Bara ett avtal klart om dygnspass – fortsatt oro inom personlig assistans

Den 5 maj 2023 kom fackförbundet Kommunal överens med SKR och Sobona om nya regler för dygnsvila.
Beskedet innebär att det blir möjligt för räddningstjänst, personlig assistans och LSS att jobba 24 timmar.

LÄS ÄVEN: Hur ska min son kunna behålla dygnspassen?

Vårdföretagarna och Fremia är ännu inte klara

Det nya kollektivavtalet för SKR och Sobona täcker kommunernas verksamhet. För all annan personlig assistans saknas ännu (i slutet av november 2023) kollektivavtal. Assistansvärlden väntar fortfarande på att dels Vårdföretagarna, dels Fremia ska bli klara med sina respektive förhandlingar.

– Vi får många frågor om arbetstiderna och förändringar kring dygnsvila. Just nu har vi inte sett någon lösning eftersom förhandlingar pågår, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansanvändare.

IfA hade hoppas kunna räta ut alla frågetecken vid föreningens rådsmöte och debattforum 23-24 november, men tvingades då konstatera att ingenting ännu är klart.

– Vi hoppas att reglerna kommer att tolkas som att 11 timmars dygnsvila kan läggas både i början och slutat av två sammansatta 24-timmarsperioder. Vi vill att det ska fungera bra för alla, både för assistansen och givetvis även för personliga assistenter, säger Sophie Karlsson.

På Fremias webbsida uppges i slutet av november att arbetstidsfrågorna kommer att ”hanteras i närtid”. Överenskommelse som SKR och Sobona har tecknat med sina fackliga motparter omfattar inte Fremias medlemmar. I väntan på att förhandlingarna tas vidare, förbereder sig Fremias förhandlare inom de berörda områdena för fullt.

”Vi djupdyker i direktivet och studerar den praxis som finns på området. Fremias avtal skiljer sig en del från de motsvarande som SKR har, men givetvis följer vi även utvecklingen i deras och andras förhandlingar. Vi har också kontakt med våra medlemmar, för att ta reda på mer om vad förändringarna skulle innebär för deras verksamheter. Vår ingång är att bevaka och tillgodose våra medlemmars intressen i största möjliga mån. Finns det möjlighet att göra undantag från EU:s arbetstidsdirektiv så kommer vi att arbeta för att kunna använda oss av de undantagen. Om det är möjligt eller inte beror bland annat på hur det går i övriga förhandlingar och vad EU sedan säger om de överenskommelser som träffas”, säger Jasmina Helander, biträdande förhandlingschef på Fremia.

LÄS MER:
Vad händer med avtalen om nya arbetstider?

Kritik även mot nya avtalet om arbetstider

Men det är fortfarande inte självklart att assistenter och räddningspersonal kan fortsätta arbeta som idag. Och mycket tveksamt om assistenter, och andra grupper som protesterat, kommer att bli nöjda.

En av de kritiska rösterna är Jeanette Liljekvist, personlig assistent och drivande inom en grupp assistenter i Karlskrona (se mer nedan) som protesterat mot nya arbetstidsreglerna:

– Vi ska varje år behöva göra en MBL-förhandling för att få dispens godkänd. I en sådan förhandling finns det så många kryphål så det är inte troligt att dispensen blir godkänd, och då får de ju ändå bort möjligheten att jobba dygnspass, säger Jeanette Liljekvist.

Den nya överenskommelsen tycks inte heller stoppa planerna på en demonstration kommande vecka. Den 10 maj planerar personliga assistenter, vårdpersonal och räddningstjänst en ”manifestation för schemafrihet”. Ett demonstrationståg går från Norrmalmstorg klockan 13.30 till SKR:s kontor på Hornsgatan i Stockholm.

”Vi tycker att varje arbetsplats ska ha friheten att lägga sina egna scheman. Det är vi som kan vår verksamhet och vet vad som är bäst”, skriver arrangörerna i kallelsen.

”Mitt liv vänds upp och ner”

I en intervju med tidningen Dagens Etc säger Ninnie Wallenborg att överenskommelsen mellan Kommunal och SKR fortfarande skapar stor osäkerhet.

– Gränsen kommer att bli 20 timmar. Sedan behöver man förhandla om de sista fyra timmarna. Och det kan man kanske tycka är rimligt. Men jag vet inte om den nya överenskommelsen påverkar mig som inte har jourtid i mitt beslut, utan bara aktiv tid. Det känns väldigt osäkert. Hela mitt liv skulle vändas upp och ner om det här går igenom, säger Ninnie Wallenborg till Dagens Etc.

Assistenter, ledsagare och avlösare berörs

Kommunals överenskommelse med SKR och Sobona innebär att arbetstid kan förläggas upp till 20 timmar i de fall verksamhetens behov kräver det.

För längre arbetspass skapas ett dispensförfarande som möjliggör arbete upp till 24 timmar för bland andra räddningstjänstpersonal och LSS-personal.

För personliga assistenter, ledsagare och avlösare kan arbete förläggas upp till 24 timmar, utan dispens och efter endast en lokal MBL-förhandling. Men bara om ”inga andra rimliga åtgärder står till buds”, uppger SKR. Det blir betydligt enklare att få dygnspass godkända i en lokal förhandling jämfört med att vänta på att få dispens.

Bakgrunden till att assistenter, ledsagare och avlösare får mer flexibla regler är att det är verksamheter enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS bygger på enskildas självbestämmande och att man ska kunna ”leva som andra”.

Den nya överenskommelsen gäller från den 1 februari 2024, och gäller enbart på HÖK/AB med specialbestämmelser.

Kommunal: Robusta regler för assistenter och LSS-personal

Kommunal beskriver överenskommelsen som att det nu finns ”ett robust regelverk som efter lokal MBL-förhandling gör det möjligt att jobba 24 timmar för personliga assistenter, ledsagare och avlösare. Vid planering av ordinarie arbetstid och jourpass kan 20 timmar överstigas om det är absolut nödvändigt för att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter som följer av lag. Beslut om sådan avvikelse kan endast fattas då inga andra alternativ står till buds.”

Den sammanlagda arbetstiden får då som högst uppgå till 24 timmar. Kommunal skriver vidare att vid ”sådan förläggning ska den efterföljande vilan förläggas i direkt anslutning till arbetspassets slut, vara sammanhängande och som lägst motsvara den sammanlagda arbetstiden”.

När behövs dispens?

Kommunal uppger att för personlig assistans, ledsagare och avlösare behöver ingen dispens sökas, utan 24-timmarspass kan förläggas efter en lokal MBL-förhandling där arbetsgivare och Kommunal är överens.

För andra verksamheter krävs att arbetsgivaren, efter beslut av arbetsgivarens högsta ledning, söker dispens från arbetstidsnämnden.

SKR: Klarar både EU-krav och samhällsintresset

Parterna bedömer att överenskommelsen med möter både allmänhetens behov av samhällsviktiga välfärdstjänster och de krav som EU-kommissionen ställer på att lag och kollektivavtal ger medarbetarna ett tillräckligt starkt skydd.

− De nya överenskommelserna kommer att skickas in till EU-kommissionen och ingå i den granskning som görs av den grundöverenskommelse om arbetstid som träffades av parterna den 30 november 2022, säger Ulf Olsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) förhandlingsdelegation och Sobonas föreningsstyrelse.

Huruvida EU-kommissionen kommer att godkänna innehållet i överenskommelsen är oklart, likaså när besked om detta kommer.

EU-krav ligger bakom

Det är hårdare krav från EU om dygnsvila som ligger bakom striden om arbetstidsreglerna. Inom personlig assistans har de flesta varit överens om att pass som innehåller jour kan vara extra långa, till exempel 24 timmar. Både assistansanvändare och personliga assistenter har i de flesta fallen sett fördelar med denna flexibilitet. Därför har planera på hårdare regler väckt stark protester.

Johan Pehrson: Personlig assistans måste fungera

Den 4 maj gav sig arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) in i striden kring EU-kravet om arbetstider för bland annat personliga assistenter. Till Sveriges Radios Ekot sa Johan Pehrson att han är beredd att titta på frågan om arbetsmarknadens parter inte lyckas lösa den.

– Vi måste ha en brandkår som fungerar, vi måste ha personlig assistentstöd till människor som fungerar, sa Johan Pehrson. Det här handlar också om hur det ser ut på arbetsmarknaden, med personalbrist i många yrken, bland annat omsorgen i stora delar av Sverige.

Överenskommelsen i korthet

• Arbetstagaren har i grundöverenskommelsen rätt till minst 11 timmars dygnsvila under varje 24-timmarsperiod. Den sammanlagda arbetstiden vid planerad förläggning av arbete i kombination med jour får vara högst 20 timmar
• Parterna inrättar ett dispensförfarande som ska tillämpas restriktivt. Dispensen innebär att den sammanlagda arbetstiden kan överstiga 20 timmar. Den sammanlagda arbetstiden får dock som högst uppgå till 24 timmar.
• Beslut om att begära dispens ska fattas av den högsta ledningen i kommun, region eller kommunalt företag. Innan en begäran om dispens ska sedvanlig MBL-förhandling genomföras. Beslut om dispens bereds av berörda centrala parter och beslut fattas av Centrala parters arbetstidsnämnd.
  Källa: SKR

Läs mer om överenskommelsen på Kommunals webbsida.

Kan bli utgångspunkt även för Fremias medlemmar

Reglerna som det nu överenskommits gäller endast kommuner, kommunala bolag och regioner. Privata företag påverkas inte direkt av överenskommelsen, men den kan bli en utgångspunkt när övriga parter på arbetsmarknaden, till exempel arbetsgivarorganisationen Fremia,  förhandlar om sina regler för dygnsvila.

– Det är positivt att parterna inom den kommunala verksamheten nu har kommit överens om en särreglering för vissa områden. Det ger ett bra utgångsläge när Fremia nu ska analysera om det finns behov av att reglera frågan för våra medlemmar, säger Jasmina Helander, biträdande förhandlingschef, Fremia.

 

Anna Barsk Holmbom kommenterar avtalet SKR–Sobona

Så här kommenterade Anna Barsk Holmbom kollektivavtalet SKR-Sobona i maj 2023.

SKR och Sobona har skrivit avtal med Kommunal om arbetstiderna, men just nu råder det stor förvirring kring vad det faktiskt innebär på assistansområdet.

För det första: det är på den kommunala sidan avtalet är klart. Det innebär inte att det kommer att se likadant ut på den privata sidan, där håller man sina egna förhandlingar, men mycket talar för att avtalen när det gäller arbetstid kommer att se liknande ut.

Den stora frågan har handlat om huruvida det är möjligt att låta personliga assistenter arbeta långa, sammanhängande arbetspass, överstigande 13 timmar i sträck.

Så här har EU-direktivet tolkats hittills

EU:s arbetstidsdirektiv har funnits under många år. Arbetsmiljöverket tolkade dem så att det skulle vara möjligt med scheman där den anställde först vilade 11 timmar, därefter arbetade 13 timmar under sin första 24-timmars-period (ett dygn). Därefter, menade Arbetsmiljöverket, att den anställde skulle kunna arbeta 13 timmar till för att sedan ha sina 11 timmars vila den andra 24-timmarsperioden.

Det innebar alltså att Arbetsmiljöverket sa att anställda kunde arbeta 26 timmar i sträck, utan att bryta mot reglerna om dygnsvila. Kollektivavtalen drog det här ett steg längre och tillät arbetspass på totalt 30 timmar i sträck, eftersom dygnsvilan kunde vara 9 timmar under vissa förutsättningar.

Arbetsmiljöverket har å andra sidan, i andra sammanhang, poängterat att varje arbetsgivare också måste titta på reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö, och att det är svårt att se hur långa arbetspass kan vara förenligt med en god arbetsmiljö. Många har tolkat detta som att det kan vara okej att lägga långa arbetspass när det är jour i mitten, men att det inte är lika enkelt att göra det om det är vaken assistans.

Det har också diskuterats om det är en risk för den assistansberättigade att ha långa arbetspass utifrån att Försäkringskassan skulle kunna ifrågasätta behovet. Hur kan en anställd vara vaken 26 timmar, och göra ett kvalitativt arbete under hela den tiden? Och om assistenten inte behöver vara vaken – ska den assistansberättigade vara beviljad vaken assistans då?

EU kritiserade Sveriges tolkning

Sen hände det som är orsaken till att förhandlingarna i år har kommit att handla just om de långa arbetspassen. En anställd vände sig till EU och klagade på hur Sverige tillämpar arbetstidsdirektivet. EU-kommissionen höll med den anställde, och vände sig till den svenska regeringen med klagomål. Regeringen å sin sida vände sig till arbetsmarknadens parter och sa att ”det här får ni lösa”.

Sedan det blev känt att det kanske inte skulle vara möjligt med de här långa arbetspassen har många, både assistenter och assistansanvändare, klagat högljutt. Och det tycks ha lönat sig.

Vad innebär överenskommelsen?

I det nya avtalet som blev klart helt nyss säger nämligen SKR, Sveriges kommuner och regioner, att för personliga assistenter, ledsagare och avlösare kommer det att vara möjligt att under vissa förutsättningar överstiga 20 timmar, upp till 24 timmar, om det är nödvändigt för att säkerställa omsorgstagarens rättigheter och friheter enligt lag. Beslut om sådan avvikelse kan endast fattas då inga andra rimliga åtgärder står till buds.

