Stora förändringar av LSS-kostnader utreds

  • Regeringen vill göra om en av grundpelarna för LSS.
  • Ett mål är att göra utjämningssystemet för kommunala LSS-kostnader mindre ”påverkbart”.
  • Håkan Sörman har fått uppdraget att leda en översyn av systemet för utjämning av LSS-kostnaderna mellan kommunerna.

Ska säkra att utjämningen ger mer lika villkor

Tanken med dagens LSS-utjämningssystem är att kommunernas olika ekonomiska villkor ska jämnas ut, och att det inte ska löna sig att spara in på LSS-insatser.

Håkan Sörman har tidigare varit vd för SKR, Sveriges kommuner och regioner. Hans uppdrag blir nu att vara ordförande för en parlamentarisk kommitté som gör en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Senast den 4 maj 2024 ska arbetet vara klart.

– Vi vill säkra att utjämningssystemet fyller sitt syfte att ge kommuner och regioner mer likvärdiga förutsättningar, säger civilminister Ida Karkiainen.

Besparingar kan leda till motsatt resultat

Utjämningssystemet spelar stor roll för att kommuner med olika storlek och olika ekonomiska förutsättningar ska kunna förverkliga rättigheterna enligt LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

LSS-utjämningen är trots detta ganska okänd, även ute bland kommunala beslutsfattare som ibland gör missriktade försöka att spara in på LSS-insatser utan att förstå hur utjämningen mellan kommuner fungerar.

Exempelvis kan en tänkt besparing inom LSS, som kanske leder till ökade insatser enligt Socialtjänstlagen, innebära sämre ekonomi för kommunen, eftersom det finns ett utjämningssystem för LSS, men inte för SoL.

Så funkar dagens LSS-utjämning

Dagens LSS-utjämning utgår från en standardkostnad som räknats fram för varje enskild kommun. LSS-utjämningen baseras på faktiskt antal LSS-insatser och verksamhetens personalkostnad i den enskilda kommunen.

”Detta avviker från den grundläggande principen i kostnadsutjämningen att utjämningen ska baseras på strukturella och opåverkbara faktorer. På så sätt finns en större påverkbarhet inom LSS-utjämningen än inom kostnadsutjämningen”, konstaterar regeringen i utredningsdirektivet.

”Bakgrunden till LSS-utjämningens utformning är att det inte gått att finna strukturella faktorer som förklarar skillnader i behov av, och därmed kostnader för, LSS-insatser. Samtidigt finns ett behov av utjämning av dessa kostnader, då de är omfattande och dessutom varierar stort mellan olika kommuner.”

Underlaget för LSS-utjämningen uppdateras årligen med befolkningsuppgifter, antal LSS-beslut i kommunerna och genomsnittskostnader för vissa LSS-insatser. Andra fördelningsnycklar uppdateras inte.

Gammalt system som behöver översyn

”Eftersom det är länge sedan systemet för LSS-utjämning ändrades eller uppdaterades finns behov av att se över systemet för att säkerställa att det uppfyller sitt syfte att ge kommunerna likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet enligt LSS”, skriver regeringen i direktivet.

Hur kan systemet bli mindre ”påverkbart”?

Regeringen vill att kommittén ska:
* analysera och utvärdera systemet för LSS-utjämning och vid behov föreslå ändringar,
* analysera hur påverkbarheten skulle kunna minskas,
* vid behov ta fram nya beräkningar för utjämningen av kostnader inom systemet, alternativt uppdatera beräkningarna inom det befintliga systemet,
* om intäktsförändringarna med de föreslagna ändringarna blir stora, lämna förslag till införanderegler.

Besparingar inom LSS är att ”skjuta sig i foten”

HejaOlika har i tidigare reportage, från Jönköping 2018, skildrat betydelsen av utjämningsystemet för LSS. Ola Nilsson, som då var ordförande för socialnämnden i Jönköping, beskrev utjämningssystemets fördelar så här:

– Utjämningssystemet ger små kommuner 70 procent täckning för ökade kostnader men gäller bara LSS-insatser. Därför är det viktigt att allt som kan gå på LSS gör det. Längre tillbaka hade Jönköping bestämt att vi skulle använda socialtjänstlagen i första hand, man trodde att det skulle minska kostnaderna. Men det slutade med att kommunen fick betala in 35 miljoner kronor extra till utjämningssystemet. När vi ändrade policyn och prioriterade LSS gick vi från minus 35 miljoner kronor till plus 35 miljoner på ett enda år!

– Andra kommuner som gör samma tabbe kan enkelt rätta till det. Jag har upplyst en del, men vissa fortsätter ändå att göra samma tabbe. Man skjuter sig i foten – det är bara första året man kan se några besparingar, sedan blir det dyrare och dessutom sämre för medborgarna, sa Ola Nilsson.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.