Vad händer med avtalen om nya arbetstider?

Nu har de nytecknade avtalen gällande ATL, arbetstidslagstiftningen, lagts ut av SKR. Det är de kommunala avtalen som är färdigförhandlade. Den privata sidans avtal är ännu inte klara men det mesta talar för att dessa kommer att följa Kommunals avtal med SKR och Sobona.

Assistenter som är anställda enligt HÖK

Avtalen, som alltså enbart berör kommunalt anställda personliga assistenter, ser ut så här:

Anställda enligt HÖK (Huvudöverenskommelsen), bilaga J, jouravtalet:

Gäller fr o m 2024-02-01
Möjlighet till avvikelse för personlig assistent, ledsagare och avlösare.
Vid planering av ordinarie arbetstid och jourpass kan 20 timmar överstigas om det är nödvändigt för att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter som följer av lag. Beslut om sådan avvikelse kan endast fattas då inga andra rimliga åtgärder står till buds.

Den sammanlagda arbetstiden får då som högst uppgå till 24 timmar. Vid sådan förläggning ska den efterföljande vilan förläggas i direkt anslutning till arbetspassets slut, vara sammanhängande och som lägst motsvara den sammanlagda arbetstiden.

Vad innebär avtalet för anställda enligt HÖK?

Det innebär alltså att en assistent som har jour blandat med vaken tid kan arbeta upp till 24 timmar om det är nödvändigt på grund av den assistansberättigades behov/önskemål. Om assistenten gör det måste hen sedan vara ledig lika länge, dvs 24 timmar.

Av anmärkningarna till denna punkt framgår att arbetsgivaren inte kan besluta om längre pass än 20 timmar utan MBL-förhandling där arbetsgivaren ska redogöra för vilka skäl som ligger till grund för beslutet. Beslutet om längre arbetspass kan fattas för maximalt ett kalenderår i taget. När året närmar sig sitt slut ska arbetsgivaren utvärdera vilken påverkan som avvikelsen har inneburit för verksamheten och de anställda assistenternas hälsa och arbetsmiljö. Dessutom ska arbetsgivaren undersöka om det på sikt är möjligt att förlägga arbetstiden utan att tillämpa avvikelsen.

Assistenter som är anställda enligt PAN

Anställda enligt PAN (personlig assistent- och anhörigvårdare)

Gäller fr o m 2024-02-01
Anhörigvårdare, personlig assistent, ledsagare och avlösare.
5. Arbete och dygnsvila ska förläggas alternerande under varje period om 24 timmar så att arbete och vila regelbundet följer på varandra. Undantag från alternering av dygnsvila kan endast ske enligt förutsättningarna nedan och ska föregås av en noggrann bedömning av behovet. Undantag kan endast tillämpas vid förläggning av jourpass och direkt angränsande ordinarie arbetstid som föregår och/eller efterföljer jourpasset.

Den sammanlagda arbetstiden får då som högst uppgå till 20 timmar. Vid sådan förläggning ska den efterföljande vilan vara sammanhängande och som lägst motsvara den sammanlagda arbetstiden.

Vad innebär detta för anställda enligt PAN?

Det finns också enligt PAN en möjlighet till avvikelse där man får överstiga arbetspass på 20 timmar om det är nödvändigt för att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter som följer enligt lag. Inte heller nu får det ske annat än om ”inga andra rimliga åtgärder står till buds”. Vilan efter ett sådant arbetspass måste vara lika lång som arbetspasset och sammanhängade. Det krävs MBL-förhandling och arbetsgivaren ska där redogöra till skälen för att man måste ha så långa pass. Beslut kan bara fattas för max ett år i taget.

För assistansanvändare som inte har jour gäller att de anställda måsta ha minst 11 timmars dygnsvila, vilket alltså innebär att de anställda kan arbeta max 13 timmar i sträck. Men avtalet ger möjlighet till max 9 timmars dygnsvila vid schemaläggning av ordinarie arbetstid och kortare än det vid oförutsedda händelser. Givetvis under förutsättning att det finns särskilda skäl och att man också tittar på arbetstagarens rätt till vila. Om man använder sig av möjligheten till kortare dygnsvila än 9 timmar ska kompensationsledigt ges inom 14 dagar.

Vilken roll spelar EU:s arbetstidsdirektiv?

Anledningen till att Sverige har ifrågasatts av EU är den tolkning vi har gjort av dygnsviloreglerna. Sverige har tolkat det så att man kan förlägga dygnsvila till de första timmarna ett dygn och de sista timmarna nästa dygn. På det sättet kunde anställda arbeta 26 timmar i sträck, vaken tid, och ändå få till de nödvändiga 11 timmarnas sammanhängande dygnsvila. Dessutom gav kollektivavtalen möjlighet till ännu längre sammanhängande arbetstid. Hela 30 timmar i sträck var en teoretisk möjlighet.

Om man läser själva direktivet är det möjligt att göra en sådan tolkning men EU hänvisar till en känd dom från EU-domstolen (C-151/02, Jaeger). I domen står det:

I allmänhet krävs det följaktligen en regelbunden alternering mellan arbetstid och viloperioder, i syfte att säkerställa ett effektivt skydd för arbetstagarens säkerhet och hälsa. För att arbetstagaren skall kunna vila sig på ett effektivt sätt måste han nämligen ha möjlighet att dra sig undan från sin arbetsmiljö under ett visst antal timmar, som utöver att vara sammanhängande också skall följa direkt efter arbetstiden för att kunna göra det möjligt för den berörde att koppla av och bli kvitt den trötthet som hänger samman med utförandet av hans arbetsuppgifter. Det förefaller som om detta krav i ännu högre grad gör sig gällande när den dagliga normala arbetstiden förlängs genom fullgörande av jourtjänstgöring.

I korthet

Sammanfattningsvis föreslår det nya avtalet:

• Det ska vara möjligt för personliga assistenter som har jour på natten att finnas på arbetsplatsen 24 timmar i sträck om den assistansberättigade vill och behöver det och det inte går att hitta någon annan lösning.
• Det krävs en MBL-förhandling men inte dispens.
• Det gäller bara om man har jour, inte om det är vaken tid hela tiden.
• Fortfarande vet vi inte om EU kommer att godkänna SKR:s och Sobonas nya avtal med Kommunal. Om de inte gör det är vi tillbaka på ruta noll, där det krävs 11 timmars dygnsvila för alla.

LÄS ÄVEN: Avtal klart men fortsatt oro bland personliga assistenter