Unga får inte hjälp – Riksrevisionen underkänner aktivitetsersättningen

Kritisk till både Försäkringskassan och regeringen - riksrevisor Margareta Åberg vill ha stora förändringar av dagens system.

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

Systemet med aktivitetsersättning till cirka 30 000 unga med funktionsnedsättning underkänns av Riksrevisionen.Många unga saknar insatser och syftet med ersättningen uppnås inte, heter det i en rapport som släpps idag.

Systemet med aktivitetsersättning till cirka 30 000 unga med funktionsnedsättning underkänns av Riksrevisionen.
Många unga saknar insatser och syftet med ersättningen uppnås inte, heter det i en rapport som släpps idag.

Riksrevisionen har inte mycket positivt att säga om dagens system. Försäkringskassan gör inte tillräckligt för att hjälpa de unga – och regeringen är inte tillräckligt aktiv i styrningen.

– Det är viktigt att staten effektiviserar systemet med aktivitetsersättning så att fler unga får chansen att gå vidare till jobb eller utbildning. Det är allvarligt att så många unga riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden, det innebär stora kostnader på lång sikt både för den enskilde och samhället, säger riksrevisor Margareta Åberg.

Hon anser att regeringen måste öka de ekonomiska incitamenten för unga att går vidare till arbete och studier.

Vidare måste Försäkringskassan förbättra uppföljningen av insatserna för de unga.

De unga måste också få tydligare information om vad det innebär för deras ekonomi om de kan börja studera och arbeta.

Allt fler unga med funktionsnedsättning har fått aktivitetsersättning (ibland kallat förtidspension) de senaste åren. Från 30 års ålder får ungefär sex av tio av de unga sjukersättning istället.

Riksrevisioner radar upp massor av nackdelar med dagens system:
* Unga med aktivitetsersättning riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden, att få låga inkomster hela livet och låg ålderspension.
* Många i gruppen klarar inte av att studera på heltid, men om de studerar på deltid försvinner rätten till hela ersättningen. Detta skapar en inlåsningseffekt.
* Den som har aktivitetsersättning tjänar inte heller på att söka arbete eftersom nettoinkomsten, om man även har bostadstillägg, kan minska med en fjärdedel om han eller hon skriver in sig vid Arbetsförmedlingen.

Dessutom fungerar inte samordningen av insatser för de unga. Det beror bland annat på att handläggarna har för lite tid att lägga på varje person. De hinner helt enkelt inte se till att insatserna vare sig sätts in eller följs upp.

   

Publicerad:
2015-04-29

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
Riksrevisionen, Vägen till arbete (tema), aktivitetsersättning, arbete


ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac