Socialstyrelsen tar nytt grepp om adhd-läkemedel
En djupdykning i hur mediciner förskrivs till personer med adhd kommer i en rapport från Socialstyrelsen inom en månad. I rapporten har man uppdaterat sina siffror och framför allt tittat noga på regionala skillnader.
– Vi har nya infallsvinklar och kommenterar siffrorna ur andra aspekter, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.
Vad mer exakt man kommer presentera, avslöjar man inte än, men Peter Salmi menar att det finns intressanta delar att titta på.
– Vi har delvis fokuserat på regionala skillnader. Samt att vi tittat noga på förskrivningsmönstret. Det är intressant att titta på utvecklingen, vi har till exempel tittat på hur framtiden ser ut och var förskrivningen ser ut att stabiliseras, säger Peter Salmi.
Men några nya riktlinjer kommer inte med denna rapport.
Att man tittar på regionala skillnader, välkomnas av Riksförbundet Attention. Anna Norrman, intressepolitisk ombudsman, menar att debatten är välkommen.
– Det förvånar oss inte om det finns stora regionala skillnader och det är en viktig debatt att lyfta upp. Vi tycker att debatten om adhd har blivit alltmer nyanserad med åren, säger Anna Norrman.
Tidigare under dagen har det rapporterats i media att sannolikheten för ett barn som är fött sent på året att få en adhd-diagnos är drygt 30 procent större än för barn som är födda tidigt på året. Siffrorna är plockade från Läkemedelsregistret och Patientregistret.
– Siffrorna är inte särskilt förvånande. Det går inte att dra slutsatsen att barn som är födda sent på året i större utsträckning blir överdiagnostiserade. Det handlar troligen framför allt om att man upptäcker dessa barn tidigare, då de på grund av att de är så pass mycket yngre än sina klasskamrater som är födda tidigt på året, tidigare får problem i skolan, säger Peter Salmi.
Siffrorna kan alltså även tyda på att många barn med adhd som är födda tidigt på året, blir upptäckta mycket senare.
– Vår erfarenhet är att barn med adhd som är födda tidigt på året ofta klarar sig bättre i skolan längre. Detta beror självklart på att man helt enkelt kommit längre i sin utveckling än de barn som är födda sent på året. Allt bedöms ju hela tiden efter en normalitet. Tittar man på samma siffror i Danmark, finns inte samma skillnad vad gäller diagnostiseringen. Det beror troligen på att föräldrar i Danmark får välja när barnen ska börja skolan. Så när man misstänker att barnet kan ha svårigheter, då väntar man med skolinträdet, vilket gör att många barn klarar sig mycket bättre i skolan. Vi skulle gärna se ett liknande flexibelt system här i Sverige, säger Anna Norrman.
I Socialstyrelsens kommande rapport har man inte fördjupat sig i de här siffrorna.
– Det har inte varit ett fokus som har varit aktuellt. Visst kan man titta vidare på detta, men då behöver man göra en större undersökning och analysera siffrorna på ett annat sätt, säger Peter Salmi.
På Attention tycker man inte heller att dessa siffror är de viktigaste att titta närmare på.
– Självklart är det ju så att ju tidigare du får din diagnos, desto större chans finns det att det kommer gå bättre för dig. Men diagnosen är bara ett redskap, självändamålet får ju inte bli diagnosen. Det viktigaste är att alla barn får rätt stöd och hjälpmedel, oavsett en diagnos. Att se över de regionala skillnaderna däremot känns viktigt, säger Anna Norrman.
