Sverige i topp – då begränsas självständigheten för hundratusentals
DEBATT. Sverige är topp 1 i kontantlösa betalningar. Är det bra eller dåligt? En grupp drabbas extra hårt när kontanterna försvinner.
460 per person – så många digitala transaktioner genomförde svenskarna under 2016. Det betyder att Sverige kör om USA på topplistan över flest kontantlösa betalningar, enligt World Payment Report.
Antalet digitala betalningar per person är större i Sverige än i USA, som tidigare toppade listan. Därefter kommer Sydkorea, Finland och Australien.
Sverige har ett gäng företag som är världsledande inom betalningar. Samtidigt får hundratusentals personer i Sverige som saknar datorer och mobiler allt svårare att använda kontanter.
I en debatt artikel i DN i februari 2018 skrev Riksbankens chef att privata alternativ på väg att konkurrera ut kronorna. På tio år har värdet av kontanterna i Sverige mer än halverats. Vi är nu på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer.
Allt fler nekas använda kontanter
Att kunna betala och få betalt för varor och tjänster är en förutsättning för ett fungerande samhälle.
Den ordningen håller dock på att förändras. Allt oftare möts vi i butiker och offentliga inrättningar av skyltar som säger att man inte tar emot kontanter och få bankkontor erbjuder idag kontanttjänster. År 2007 var värdet av kontanter ute i samhället 112 miljarder kronor. Nu återstår drygt 50 miljarder. I ett internationellt perspektiv en unik utveckling.
Det finns inte någon skyldighet för handeln att acceptera kontant betalning
Enligt riksbankslagen är svenska kronor, i form av sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken, lagliga betalningsmedel.
Riksdagen har gett kontanter en särställning som betalningsmedel. Denna kan emellertid nu ensidigt förhandlas bort av handel och banker. Det innebär att det inte finns någon skyldighet för handeln att acceptera kontant betalning eller för bankkontor att befatta sig med kontanter.
Svenskar vill inte vara kontantfria
Det är inte bara Riksbanken som oroas av ett kontantfritt samhälle. Även om allt färre svenskar går omkring med kronor och sedlar i fickorna så vill många fortsatt ha möjligheten.
Sju av tio svenskar vill kunna betala med kontanter även i framtiden, enligt en undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Bankomat, som driver kontantautomater över hela Sverige.
Det är framför allt de äldre som vill det – men också en majoritet bland unga vuxna.
Björn Eriksson, som är ledare för Kontantupproret, gläds åt att Riksbankschefen ni stöttar kraven på att kontanter måste finnas kvar i Sverige. Han skriver som svar på Ingves debatt att det är toppen, och på tiden att polletten äntligen har trillat ned. Vi är så otroligt naiva här i Sverige. Betalningarna drivs av storbankerna och två amerikanska storföretag. Det är helt onödigt för den som vill skada Sverige att invadera Gotland. Det enda som behöver göras är att stoppa betalningssystemet.
Gabriela Guibourg, Riksbanken, säger i en intervju att vi snart bara har elektroniska pengar. Sverige blir först i världen. Vi kommer inte att använda sedlar och mynt alls. Låter det bara som en praktisk fråga? I så fall är du naiv.
Vi kan vara där inom några få år. Efterfrågan på kontanter har halverats sedan 2008. Vi går i motsatt riktning jämfört med stora delar av världen. Där använder man lika mycket kontanter som tidigare eller mer. Men inte i Sverige.
Pengar är en social konstruktion. En krona är värd en krona därför att vi kommit överens om det. Staten och centralbanken garanterar pengarnas värde och bara staten äger rätt att trycka sedlar. När vi använder betalkort i stället för kontanter övergår kontrollen av betalsystem och pengar till privata banker och finansbolag. De utfärdar våra kort och kontrollerar betalinstrument som Swish.
Speciella problem för personer med intellektuell funktionsnedsättning
När kontanter försvinner drabbas en grupp extra hårt. De med medelsvår eller svår intellektuell funktionsnedsättning har ofta inte tillgång till dator, Ipad eller mobil på det sätt vi andra har, för betalning och bankaffärer.
Hur lätt är det inte att de blir lurade av ”kompisar” att köpa sådant de inte själva behöver?
De kan, om kortutfärdarna följer de regler som finns, inte ha några betalkort. För att göra egna inköp, det vill säga för sin självständighet behöver de kontanter. Kontanter är som bilder i bildspråket vilket många i den här gruppen kan ta till sig. En tjuga betydde för min son en Nogger-glass i Pressbyrån som han kunde köpa själv.
De med lindrig utvecklingsstörning har ofta ICA-kort eller liknande eller kanske ett uttagskort i sin bank där uttagen begränsats. Men hur lätt är det inte att de blir lurade av ”kompisar” att köpa sådant de inte själva behöver?
Om de saknar kort eller Swish kan de snart inte gå på café eller dans även om de vill! Deras självständighet begränsas ännu mer och nu på grund av att affärsidkare och dansställen blivit ”kontantfria”.
Kanske ska de ansluta sig till Kontantupproret?