Nya utredningen om behovsbedömningar inom assistans blir klar 2028

Regeringen tillsätter en utredning om behovsbedömningar inom personlig assistans.
Dessutom ska hela LSS ses över ”språkligt och lagtekniskt” för att göra lättare att förstå.

Utredningen ska vara klar senast 23 maj 2028.

Därefter är målsättningen att kunna genomföra ett förstatligande av all personlig assistans – men det kan tidigast bli 2029.

Här finns utredningsdirektiven.

Socialtjänstministern intervjuas

Brett uppdrag utan kostnadsbegränsningar

Utredningen får ett brett uppdrag att lämna förslag om nya, enklare regler för behovsbedömningar, och regeringen lämnar alltså utrymme för förslag om att alla behov ska ses i sin helhet, istället för att styckas upp räknas i minuter.

Det finns inga krav på förslagen ska vara kostnadsneutrala, utan utredningen kan lämna förslag som innebär att fler än idag kan beviljas assistans.

Det finns heller inget sagt om att målgruppen ska ändras, utan tanken är att målgruppen för personlig assistans ska vara densamma som idag.

Utredningen ska även analysera för- och nackdelar med att använda internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF).

För- och nackdelar med schablonberäkningar av behov ska också analyseras, liksom funktionsförmågeutredningar. Utredaren har frihet att föreslå även andra metoder för assistansbedömningar.

Vidare ska utredningen göra en språklig och lagteknisk översyn av LSS, lagen om stöd och service för funktionshindrade, för att de ska bli lättare att förstå både för enskilda och för handläggare.

Utredningen ska även föreslå regelverk och straffbestämmelser för assistans som utförs utan tillstånd.

Till utredare utses Erika Odung som är chefsrådman på förvaltningsrätten i Göteborg.

Jessica Stegrud (SD), Camilla Waltersson Grönvall (M), Camilla Brodin (KD).

Malin Danielsson. — Malin Danielsson (L).

Regeringens pressmeddelande.

Intervjuer kommer

HejaOlika kompletterar artikeln under dagen.

Vi kommer också att publicera intervjuer med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), Jessica Stegrud (SD) och Malin Danielsson (L) under dagen.

IfA: Tveksamt med schabloner och ICF-klasser

Intresssegruppen för assistansberättigade har publicerat följande kommentar:

Vi är försiktigt positiva till att det tillsätts en utredning, eftersom den måste till, men är kritiska till att man funderar på att använda ICF som en del av metoden, då den inte är avsedd att fastställa assistansbehov och tiden för assistansbehov, utan mer handlar om nedsatt funktion och hur eventuell rehabilitering kan ske. Risken finns också att man fortsättningsvis sitter fast i små och onödiga detaljer, som begränsar, snarare än möjliggör frihet.

Vi är också kritiska till att man eventuellt vill använda sig av schablonberäkningar, då en viktig utgångpunkt i den personliga assistansen är att det ska göras en individuell bedömning av ens assistansbehov. Den tid som ett moment tar måste beräknas utifrån den faktiska tiden, inte en schablonmässigt bestämd tid, även personer med samma diagnos kan ha vitt skilda behov. Detta har varit uppe på förslag tidigare och assistansanvändarrörelsen var tydliga redan då med att vi inte vill ha schabloner i bedömningen.

Mer hoppas vi i sådana fall på den del i uppdraget som handlar om att se över även andra metoder. Vi vill gärna se en metod som bygger på den enskildes egna självbestämmande och vilja hur man vill leva sitt liv och vilken personlig assistans som behövs för det, och möjligheten att ha en fungerande vardag utan rädsla för att assistansen inte ska räcka eller plötsligt dras in. Behoven måste ses i sin helhet och bedömningen ska inte stanna vid punktinsatser.

IfA ser positivt på ett statligt huvudmannaskap, men anser också att det först måste vara klarlagt att alla som behöver personlig assistans också beviljas det.

IfA utgår från att utredningen kommer att ha en tät dialog med assistansanvändarrörelsen.

”Positivt, men frågetecken kvarstår”

Linda Forzelius, Riksföreningen JAG, säger i en kommentar att man ser positivt på uppdraget som det beskrevs på presskonferensen.

– Nu återstår att ta del av direktiven i sin helhet men vi har stora förhoppningar om att detta kan leda till förbättringar, säger hon.

– Vi ser vissa frågetecken kring om utredaren också ska se över själva kvalifikationen, grundläggande behov och kravet på att det ska vara integritetskänsligt. Vi hoppas det ingår eftersom det är det som leder till dagens minuträkning.

– Vi vill samtidigt poängtera vikten av en justering av assistansersättningen och en indexering. Trots positiva effekter i denna utredning så är det fortfarande akut och kan inte vänta till 2028, säger Linda Forzelius.

Neuroförbundets ordförande Eva Helmersson kommenterar utredningen så här på LinkedIn:

– Det är olyckligt att utredningen tillsätts först nu, eftersom såväl vi som andra organisationer och myndigheter under lång tid har påtalat problemen inom LSS. Det är samtidigt olyckligt att regeringen fortfarande inte går vidare med att indexera assistansersättningen, eftersom den har urholkats under lång tid.

SD: Vi kämpar för höjd assistansersättning i varje budgetförhandling

Sverigedemokraterna misslyckades än en gång när Tidöpartierna förhandlade fram 2026 års vårbudget. Vad finns det nu för hopp för seriösa assistansanordnare – hur ska de överleva 2026, och vad kommer 2027? Jessica Stegrud (SD) svarar på HejaOlikas frågor i videon nedan.