Fler kan få assistans – allt om nya utredningen om behovsbedömning

Regeringen startar en utredning om behovsbedömningar inom personlig assistans. Förhoppningen är att minuträkning stoppas och att behov ska ses i sin helhet. Utredningen ska vara klar senast 23 maj 2028.

Därefter är målsättningen att kunna genomföra ett förstatligande av all personlig assistans – men det kan tidigast bli 2029.

Samtidigt överskuggas nya utredningen av den akuta kris som regeringen själv skapat genom att försämra assistansersättning.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Kraftigt försenade utredningsdirektiv

En översyn av behovsbedömningarna har utlovats under flera år. Ända sedan utredningen om ett förstatligande av assistansen presenterades i mars 2023 har det stått klart att behovsbedömningarna också måste utredas på nytt. Regeringen har uppenbarligen haft stora problem att enas om innehållet i en sådan utredning, men den 22 maj 2026 var man äntligen redo att presentera utredningsdirektiv. Regeringens pressmeddelande.

Här finns utredningsdirektiven för Ett tydligare regelverk för långsiktiga och
stabila förutsättningar för personlig assistans”

Socialtjänstministern intervjuas

Malin Danielsson (L) om nya utredningen

Brett uppdrag utan kostnadsbegränsningar

Utredningen får ett brett uppdrag att lämna förslag om nya, enklare regler för behovsbedömningar, och regeringen lämnar alltså utrymme för förslag om att alla behov ska ses i sin helhet, istället för att styckas upp räknas i minuter.

Det finns inga krav på förslagen ska vara kostnadsneutrala, utan utredningen kan lämna förslag som innebär att fler än idag kan beviljas assistans.

Det finns heller inget sagt om att målgruppen ska ändras, utan tanken är att målgruppen för personlig assistans ska vara densamma som idag.

Utredningen ska även analysera för- och nackdelar med att använda internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF).

För- och nackdelar med schablonberäkningar av behov ska också analyseras, liksom funktionsförmågeutredningar. Utredaren har frihet att föreslå även andra metoder för assistansbedömningar.

Vidare ska utredningen göra en språklig och lagteknisk översyn av LSS, lagen om stöd och service för funktionshindrade, för att de ska bli lättare att förstå både för enskilda och för handläggare.

Utredningen ska även föreslå regelverk och straffbestämmelser för assistans som utförs utan tillstånd.

Till utredare utses Erika Odung som är chefsrådman på förvaltningsrätten i Göteborg.

Liberalerna: Fler ska få personlig assistans – bort med minuträkning

– Utredningen om behovsbedömningar bör leda till att fler kan få personlig assistans, säger Malin Danielsson, funktionsrättspolitisk talesperson för Liberalerna, och en av arkitekterna bakom de utredningsdirektiv som presenterades 22 maj 2026.

– Samtliga de utredningar som vi har arbetat med de senaste åren som ”Stärkt rätt till assistans”, har handlat om att fler ska få. Det vi försöker motverka nu är problemet att färre får, eller att man får neddragna timmar, säger Malin Danielsson.

Tänker du att det kommer förslag som gör att man beräknar alla behov i sin helhet?
– Förhoppning är så klart det. Det skulle vara rättssäkrare, mer träffsäkert och underlätta för den som handlägger, men också för den som ansöker om assistans i stället för att försöka klura ut om det är två eller tre minuter utan att se helheten. Det är en förhoppning.

– Man pekar på tre olika modeller som man skulle kunna utgå ifrån men direktivet är brett, så man kan hitta andra modeller för det. Schabloner är en sån sak som pekar mot helhetstänkande snarare än sekund- och minuträkning.

– Även om jag inte säger att schabloner är det bästa nu, men det finns indikationer i direktiven att man vill gå bort från minut- och sekundräkningen.

Vad menas med schabloner?
– Schabloner är snarare att man ska titta på personlig hygien, kan jag tänka. Det har det tittats på tidigare också, att det är ganska svårt med schabloner. Men man kan titta på personlig hygien. Vad är schablontid för en personlig hygien, till exempel.