Enligt Kommunals information kommer det att behövas ett lokalt avtal med facket för att kunna tillämpa detta. Det gäller för anställda som går på PAN-avtalet. Det behöver vara jour och vaken natt blandat, men det krävs ingen dispensansökan. Varje anställd ska ha lika lång återhämtningstid som de haft arbetspass, det vill säga efter 24 timmars arbete ska den anställde ha 24 timmars vila.

Brandmännen är en annan grupp som har klagat. De kommer också att kunna ha längre arbetspass men måste då ansöka om dispens.

Vad gäller för privata företag och kooperativ?

Nu behöver den som anlitar en privat anordnare invänta avtalsförhandlingarna på det området. Innan dessa  förhandlingar är klara går det inte att säga vad som kommer att gälla för företag och kooperativ.

Det kommer också att bli viktigt att se vad som avses med att man bara kan ha långa arbetspass när ”inga andra rimliga åtgärder står till buds”.

 

Kommunal tog emot 26 000 krav på räddade dygnspass

En grupp personliga assistenter i Karlskrona kommun genomförde i början av 2023 en namninsamling för att rädda ”dygnspassen”.
I april överlämnades 26 000 namnunderskrifter till fackförbundet Kommunal.

Jeanette Liljekvist är en av de assistenter som dragit igång namninsamlingen.

– Om man måste ha 11 timmars dygnsvila i sträck innebär det att dygnspassen kommer att försvinna. Detta resulterar i stora negativa förändringar i verksamheter som ambulans och räddningstjänst men också inom LSS [lag om stöd och service till vissa funktionshindrade], säger Jeanette.

Assistentgruppen menar att förändringen kommer att påverka assistansanvändare negativt, med fler personalbyten och ökad oro. Sämre blir det även för arbetsgivare som kommer att få svårt att rekrytera.
Dygnspass är väldigt populära bland nya arbetstagare, och många som i dagsläget jobbar dygnspass är mycket nöjda med sina scheman.

6 frågor till en av assistenterna bakom kampanjen

Varför vill ni stoppa införandet av dygnsvila på minst 11 timmar?
– Vi har ju redan den vilan och mer. Vi är lediga minst 24 timmar, både före och efter ett dygnspass. Vi jobbar heltid med 7 dygnspass i månaden, säger Jeanette.

Hur kommer arbetet som assistent att förändras om nya reglerna införs?
– Det blir ju kortare arbetspass och mindre återhämtning mellan passen. Mer körning till och från jobbet, med all säkerhet mer sjukskrivningar för att det blir kortare återhämtning mellan passen. Fler kommer att sluta på grund av detta och söka sej till andra jobb.

Tanken är väl att ändringen ska ge bättre arbetsmiljö, men så blir det inte?
– Om detta går igenom så ser vi tyvärr bara försämringar. Man ändrar på något som så många är nöjda med, och tänker varken på personal eller brukare. Vår namninsamling är uppe i över 26 000. Vi hade inte varit där om vi inte varit nöjda med det schema vi har idag.

Finns det andra lösningar?
– Jag förstår inte varför man måste ändra på något som fungerar så bra. Jag har jobbat på olika ställen med massa olika scheman i funktionstödsförvaltningen i över 20 år, och detta är det bästa. Jag vet att Kommunal och SKR har satt en maxtid på 20 timmar för arbetspass. Det kommer från EU, har de sagt från början.

SKR och Sobona har redan kommit överens med Kommunal, Vårdförbundet med flera om att ändra reglerna. Är det inte för sent att påverka nu?
– Vi kommer fortsätta att slåss, både för oss och våra brukare. Vi kommer aldrig att ge oss.

Hur påverkas assistansberättigade av ändringarna?
– Det blir ju fler personalbyten och fler tider att ha koll på för våra brukare. Så det blir ju omöjligt att kunna leva lika fritt. Nu har brukaren ett helt dygn tillsammans med samma assistent, och det kallar jag att sätta brukaren i centrum.

Vad svarar Kommunal?

Till tidningen Kommunalarbetaren uppger Kommunals förbundsombudsman Margaretha Johansson att ”vi är tacksamma för att medlemmarna gör sina röster hörda och att de berättar för oss vad de tycker. Vi ser och hör kritiken och förstår oron. Arbetstider är en viktig fråga och många medlemsgrupper har oerhört pressade scheman som lämnar väldigt lite individuell frihet. Kommunal tar den här frågan på stort allvar. Just nu pågår ett mycket intensivt arbete för att hitta bra lösningar som gagnar medlemmarna.”