Tillgänglighet och teckenspråk till alla?
DEBATT. Under politikerveckan i Almedalen 2016 och 2017 skedde en kraftfull diskriminering, då inga teckenspråkstolkar från Stockholms läns landsting beviljades. Rätten till information och möjligheten att kunna delta i samhället försvann, skriver Robin Slätt, ledamot i styrelsen för FHDBF, Föreningen för hörselskadade och döva barn med familjer
I Almedalsveckans program står att alla är välkomna, öppenhet och tillgänglighet råder men på grund av utebliven tolktjänst har teckenspråksbrukare tvingats att välja partiledarprogram eller vara en alltför dyr deltagare hos ideella föreningar som inte har möjlighet att hantera tolkkostnader.
Landstinget och tolkcentralen har beslutat att arrangören ska stå för teckenspråkstolkningen i Almedalen. Det räknas inte längre som vardagstolkning (vilket det gjorde 2015). Endast under Almedalens mingel kan tolk ges men på grund av tolkbristen 2017 tillgängliggjordes inte heller detta.
Ansvariga för Almedalsveckan menar att arrangören ska stå för tillgängligheten vid sitt program i den mån de kan men hänvisar till tolkcentralen i hemkommunen om tolk inte finns.
Tolkbeställningar till Almedalsveckan tog tolkcentralen inte emot. De menar att det inte är deras ansvar men ger inte information om varför eller något skriftligt beslut.
Vi protesterar mot att teckenspråksbrukare ska bollas mellan tolkverksamhet och arrangör
Vi protesterar mot att teckenspråksbrukare själva ska kontakta arrangörer för att efterfråga tolk och sedan bollas mellan tolkverksamhet och arrangör! Det är orimligt att ansvaret läggs på brukarna. Tolkcentralen ska förmedla tolkar. Vem som ska betala tolkkostnaderna är inte brukarnas ansvar! Parterna måste träffas och lösa problemet!
2018 är det Almedalsveckans 50-årsjubileum ”50 år i demokratins tjänst” står det på deras hemsida. Årets tema är demokrati. Är det någon idé att tänka tanken på att kunna delta?
Almedalsveckorna 2016, 2017 är bara ett exempel av många där teckenspråksbrukare närvarar utan att egentligen kunna delta. Förvaltningslagens § 8 säger att myndigheter bör använda tolk. Trots det har det saknats teckenspråkstolkar i olika sammanhang hos polis och sjukvård. Likaså skrivtolkar hos socialtjänst, vid utbildning och inom hälso- och sjukvården som uttryckligen ska vara god och säker.
Lagen om särskilt stöd och service, LSS, handlar också om familjemedlemmars, släktingar och vänners behov av att kunna få teckenspråk och information. LSS finns översatt till många språk men inte till teckenspråk. Genom LSS gavs ursprungligen möjlighet att ta tillbaka förlorade drömmar och möjligheter.
Vi vill inte ha parallella samhällen, vi vill ha ett öppet samhälle där det är möjligt att vara med att delta och påverka. Det är nu hög tid för en personlig tolkpeng för den personliga friheten och också möjlighet att kunna söka fler timmar för att tillförsäkras tolk vid vissa val. Det duger inte att bli bollad med mellan olika instanser. Bollandet är diskriminerande, negativt, tidskrävande och dessutom energidränerande. En annan liten, men angelägen, administrativ tjänst är att även i Stockholm kunna boka akut teckenspråkstolk via sms. Den tjänsten finns inte här idag.
Robin Slätt
Ledamot i styrelsen för FHDBF, Föreningen för hörselskadade och döva barn med familjer