– Jag vet inte alls om man kommer att landa i det här. Men det viktiga är att vi ska komma bort från minut- och sekundräkningen, se helheten, kunna nollställa den här praxisen som har varit och öka tillförlitligheten i systemet, så att ingen ska gå och känna oro.

Det handlar om att flera tusen fler skulle få assistans, om man hade helhetssyn på behovsbedömningen?
– Det är alldeles för svårt att uttala sig om i dagsläget. Det får vi avvakta utredningen kring.

Utredningsdirektiven, i förhållande till dina och Liberalernas önskemål – vad är det som saknas i direktiven?
– Vi vill ju allra helst ha en hel översyn av LSS. Det är inte bara inom den personliga assistansen som vi har problematik i dag med bedömningar och så vidare. Men det här är steg i rätt riktning som gör att vi kommer se över de grundläggande behovsbedömningarna. Det är en förutsättning för att kunna gå vidare med det statliga huvudmannaskapet.

Utredningen tar två år nu. När kan det bli ett statligt huvudmannaskap?
– Parallellt kommer man att arbeta med det statliga huvudmannaskapet. Jag hoppas att vi kan ha nya behovsbedömningar på plats samtidigt som vi går fram med det statliga huvudmannaskapet så att man kan göra det här ganska snart efter att utredningen är klar. [Utredningen ska vara klar senast 23 maj 2028.]

Betyder det att det kan bli en proposition redan under 2028?
– Ja, det är lite optimistiskt. Det ska beredas, det ska komma en proposition… Man ska lägga samman det och sen behöver det tid för införande. Men vi jobbar parallellt med de här processerna.

– Det är också så att Försäkringskassan behöver en del omställningstid när de ska ta emot de kommunala assistansanvändarna också. Det här kommer att gå parallellt. Och förhoppningsvis bli väldigt bra framöver så att fler kan känna sig trygga i att både behålla och kunna få assistans i större utsträckning.

Och vad gäller assistansersättningen och vårbudgeten – vilken höjning hade vi Liberalerna kämpat för i förhandlingarna i vårbudgeten?
– Om vi hade fått bestämma helt själva hade vi haft en högre än 1,5 procent än idag. En nivå som hade gjort att man kan höja lönerna, kan ha utbildning och kan ha vissa marginaler så att man känner att man kan bedriva en seriös assistansverksamhet.

Varför blev det ingen höjning i vårbudgeten? Ni samarbetade ju med Sverigedemokraterna i den här frågan.
– Ja, vi nådde inte hela vägen fram.

För snart två år sen utlovades en indexering och en hållbar uppräkning av assistansersättningen. Sen dess har assistansersättningen tvärtemot urholkats.
– Urholkningen av assistansersättningen har ju skett under lång tid och framför allt under den socialdemokratiska regeringen. Den här regeringen var ju den som faktiskt höjde upp ersättningen på 3,5 %.
– Vilket inte är tillräckligt.

Tidöregeringen har ju försämrat den ytterligare!
– Ja, sen har uppräkningen legat på samma nivåer som under socialdemokratiskt styre efter det. Från Liberalernas sida ser vi att 347,70 inte är tillräckligt för att kunna bedriva en seriös verksamhet med personlig assistans i dagsläget.

– Därför har vi varit måna om att få till utredningen om indexering och att Försäkringskassan får uppdraget att titta på vad ersättningen bör ligga på. Vi kommer att fortsätta strida för både indexering och en höjning.

Arbetas det med en indexering?
– Det arbetas med en indexering på Socialdepartementet.

Och när kan en indexering då komma?
– Inte innan valet, kan vi väl säga, men efter valet hoppas vi att vi kan få igenom den. Det finns ett mycket bredare stöd idag, mycket tack vare Liberalerna som har lobbat rejält i den här frågan i riksdagen, bland alla partierna.
– Min förväntan är att oavsett vem som sitter vid makten efter valet att man inför en indexering och en höjning.

Blir det också ett högre startbelopp som täcker in de faktiska kostnaderna?
– Ja, får Liberalerna själva bestämma så ja, så klart. Det är nåt vi kommer att driva på för.

Direktiven beskriver tre modeller för behovsbedömningar

”Bedömningarna av rätten till insatsen bör inte vara mer integritetsnära än nödvändigt. Regeringen anser att dagens regelverk för bedömning av rätten till personlig assistans inte uppfyller dessa kriterier”, heter det i utredningsdirektiven

Regeringen skriver vidare att målgruppen för insatsen fortsatt ska vara de personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som har störst behov av hjälp i den dagliga livsföringen.

Utredningsdirektiven beskriver tre olika modeller för bedömning av behov. Utredaren ska analysera vilka fördelar och nackdelar som finns med modellerna, men kan även förslå alternativa modeller.

Modell 1: ICF (internationell klassificering av funktionstillstånd]

Ur direktiven: Utredningen Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) framförde att det fanns behov av att utreda möjligheten att i större utsträckning än i dag använda ICF-modellen [en internationella klassificering av funktionstillstånd] för att beskriva en persons funktionsförmåga.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har också framfört att ett sätt att göra bedömningen mer förutsägbar och objektiv skulle kunna vara att utgå från den struktur och det standardiserade språk som Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) erbjuder.

Regeringen gav 2021 Försäkringskassan i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd som skulle bidra till en handläggning där integritetsintrånget för enskilda blir så litet som möjligt utan att kvaliteten i utredning och beslut försämras. Kunskapsstödet skulle utgå från gällande lagstiftning och i uppdraget angav regeringen att en utgångspunkt kan vara ICF (S2021/07149).

Försäkringskassan svarade att lagstiftningen är ett hinder för att fullt ut komma till rätta med de problem som enskilda upplever med alltför närgångna utredningar om deras integritetsnära behov. Myndigheten föreslog också att lagstiftningen skulle kunna ta sin utgångspunkt i begreppet personlig vård som används i ICF i stället för begreppen personlig hygien, måltider och att klä av och på sig. Används begreppen från ICF skulle det kunna innebära att det blir mer transparent vad som ryms i begreppet, både för enskilda och andra aktörer runt personen (FK 2021/017172).

Modell 2: Funktionsförmågeutredningar

Ur direktiven: Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har lyft att särskilt utsedda medicinska kompetenser som utför funktionsbedömningarna borde kunna leda till mindre integritetskänsligA situationer.

Försäkringskassan fick 2021 ett uppdrag av regeringen att verka för att utredningar av funktionsförmåga genomförs inom assistans-ersättningen (S2021/06744). Försäkringskassan föreslog i sitt svar att funktionsförmågeutredningar ska kunna genomföras när det behövs ett fördjupat medicinskt underlag, och Försäkringskassan inte kan hämta in informationen på något annat sätt.

Syftet med funktionsförmågeutredningarna är att bedömningarna ska bli mer rättssäkra. För den försäkrade ger en funktionsförmågeutredning möjlighet till ökad delaktighet, samtidigt som utredningen och bedömningen blir mer transparent (FK 2021/000467).

Modell 3: Schabloner

Ur direktiven: Schabloner kan förenkla bedömningarna och öka förutsägbarheten. I betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) föreslogs att tid för andra personliga behov skulle bedömas utifrån en schablon.
…
Fördelarna med att schablonisera rätten till stöd är bl.a. att det förenklar bedömningen och ökar förutsägbarheten. Det finns också nackdelar med schabloner då de alltid i några fall kommer att innebära att en del personer får mer stöd än de anser sig behöva men också att en del personer ibland inte kan få fullt ut det antal timmar som han eller hon anser sig ha behov av. Att tillämpa en schablon innebär också att delvis frångå den princip om en individuell prövning av behovet som är utgångspunkten i LSS (se betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88 s. 395–398).

IfA: Tveksamt med schabloner och ICF-klasser

Intresssegruppen för assistansberättigade har publicerat följande kommentar:

Vi är försiktigt positiva till att det tillsätts en utredning, eftersom den måste till, men är kritiska till att man funderar på att använda ICF som en del av metoden, då den inte är avsedd att fastställa assistansbehov och tiden för assistansbehov, utan mer handlar om nedsatt funktion och hur eventuell rehabilitering kan ske. Risken finns också att man fortsättningsvis sitter fast i små och onödiga detaljer, som begränsar, snarare än möjliggör frihet.

