Stöd vid studier på universitet och högskola – hur funkar det?

Annelie Karlsson. Foto: Linnea Bengtsson.

Annelie Karlsson. Foto: Linnea Bengtsson.

Det är oftast bättre att söka stöd tidigt - och sedan dra ned på det, om du märker att det inte behövs

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

Allt fler studenter med funktionsnedsättning söker och beviljas stöd vid svenska lärosäten. Alla universitet och högskolor ska tillhandahålla likvärdigt stöd. De har alla någon eller några samordnare som arbetar med detta.

Här tipsar Annelie Karlsson om vad du kan tänka på inför dina studier. Annelie arbetade tidigare som samordnare för studenter med funktionsnedsättning på högskola, och är numera specialpedagog i egna firman Funkkonsulten.

  1. Vilka stöd finns?

    Beroende på vad du behöver kan du beviljas till exempel:
    • Anpassad litteratur, som talbok, e-textbok eller punktskrift.
    • Anteckningsstöd. Då betalar lärosätet en annan student för att ge dig elektroniska kopior på hens anteckningar så att du kan dubbelkolla dina anteckningar eller välja att bara lyssna på föreläsningar.
    • Mentor eller extra handledning.
    • Teckenspråkstolkning.
    • Skrivtolkning.
    • Företräde till plats långt fram i salen.
    • Förlängd tid på tentamen.
    • Individuellt anpassat stöd som t ex förflyttningsstöd.

  2. Hur ansöker jag om stöd?

    Sök på hemsidan för det lärosäte du blivit antagen på. De flesta universitet och högskolor är numera anslutna till samma system, Nais, där du söker direkt. När du ansöker om stöd fyller du i dina personuppgifter och laddar upp ett intyg på din funktionsnedsättning.

    Det är noga att intyget är relativt nytt och att det framgår diagnos. Det räcker till exempel inte med att en speciallärare från gymnasiet skriver att en blivande student har dyslektiska svårigheter, en dyslexiutredning behöver vara utförd.

  3. När ansöker jag om stöd?

    Så fort du blivit antagen. Samordnarna har mycket att göra i terminsstart och ju tidigare du söker desto bättre.

    Har du en funktionsnedsättning som kan medföra att lokaler där du ska studera behöver anpassas eller byggas om eller om du behöver teckentolk eller punktskrift? Då är samordnarna mycket tacksamma om du hör av dig redan när du sökt, så att de kan påbörja arbetet för att din studiestart ska bli så smidig som möjlig.

  4. Om jag är osäker på om jag behöver stöd?

    En del studenter tänker att de vill försöka klara sig utan stöd trots att de haft stöd tidigare. Det är oftast bättre att söka stöd och sedan dra ner på det efter hand om du märker att du inte behöver det.

  5. Vad händer med min ansökan?

    Samordnaren läser din ansökan och kallar dig till ett möte där ni tillsammans ser över vilket stöd som skulle kunna vara till hjälp för dig. Samordnaren beviljar sedan aktuella insatser. Vissa anpassningar, till exempel runt examinationer, kan bara kursansvariga lärare bevilja. Detta går din samordnare igenom med dig.

  6. Vad händer om jag inte kan plugga heltid?

    I vissa fall får studenten sänka studietakten till en långsammare takt, utan att ekonomin påverkas. Det betyder att du till exempel kan läsa på 75 procent, men få studiemedel för studier på 100 procent. Detta är dock en fråga för CSN och inget som lärosätet är direkt inblandad i.

  7. Är det något annat som är viktigt att tänka på?

    Det finns inget elevhälsoteam på universitet och högskola. Det finns en studenthälsa, men dess uppdrag är mycket begränsat.

    Om du flyttar till ny ort, sök snarast habilitering, psykiatri, vårdcentral eller vilka du behöver för sjukvårdskontakter, så att du har sådant klart.

    I början av studierna, framförallt om du ska läsa ett program, så är det ibland många sociala aktiviteter som ordnas av studentkåren. Det kan vara väldigt roligt men också ganska förvirrande och ta mycket tid. Kontakta gärna studentkåren och berätta om du har särskilda behov så att någon där kan ge dig stöd i hur du kan förbereda dig för de olika aktiviteterna. Sådana aktiviteter är frivilliga, men kan vara väldigt roliga och ett bra sätt att få nya kompisar.

Läs mer om ökningen av stödet på universitet och högskolor: här är rapporten som SVT publicerade.

Publicerad:
2019-07-17

Av: Annelie Karlsson

Nyckelord:
hjälpmedel för skola, skola, universitet och högskola


ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *