”Tänk vad mycket man kan väcka till liv”

Efter en hjärnskada är det viktigt att man får en rehabilitering som utvecklar förmågorna till kommunikation och kognition. Det är utgångspunkten för en ny satsning hos Föreningen Furuboda i Skåne.

Furuboda folkhögskola har sedan tidigare en populär ett-årig hjärnskadekurs, men de åtta platserna räcker inte så långt och många har dessutom inte möjlighet att gå ett helt år.

Därför satsar Furuboda nu även på en 3-veckorsvistelse som man ser som ett komplement till landstingens och kommunernas verksamheter.

En av de första deltagarna var en 20-årig kille, som deltog i rehabiliteringen under våren. Efter den svåra skada han råkat ut för stod hemkommunen handfallen.

– Han blev liggande på ett äldreboende ett helt år utan rehabilitering, det var bara förvaring. Nu har han varit här på en treveckorsvistelse, och vilken förändring, vad mycket man kan väcka till liv! säger Maria Blad, ansvarig för hjärnskadekursen på Furuboda folkhögskola.

Efter en hjärnskada har man olika behov men alla behöver en långsiktig rehabilitering.

För denne 20-årige kille handlade det om att äntligen få en chans att kommunicera igen, att få göra många vardagliga saker – som att smaka på mat, vilket han inte gjort på länge.

– Han kan äta men hade ändå bara fått mat genom knappen, berättar Maria Blad.

Under en intensiv tre veckor lång rehabilitering väcks många förhoppningar, både hos individen och hos anhöriga runt omkring.

För för de flesta är det en självklarhet att en 20-åring aldrig ska hamna i äldreomsorg. Men tydliga riktlinjer för att undvika detta saknas ofta. När en person är medicinskt färdigbehandlad tar kommunen över från landstingsvården, ofta utan någon tydlig strategi för rehabilitering.

– Den här killen bor numera i egen bostad med assistenter. Men innan han kom hit handlade det fortfarande om omvårdnad. Nu ser vi till han får utvecklas med förbättrad kommunikation och sjukgymnastik. Han har fortfarande sin logoped och kommunikationsträning här på Furuboda. Tidigare vilade han 17-18 timmar per dag, nu 12-13 timmar. Han har visat att det finns ett bra liv även efter en svår hjärnskada.

Maria Blad beklagar att många som är medicinskt färdigbehandlade och flyttar hem  ofta inte får den träning på kommunikation och kognition som behövs efter en hjärnskada.

– Man glömmer bort den enskilda människan och att göra hela familjen delaktig. Jag läste en rapport från Socialstyrelsen om att det som ofta glöms bort är kommunikation, kognition och delaktighet, det som är ledorden för vår rehabilitering, säger Maria Blad.

Daniél Tejera. Foto: Linnea Bengtsson

”Minskade anslag riskerar att stänga ute elever med stora behov”

Furuboda startar den nya hjärnskaderehabiliteringen samtidigt som andra kurser av liknande slag är hotade.
– Flera folkhögskolor har lagt ned hjärnskadekurser, på grund av kostnaderna. Söktrycket hos oss har ökat, säger Daniél Tejera, direktor på Furuboda.

Det är inte bara dessa kurser som är under ekonomisk press utan även folkhögskoleutbildningar i allmänhet för personer med funktionsnedsättningar.
Anslagen för särskilt utbildningsstöd, vilket administreras av SPSM, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, har kontinulerligt försämrats eftersom de inte följer kostnadsutvecklingen.

– Det saknas minst 30 miljoner kronor per år totalt och eftersom SPSM gör avdrag på alla folkhögskolors ansökningar täcker anslagen numera bara cirka 80 procent av kostnaderna. Resten måste vi dra in genom andra verksamheter eller gåvor, säger Daniél Tejera.

Problemen har accelererat senaste åren och Furuboda förbereder nu en uppvaktning hos statsrådet Aida Hadzialic och hennes statssekreterare Roger Mörtvik.

– Vi kommer att peka på det som SPSM har sagt flera gånger: att anslagen inte räcker. Man behöver ta fram ytterligare 30-40 miljoner kronor, eftersom allt fler med stödbehov söker sig till folkhögskolor, många som inte har klarat det vanliga gymnasiet.

Utöver Furubodas folkhögskola har ytterligare några kompetens att ta emot elever med hjärnskador, nämligen Framnäs, Fornby, Kristineberg och Fellingsbro.

– Om inte våra folkhögskolor får kostnadstäckning så kan eleverna inte heller söka till andra skolor, eftersom det bara är vissa skolor som har rätt kompetens och tillgänglig miljö. Det är helt enkelt inte möjligt för dessa elever med svåra skador att söka till vilken skola som helst, säger Daniél Tejera.

I takt med att kostnadstäckningen försämras ökar risken för att elever med stora behov stängs ute.

– Vi krigar för de elever som vi möter. Vi får påstötningar från många familjer som säger att ingen annan skola kan ta emot.