Vi är också kritiska till att man eventuellt vill använda sig av schablonberäkningar, då en viktig utgångpunkt i den personliga assistansen är att det ska göras en individuell bedömning av ens assistansbehov. Den tid som ett moment tar måste beräknas utifrån den faktiska tiden, inte en schablonmässigt bestämd tid, även personer med samma diagnos kan ha vitt skilda behov. Detta har varit uppe på förslag tidigare och assistansanvändarrörelsen var tydliga redan då med att vi inte vill ha schabloner i bedömningen.

Mer hoppas vi i sådana fall på den del i uppdraget som handlar om att se över även andra metoder. Vi vill gärna se en metod som bygger på den enskildes egna självbestämmande och vilja hur man vill leva sitt liv och vilken personlig assistans som behövs för det, och möjligheten att ha en fungerande vardag utan rädsla för att assistansen inte ska räcka eller plötsligt dras in. Behoven måste ses i sin helhet och bedömningen ska inte stanna vid punktinsatser.

IfA ser positivt på ett statligt huvudmannaskap, men anser också att det först måste vara klarlagt att alla som behöver personlig assistans också beviljas det.

IfA utgår från att utredningen kommer att ha en tät dialog med assistansanvändarrörelsen.

STIL: Oro över schabloner – individuella bedömningar krävs

Organisationen STIL säger att det breda uppdrag är positivt, men uttrycker oro över att schabloner och internationell klassifikation nämns som möjliga verktyg.

– Tydlighet och förutsägbarhet är nödvändigt, men inte på bekostnad av det individuella perspektivet. Syftet med personlig assistans är att varje människa ska kunna leva sitt liv på egna villkor, och det kräver individuella bedömningar, säger Jonas Franksson.

– Utredningen måste utgå från FN-konventionen, som är tydlig med att personlig assistans är en mänsklig rättighet, inte en förmån. Vi förutsätter också att funktionsrättsrörelsen och IL-rörelsen får en central roll i processen, säger Jonas Franksson.

STIL har tidigare tagit fram förslag på hur en ny LSS-lagstiftning kan utformas, grundade i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

JAG: Positivt, men frågetecken kvarstår

Linda Forzelius, Riksföreningen JAG, säger i en kommentar att man ser positivt på uppdraget som det beskrevs på presskonferensen.

– Nu återstår att ta del av direktiven i sin helhet men vi har stora förhoppningar om att detta kan leda till förbättringar, säger hon.

– Vi ser vissa frågetecken kring om utredaren också ska se över själva kvalifikationen, grundläggande behov och kravet på att det ska vara integritetskänsligt. Vi hoppas det ingår eftersom det är det som leder till dagens minuträkning.

– Vi vill samtidigt poängtera vikten av en justering av assistansersättningen och en indexering. Trots positiva effekter i denna utredning så är det fortfarande akut och kan inte vänta till 2028, säger Linda Forzelius.

Neuroförbundets ordförande Eva Helmersson kommenterar utredningen så här på LinkedIn:

– Det är olyckligt att utredningen tillsätts först nu, eftersom såväl vi som andra organisationer och myndigheter under lång tid har påtalat problemen inom LSS. Det är samtidigt olyckligt att regeringen fortfarande inte går vidare med att indexera assistansersättningen, eftersom den har urholkats under lång tid.

SD: Vi kämpar för höjd assistansersättning i varje budgetförhandling

Sverigedemokraterna misslyckades än en gång när Tidöpartierna förhandlade fram 2026 års vårbudget. Vad finns det nu för hopp för seriösa assistansanordnare – hur ska de överleva 2026, och vad kommer 2027? Jessica Stegrud (SD) svarar på HejaOlikas frågor i videon nedan.

Ministerns svar om indexeringen av assistansersättningen

Se webbsändningen av hela pressmötet

Här kan du se pressmötet den 22 maj 2026 om den nya utredningen om behovsbedömningar inom personlig assistans: