Trots löften – inga framsteg, ökade klyftor för personer med funktionsnedsättning

ANALYS. Tyvärr, arbetet med att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar går INTE framåt.
Det är slutsatsen av Myndigheten för delaktighets uppföljning av Sveriges funktionshinderpolitik.

Nedtonad rapport från MFD

Rapporten som publicerades den 14 april 2026 levererar den dystra nyheten på ett korrekt men nedtonat sätt. MFD:s generaldirektör Anders Kessling skriver i inledningen:

”Uppföljningen för 2025 visar att arbetet behöver intensifieras. Det görs viktiga insatser inom många delar av samhället och det finns en stark vilja att driva arbetet framåt. Men utvecklingen går för långsamt och det finns fortfarande stora skillnader i levnadsvillkor mellan personer med och utan funktionsnedsättning.”

Det är först i tabellerna i rapportbilagan som läsaren får den hårda bilden av verkligheten, och kan förstå att utvecklingen faktiskt backar.

Vår sammanfattning efter att ha skummat rapporten och tabellerna: Levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning förbättras inte på något tydligt sätt – och skillnaderna mot övriga befolkningen består eller ökar.

”För tidigt att konstatera en förflyttning i rätt riktning”

Rapporten egen sammanfattande bedömning säger detta:

* Likt tidigare år visar uppföljningen på stora skillnader i levnadsvillkor mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning.
* Det har inte skett några avgörande förbättringar av levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning sedan föregående uppföljning.
* De flesta av de indikatorer som MFD följer har 2021 eller 2022 som basår. Tillgång till data finns fram till 2024, eller i några fall 2025. Med något undantag är skillnaderna mellan åren emellertid inte statistiskt säkerställda.
* Det är alltså för tidigt att konstatera en förflyttning i rätt riktning.

Förstår regering och riksdag allvaret?

Rapporten är ett centralt beslutsunderlag för regering, riksdag, myndigheter, kommuner och regioner.

De försiktiga ordvalen innebär risk att politiker och beslutsfattare inte kommer att förstå allvaret, och inte vidta tillräckligt kraftfulla åtgärder.

Samtidigt är myndighetens försiktighet förståelig, särskilt om det nu är så att de förändringar man mäter inte är statistiskt säkerställda. (Det är svårt att bedöma hur rimligt det påståendet är. SCB:s statistik över hur svårt det är att få ekonomin att gå ihop borde vara en pålitlig mätare.)

Oavsett, som beslutsunderlag skulle det behövas mer klartext om utvecklingen.

Inga indikatorer visar en tydlig förbättring

HejaOlikas spontana bild av rapporten är att ingen indikatorserie tydligt visar en systematisk förbättring över tid.
* De flesta indikatorer visar ingen förbättring.
* Flera viktiga indikatorer visar en försämring.

Ett exempel försämring är nedanstående statistik från SCB.