. Det är en alltför låg summa även om man säkert är positiva till förslaget i övrigt. Förslaget omfattar inte assistansanvändare som anställer sina egna assistenter. Dessa föreslås därför inte heller få schablonersättningen höjd med 3 kronor per timme.

Utredningen anser att det bör ställas krav på kollektivavtalsliknande förhållanden för att få anordna personlig assistans. Man menar att det skulle göra det mindre intressant för oseriösa aktörer att söka sig till assistansbranschen. Ett sådant krav skulle också göra det svårare att ha som affärsidé att anställa assistenter med dåliga villkor i syfte att uppnå hög lönsamhet. Genom att införa detta krav säkerställer staten dessutom att den som arbetar som personlig assistent är försäkrad på arbetet och att arbetsgivaren betalar in till en tjänstepension.u003cbr/u003eUtredningen vill till slut även att regeringen ser över om Lag om arbetstid mm i husligt arbete behöver anpassas till dagens förhållanden.