Politikbarometern: Partiernas besked i 92 funktionshinderfrågor

HejaOlikas politikbarometer om svensk funktionshinderpolitik ger nu besked i 92 olika frågor.
Politikbarometern hade premiär i augusti 2025. Den har därefter utökats i två omgångar, dels i november 2025, dels 2 april 2026.
Vad tycker du som läsare om sammanställningen? Hör gärna av dig till info@faktapress.se med synpunkter och förslag på frågor att ta upp.
Partierna har svarat under augusti–november 2025 (märkning: 2511) respektive mars 2026 (märkning: 2603) genom att instämma eller inte instämma i påståenden i en 7-gradig skala:
1 – Instämmer helt
2- Instämmer mycket
3 – Instämmer ganska mycket
4 – Neutral eller osäker
5 – Instämmer ganska lite
6 – Instämmer mycket lite
7 – Instämmer inte alls
Vad har partierna svarat?
Kommentarer
Partierna har svarat under augusti–november 2025 genom att instämma eller inte instämma i påståenden i en 7-gradig skala:
1 – Instämmer helt
2- Instämmer mycket
3 – Instämmer ganska mycket
4 – Neutral eller osäker
5 – Instämmer ganska lite
6 – Instämmer mycket lite
7 – Instämmer inte alls
En enkel sammanräkning, utan viktning eller annan analys, av svaren ger följande resultat. Lägst siffra innebär att partiet har mest instämmanden med påståendena. Högst siffra innebär minst instämmande.
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
Mer läsning inför valet 2026:
- HejaOlikas POLITIKBAROMETER: Partiernas svar på 92 aktuella frågor (uppdaterad och utökad i april 2026)
- Här går gränsen mellan S och M i funktionsrättspolitiken (12 april 2026)
- Moderaterna sämst i Funktionsrätts partigranskning – Vänsterpartiet i topp (5 mars 2026)
- Partierna splittrade om funktionsrättskonventionen: Vi ska jobba stenhårt (1 dec 2025)
- Vilket parti har bästa funktionshinderpolitik? 1900 läsare har sagt sitt (25 oktober 2025)
- Allt tuffare för personer med funktionsnedsättning: Oacceptabla skillnader (5 maj 2025)
- Vad vill Socialdemokraterna i funktionshinderpolitiken? (juni 2025)
- Se även HejaOlikas videointervjuer med politiker
S = 52
M = 76
SD = 83
V = 28
C = 40
KD = 77
MP = 28
L = 36
Staten ska göra en helhetsöversyn av ekonomin för personer med funktionsnedsättning, inklusive merkostnader.
1 – Tack vare Liberalerna har funkisskatten tagits bort och reglerna för att studera när du har aktivitetsersättning blivit mer flexibla men det finns mer kvar att göra.
Personer med funktionsnedsättning ska fullt ut kompenseras för merkostnader som följer av funktionsnedsättningen.
1 – De merkostnader som uppstår pga funktionsnedsättningen ska staten kompensera för.
Ersättningsnivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen ska stärkas så att de långsiktigt följer den allmänna välfärdsutvecklingen.
1 – Liberalerna vill stärka den ekonomiska tryggheten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Vi har medverkat till att regeringen sänkt skatten och förbättrat villkoren, men ser behov av fortsatta förstärkningar.
Merkostnadsersättningen ska bli enklare att ansöka om och mer generös för både barn och vuxna.
2 – Vid första ansökningsförfarandet behöver det finnas kontrollmekanismer för att säkerställa att ersättningen går till rätt person och av rätt skäl, däremot ser Liberalerna positivt på att göra det enklare att söka om merkostnadsersättningen efter första året.
Omvårdnadsbidraget ska bli mer generöst, så att ersättningsnivåerna återställs till minst samma nivå som före lagändringen 2019.
2 – Liberalerna ser att omvårdnadsbidraget i vissa fall inte motsvarar familjernas faktiska behov efter förändringarna 2019. Vi vill stärka stödet och säkerställa att det blir mer träffsäkert och rättssäkert. Systemet behöver vara långsiktigt hållbart och utformas så att resurserna når de familjer som har störst behov.
Habiliteringsersättningen ska vara obligatoriskt för kommunerna att betala ut, och ersättningsnivån ska generellt höjas.
2 – Liberalerna vill stärka villkoren för personer som deltar i daglig verksamhet.. Habiliteringsersättningen bör göras obligatorisk i alla kommuner så att ersättningen blir mer likvärdig i hela landet, och Liberalerna driver på i kommunerna för att höja ersättningen. Den som deltar i daglig verksamhet gör en viktig insats och ska få en ersättning som erkänner detta.
Taket för bostadstillägget vid sjuk- och aktivitetsersättning ska höjas för att kompensera för de senaste årens hyreshöjningar.
3 – Liberalerna vill rikta ett stöd till de som behöver det allra mest.
Bostadstilläggets förmögenhetsgränser ska höjas, så att det minst kompenserar för inflationen sedan den senaste höjningen.
3 – Liberalerna har i regering höjt gränsen för boendekostnader i bostadsbidraget och följer behovet av ytterligare höjningar framåt.
Barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till det särskilda fritidskortet med det högre värdet.
1 – Liberalerna anser att barn med funktionsnedsättning ska ha likvärdiga möjligheter till en aktiv fritid. Därför är det rimligt att de omfattas av det högre fritidskortet. Fritid, gemenskap och rörelse är viktiga för hälsa och delaktighet – och stödet ska ta hänsyn till barns olika behov.
Högkostnadsskyddet för läkemedel ska återställas till nivån före försämringen 1 juli 2025.
3 – Höjningen av högkostnadsskyddet möjliggör att fler läkemedel kan ingå i högkostnadsskyddet vilket kan gagna personer som är kroniskt sjuka eller har en funktionsnedsättning. Högkostnadsskyddet är dock viktigt för att läkemedelskostnader inte ska bli ett hinder för vård. Liberalerna anser att systemet behöver vara långsiktigt hållbart och kunna utvecklas så att personer med stora behov har ett starkt ekonomiskt skydd.
Avgifter för hjälpmedel ska tas bort så att människor inte har merkostnader för funktionsnedsättning.
2 – L är emot ett system med orimliga och ojämlika avgifter som skapar merkostnader för personer med funktionsnedsättning. Vi ser dock inte att lösningen är att helt avskaffa alla avgifter, utan att reglera dem nationellt genom införandet av ett högkostnadsskydd och enhetliga riktlinjer. Hjälpmedel ska vara tillgängliga och ekonomiskt överkomliga för alla, vilket bäst uppnås genom ett rättvist och förutsägbart avgiftssystem snarare än total avgiftsfrihet.
Eventuella bidragstak, sanktionsavgifter, bidragsspärr, aktivitetskrav eller sanktionssystem ska utformas med särskild hänsyn till personer med funktionsnedsättning.
1 – För Liberalerna är det centralt att bidragssystemen utformas så att de både uppmuntrar egenmakt och tar höjd för att människor har olika förutsättningar. Därför är det helt nödvändigt att eventuella bidragstak, sanktionsavgifter, spärrar och aktivitetskrav anpassas för personer med funktionsnedsättning.
Extra merkostnadsersättning ska införas för de som bor i LSS-bostad, i enlighet med förslag i utredningen Boende på (o)lika villkor (SOU 2021:14).
1- Att ta bort ekonomiska hinder som merkostnader för boende är en logisk och nödvändig åtgärd för att säkerställa att LSS förblir den frihetslag som partiet värnar så starkt. Förslaget är ett konkret sätt att förverkliga principen om att personer med funktionsnedsättning ska ha samma ekonomiska förutsättningar för sitt boende som andra.
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska tillåtas ha en begränsad löneinkomst utan att ersättningen påverkas, i likhet med hur det fungerar i våra nordiska grannländer.
1 – Liberalerna vill införa ett fribelopp som skulle göra det möjligt att ta emot en viss ersättning, exempelvis ett arvode för ett styrelseuppdrag, en mindre ersättning för medverkan i en teaterföreställning och liknande, utan att förlora hela eller delar av aktivitetsersättningen.
Återkrav ska inte krävas när felaktig utbetalning beror på myndighetens egen handläggning och den enskilde inte har lämnat felaktiga uppgifter.
1 – Liberalerna anser att återkrav inte bör ställas om den enskilde inte har lämnat felaktiga uppgifter och felet ligger hos myndigheten. Vi ser det som en självklarhet att människor inte ska drabbas ekonomiskt av myndigheternas misstag.
Återkrav ska inte kunna ställas långt tillbaka i tiden när pengarna redan använts för sitt avsedda ändamål, till exempel till assistentlöner.
1 – Liberalerna håller med om att återkrav inte ska ställas långt tillbaka i tiden.
Återkrav ska inte kunna krävas enbart på grund av att myndigheten i efterhand gör en annan bedömning än den som gällde vid beslutstillfället.
1 – Liberalerna menar att återkrav inte bör krävas om det enbart handlar om en förändrad bedömning av myndigheten i efterhand.
Återkrav ska alltid vara proportionerliga och ta hänsyn till den enskildes ekonomiska och sociala situation.
1 – Liberalerna anser att det är rimligt att återkrav tar hänsyn till den enskildes ekonomiska och sociala situation
Arbetsmarknadsstöden för personer med funktionsnedsättning ska stärkas och handläggningen ska bli mer anpassad till individen. Arbetsförmedlingen ska få tillräckliga resurser för att klara detta.
1 – Liberalerna delar uppfattningen att arbetsmarknadsstöden för personer med funktionsnedsättning behöver stärkas och att handläggningen bör vara mer individanpassad. Liberalerna har medverkat till att regeringen genomfört satsningar för att stärka Arbetsförmedlingens arbete för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet.
Staten ska säkerställa att alla arbetsgivare – privata, offentliga och idéburna – får tillräckligt ekonomiskt, praktiskt och kunskapsmässigt stöd för att kunna anställa personer med funktionsnedsättning på lika villkor, genom rimliga anpassningar och hållbara stödsystem på den öppna arbetsmarknaden.
2 – Liberalerna vill att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta och försörja sig själva. Arbetsgivare behöver därför få bättre stöd för att kunna anställa personer med funktionsnedsättning, bland annat genom fungerande arbetsmarknadsstöd, rimliga anpassningar och ökad kunskap. Stödsystemen behöver också bli enklare och mer flexibla så att fler kan få arbete på den öppna arbetsmarknaden.
Offentliga arbetsgivare ska ta ett särskilt ansvar för att öka andelen anställda med funktionsnedsättning.
2 – Offentliga arbetsgivare ska ta ett särskilt ansvar för att öka andelen anställda med funktionsnedsättning. Staten, regioner och kommuner bör vara förebilder på arbetsmarknaden och aktivt arbeta för att fler personer med funktionsnedsättning får möjlighet att arbeta.
En utredning ska ta fram förslag på hur personer med funktionsnedsättning kan kvoteras till anställning hos offentliga arbetsgivare.
5 – Liberalerna är djupt engagerade i att fler personer med funktionsnedsättning ska ta plats på arbetsmarknaden, genom att utveckla lönebidraget, stärka Arbetsförmedlingen och öka kvaliteten hos Samhall. Liberalerna vill arbeta med ökade incitament för arbetsgivarna istället för kvotering men anser att offentliga arbetsgivare bör vara föredömen.
Arbetsintegrerade företag och idéburna sektor ska få ökade möjligheter att erbjuda arbete till personer med funktionsnedsättning, genom förbättrat statligt stöd.
1- Ja. Dessa aktörer som är viktiga för att förverkliga arbetslinjen, öka den individuella friheten för personer med funktionsnedsättning och skapa en mer dynamisk och effektiv arbetsmarknadspolitik.
Elever från anpassade skolan ska i större utsträckning få arbete, genom att dels stöden stärks för att underlätta övergången, dels samverkan mellan skola och arbetsliv stärks.
1 – Liberalerna vill att fler elever från anpassade skolan ska få arbete efter skolgången. Övergången från skola till arbetsliv behöver stärkas genom bättre stöd, fler praktikmöjligheter och ett tätare samarbete mellan skola, Arbetsförmedlingen och arbetsgivare.
Den enskildes rätt att kunna välja daglig verksamhet ska stärkas, för den som blir beviljad den LSS-insatsen.
1 – Liberalerna vill utveckla daglig verksamhet inom LSS så att den håller hög kvalitet och ser med oro på utvecklingen som sker i flera S-ledda kommuner där valfriheten inom daglig verksamhet monteras ned.
Rätten till hjälpmedel ska stärkas genom förtydligad lagstiftning, nationell styrning och ett nationellt kunskapscentrum.
1- Det behövs en ny hjälpmedelsutredning som tar utgångspunkten i individens rätt till hjälpmedel. Idag är systemet komplex och inte likvärdigt. En ny utredning är viktig för att komma tillrätta med den ojämlikhet och de systemfel som präglar dagens hjälpmedelsförsörjning.
Rätten till bostadsanpassningsbidrag ska stärkas genom tydligare lagstiftning och bättre tillämpning.
2 Detta behöver stärkas framförallt genom bättre tillämpning.
Sverige ska återinföra kravet på att alla nya studentbostäder ska vara tillgängliga för elever med funktionsnedsättning.
4 – Liberalerna anser att studenter med funktionsnedsättning ska ha goda möjligheter att hitta tillgängliga bostäder. Reglerna för nyproduktion behöver utformas på ett sätt så att hyrorna generellt för studenter inte blir för höga samtidigt som det finns tillgänglighetsanpassade bostäder så att studenter med funktionsnedsättning kan hitta bostad och besöka sina vänner.
Utbildningssystemet ska vara inkluderande på alla nivåer, i enlighet med FN:s funktionsrättskonvention.
1 – Liberalerna är stolta över att under mandatperioden tagit viktiga steg i arbetet med att i grunden förändra svensk skola. Moderna läroplaner, ett mer rättvist betygssystem där vi tar bort den hårda F-gränsen, och bättre anpassningar i skolan för elever som behöver stöd med fokus på de tidiga skolåren. Även mindre omfattande men ändå viktiga reformer som namnbytet till anpassad gymnasie- och grundskola hör till några av mandatperiodens liberala reformer.
Sverige ska ta fram en plan för ökad inkludering i skolan, i enlighet med FN-kommissionens rekommendation.
1 – Liberalerna vill stärka genomförandet av FN:s funktionsrättskonvention och utreda att göra konventionen till svensk lag. Det skulle ge starkare rättigheter för elever med funktionsnedsättning och tydligare krav på att skolan ska vara tillgänglig och inkluderande.
Skolans kompensatoriska roll för barn med funktionsnedsättning ska stärkas. Särskilt stöd och anpassningar i skolan ska utformas så att elever med funktionsnedsättningar inkluderas på lika villkor, och får ökade möjligheter att klara skolarbetet.
1- Liberalerna vill stärka skolans kompensatoriska uppdrag så att alla elever får möjlighet att nå kunskapsmålen. Elever med funktionsnedsättning ska få rätt stöd i tid, och särskilt stöd och anpassningar ska utformas så att de kan delta i undervisningen på lika villkor och klara skolarbetet. En tillgänglig skola och fungerande stödinsatser är avgörande för att varje elev ska få möjlighet att utvecklas och fullfölja sin utbildning.
Elever med funktionsnedsättning ska få stärkt rätt till kompensatoriska hjälpmedel och läromedel.
1- Skolan ska kompensera för olika förutsättningar. Därför ska elever med funktionsnedsättning ha god tillgång till kompensatoriska hjälpmedel och anpassade läromedel.
Satsningar på ökad studiero i skolan ska inte försämra villkoren för elever med funktionsnedsättningar.
1 – Studiero och stöd till elever med funktionsnedsättning står inte i motsats till varandra. Tvärtom gynnas många elever av en lugn och strukturerad skolmiljö. Samtidigt ska skolan alltid ge det särskilda stöd och de anpassningar som elever behöver
Skolhuvudmän ska vidta effektiva åtgärder för att förebygga och stoppa diskriminering av elever med funktionsnedsättning.
1 – Liberalerna anser att alla elever har rätt till en trygg och tillgänglig skolmiljö. Skolhuvudmän ska aktivt arbeta för att förebygga och motverka diskriminering, inklusive diskriminering av elever med funktionsnedsättning, och säkerställa att skolan är tillgänglig och inkluderande för alla elever.
Anpassade skolan ska stärkas med ökade resurser och kraftigt ökad andel behöriga lärare.
1 – Liberalerna vill stärka kvaliteten i anpassade skolan. Elever med funktionsnedsättning ska möta lärare med rätt kompetens och få det stöd de behöver för att lyckas i skolan. Därför vill Liberalerna öka andelen behöriga lärare och stärka kunskapen om elever med funktionsnedsättning inom lärarutbildningen och i skolan. Liberalerna driver alltid på för ökade resurser till skolan.
Folkhögskolorna ska få ökat statligt stöd för att ta emot elever med funktionsnedsättning.
1 – Liberalerna i regering har sett till att höja det statliga stödet för elever med funktionsnedsättning som studerar på Folkhögskola.
Skolor ska inte kunna neka att ta emot elever med funktionsnedsättning med hänvisning till organisatoriska eller ekonomiska skäl.
1 – Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Skolor ska vara tillgängliga och kunna ta emot elever med funktionsnedsättning.
Staten ska öka insatserna för att personer med funktionsnedsättning ska få mer jämlik vård och hälsa.
1 – Liberalerna vill stärka arbetet för mer jämlik vård och bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning. Det behövs mer kunskap i hälso- och sjukvården om olika funktionsnedsättningars konsekvenser och riktade hälsoundersökningar för att upptäcka och behandla ohälsa i tid.
Samhället ska prioritera insatser mot ensamhet och isolering för personer med funktionsnedsättning.
1 – Liberalerna vill stärka arbetet mot ensamhet och isolering. Delaktighet, aktivitet och gemenskap är avgörande för hälsa och livskvalitet även för personer med funktionsnedsättning
Skillnader i vårdkvalitet och överdödlighet bland personer med funktionsnedsättning ska aktivt motverkas.
1 – Liberalerna vill stärka arbetet för en mer jämlik vård för personer med funktionsnedsättning. Skillnader i hälsa och vårdkvalitet måste uppmärksammas och motverkas. Det behövs bättre kunskap inom hälso- och sjukvården om funktionsnedsättningar samt riktade insatser, till exempel hälsoundersökningar, för att tidigare upptäcka och behandla ohälsa.
Personer med funktionsnedsättning ska få bättre tillgång till tandläkare.
1 – Alla ska ha råd att laga sina tänder. Liberalerna vill satsa på den förebyggande tandvården och vill att nationella tandvårdsprogram ska tas fram för riskgrupper. För att stärka riskgruppers tandhälsa vill vi ha legitimerad tandvårdskompetens även i den övriga sjukvården, som ger råd till människor i riskgrupp. Vi vill också stärka den nya specialiteten orofacial medicin, som stöttar människor med komplexa funktionsnedsättningar och/eller systemsjukdomar. Mer tandvård ska ges med mobila team och komma till patienten. Den sociala klyftan i munhälsa måste slutas.
Barn med funktionsnedsättning ska inte omhändertas eller tvångsvårdas enbart på grund av beteenden som är kopplade till funktionsnedsättningen.
1 – Omhändertagande av barn är ett stort ingripande från det offentliga och ska ske om det är fara för barnet eller dess omgivning. En sammanvägd bedömning ska alltid göras.
Sverige ska besluta om en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd.
1 – En ovanlig sjukvård ska inte innebära sämre vård. Liberalerna vill se en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Dessutom behövs både ökad nationell och internationell samverkan kring sällsynta sjukdomar.
Strategin för sällsynta hälsotillstånd ska omfatta tidig diagnostik, nationell samordning, tillgång till specialistkompetens och patientmedverkan.
2 – Liberalerna vill även se fler kliniska prövningar för nya läkemedel för att kunna hitta bättre behandlingar.
För att patienter med sällsynta hälsotillstånd ska få tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård av god kvalitet enligt hälso- och sjukvårdslagen behövs det stärkt nationell styrning, mer resurser och uppföljning.
1 – Alla ska få rätt vård i rätt tid. Det gäller även patienter med sällsynta hälsotillstånd. För att säkerställa mer jämlik vård krävs en tydligare statlig styrning. Liberalerna vill även att staten gemensamt med regionerna tar ansvar för läkemedelskostnaderna vid sällsynta sjukdomar. Patienter ska inte kunna nekas tillgång till ny och godkänd behandling i en region, medan patienter i en intilliggande region får tillgång.
Staten ska vidta åtgärder för att säkerställa att kommuner följer LSS och ger de insatser som personer med funktionsnedsättning har rätt till.
1 – Liberalerna vill stärka statens ansvar för att säkerställa att LSS följs i hela landet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna lita på att de får det stöd de har rätt till, oavsett var i landet de bor. Staten behöver därför stärka uppföljning, tillsyn och rättssäkerhet så att kommuner följer lagstiftningen och att LSS fortsätter vara en verklig rättighetslag.
Ökade satsningar på försvar och beredskap ska inte innebära minskade ambitioner för LSS-insatser, andra stöd inom funktionshinderomsorg eller ekonomisk trygghet för personer med funktionsnedsättning.
1 – Liberalernas ambitioner för ett starkare LSS kvarstår.
De generella statsbidragen till kommunerna ska följa kostnadsutvecklingen så att resurserna för LSS och annan funktionshinderomsorg inte urholkas.
2 – Bidragen till LSS är idag riktade och inte generella och en kostnadsutjämning sker i ett separat system. Ansvaret för finansieringen av funktionshinderomsorgen utöver LSS finansieras till största del via kommunalskatten. De generella bidragen från staten utgör bara en del av finansieringen. Höjer staten ambitionen genom ny lagstiftning bör det även kompenseras genom ökade resurser.
Lagstiftning ska stärkas för att öka tillgängligheten och minska diskriminering i samhället.
1 – Liberalerna vill bland annat se ett stärkt skydd mot hatbrott mot personer med funktionsnedsättning och en skarpare diskrimineringslagstiftning.
Bilstödet till personer med funktionsnedsättning ska bli mer generöst, för att minst återgå till nivåerna före lagändringen 2017.
2 – Bilstödet är avgörande för personer med funktionsnedsättning, men reformen 2017 har försämrat systemet. Färre får stöd, ansökningar är krångliga och handläggningen är dyr och ineffektiv. Bilstödet behöver fungera bättre och följa faktiska kostnader. Vi är öppna för förstärkningar, men vill samtidigt se en träffsäker reform som når rätt personer och används effektivt.
Den högre fordonsskatten för anpassade bilar ska tas bort, så att det inte drabbas personer med funktionsnedsättning som måste ha en större/dyrare bil.
1 – Ingen ska straffbeskattas för ett hjälpmedel som krävs för vardagen. Liberalerna vill se över malus-systemet så att personer med funktionsnedsättning inte drabbas oskäligt av högre fordonsskatt när bilen är nödvändig.
Rätten till färdtjänst ska stärkas i enlighet med förslag från Trafikanalys.
2 – Liberalerna vill stärka rätten till färdtjänst. Färdtjänsten ska fungera genom hela reskedjan – från dörr till dörr – och utformas utifrån individens faktiska behov och orienteringsförmåga. Regelverket behöver reformeras så att färdtjänsten blir mer rättssäker och likvärdig i hela landet. Trafikanalys förslag är i delar bra men mer behöver göras.
Rätten till personligt ombud ska stärkas.
2 Liberalerna anser att rätten till bland annat personligt ombud behöver förtydligas och stärkas så att fler får det stöd de behöver.
Parasporten ska få ökade resurser.
2 – Liberalerna vill se en mer inkluderande idrottsrörelse. Parasport behöver prioriteras i större utsträckning och särskilda elitsatsningar inom parasporten bör uppmuntras och välkomnas.
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska få utökad rätt till ideellt arbete, minst i enlighet med utredningsförslag om 10 timmar per vecka.
2 – Liberalerna anser att personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska ha lika möjlighet att engagera sig ideellt som andra personer. Reglerna för ideellt arbete vid sjuk- och aktivitetsersättning behöver mjukas upp och bli mer flexibla.
Sverige ska införa bestämmelser om hatbrott mot personer med funktionsnedsättning.
1 – Liberalerna vill bredda straffskärpningsparagrafen i brottsbalken vad gäller brott riktade mot personer med funktionsnedsättning. Det innebär att straffvärdet blir högre för brott som begås för att kränka offret på grund av hens tillhörighet till en viss grupp. Samtidigt behöver kunskapen om utbredningen av hatbrott mot personer med funktionsnedsättning öka. Det behövs också en översyn av diskrimineringslagen för att undanröja de hinder och det motstånd som finns i fråga om fysisk och mental tillgänglighet.
Skyddsrum ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, både vid nybyggnation och anpassning av befintliga skyddsrum.
2 – Tillgängligheten ska vara hög också i skyddsrum. Att bygga skydd med för låga krav på tillgänglighet motverkar själva syftet. Utöver personer med funktionsnedsättning kommer det i händelse av kris eller krig finnas ökat behov av tillgänglighet för personer med kroppsskador till följd av krisens eller krigets natur.
Arbetet med ökad tillgänglighet är påbörjat. Regeringen har gett Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att bedöma huruvida befintliga skyddsrum är tillgänglighetsanpassade.
Kompetensen om mänskliga rättigheter och funktionsrätt ska stärkas inom hela rättsväsendet.
1 – Liberalerna vill stärka kunskapen om mänskliga rättigheter och funktionsrätt inom rättsväsendet. Vi vill också utreda att göra FN:s funktionsrättskonvention till svensk lag, vilket skulle ge rättigheterna starkare genomslag i domstolar och myndigheter.
Kommentarer från Kristdemokraterna
Anhörigassistans (Fråga 3: Svar neutral/osäker.)
Regeringen har tillsatt en utredning för att se över om anhörigassistans ska regleras, för att motverka brottslighet och säkerställa den enskildes självbestämmande. Redovisas i januari 2027.
Därför vet vi inte i dag om det kommer bli en reglering av anhörigassistans. Vi vill invänta utredningens slutsatser.
Dubbla roller för anhöriga (Fråga 4: Svar neutral/osäker.)
Samma sak här, eftersom det nu utreds frågan om anhörigassistans och om den ska regleras, så kan vi inte svara på om möjligheterna ska försämras eller ej.
I utredarens direktiv står även: ”Dubbla roller kan även innebära en risk för brottsliga upplägg. I en rapport om assistansersättningen har det gjorts en genomgång av domar som rör assistans vilken visar att bedrägerier är vanligt förekommande i fall där anhöriga har varit assistent och inte sällan även god man eller förvaltare till den enskilde (Personlig assistans – en kvasimarknad och dess brottslighet”, S2018/00301). (s.9)
LSS-inspektion. (Fråga 10: Svar: Neutral/osäker.)
Vi har inte tagit ställning för en LSS-inspektion. Kristdemokraterna är emellertid öppna för att se vilka åtgärder som skulle vara möjliga att införa, för att se till att de personer som har rätt till personlig assistans också får det.
HFD-domar ska rättas till. (Fråga 11: Svar Neutral/osäker.)
Kommentar: Vi kan inte ändra på domarna, men däremot så kan vi rätta till lagstiftningen om det visar sig behövas.
Funktionsrättskonventionen som svensk lag. (Fråga 15: Svar: Instämmer mycket lite.)
Vi har haft denna fråga uppe på tidigare riksting (2023). Då svarade Partistyrelsen, vilket också blev rikstingets beslut, avslag på motion om att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning borde bli svensk lag. Kristdemokraterna menar dock att det är viktigt att svensk funktionshinderspolitik utgår från FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta sker dock redan utifrån att Sverige är juridiskt bundet av konventionen. Vi driver också att det måste få konsekvenser om medlemsstater inte följer FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som alla medlemsländer har skrivit under.
Ställföreträdarsystemet. (Fråga 19: Svar: instämmer mycket.)
Regeringen föreslår i november 2025 ett antal åtgärder som syftar till att stärka den enskildes ställning, höja ställföreträdarverksamhetens kvalitet och skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare. Lagändringar träder i kraft 1 juli 2026.
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2025/11/ett-stallforetradarskap-att-lita-pa/
Kommentarer från Sverigedemokraterna:
Fråga 4 (funkisskatten) och 5 (reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning)
Jobbskatteavdraget har syftet att göra det mer lönsamt att arbeta och avser därför de som har arbetsinkomst. En person med sjuk- eller aktivitetsersättning ingår därför inte i den gruppen. Eftersom personer med sjuk- och aktivitetsersättning inte kan ingå i gruppen borde därför deras ersättning ses över och höjas. [Efter avstämning med SD har HejaOlika angående funkisskatten angett ”Instämmer helt” med tillägget att kompensation ska ske i form av höjd ersättning.]
Fråga 6 (behovsbedömningar inom personlig assistans)
Det är ytterst nödvändigt att behovsbedömningarna inom personlig assistans ses över och att behoven bedöms i sin helhet. Detta bör göras oavsett, eller i samband med ett ev. förstatligande av assistansen.
Några slutsatser från svaren som inkom i augusti 2025:
- Det finns ett mycket stort stöd i riksdagen för att stärka rätten till ledsagning genom ny eller förtydligad lag.
- Enigheten är också stor om att kommunerna inte ska ha riktlinjer som begränsar och urholkar LSS.
- Däremot är stödet svagare för en höjning av lönebidragstaket.
Personlig assistans ska stärkas
Ganska starkt stöd får även frågan om att rätten till personlig assistans ska stärkas – dock inte så starkt stöd som man skulle kunna tänka sig. Lagändringen 2023 om stärkt assistans blev ett slag i luften. Trots reformens misslyckande är alltså inte alla partier eniga om att rätten till assistans måste stärkas, med Moderaterna som främsta bromskloss.
Alla partier utom moderaterna instämmer, mer eller mindre, i kravet att se över behovsbedömningarna inom personlig assistans, och att detta ska ske före ett eventuellt förstatligande av assistansen. Moderaterna uppger att de är ”neutrala”.
… men osäkerhet kring återkrav
En majoritet (inklusive halva regeringsunderlaget; L och SD) ställer sig helt bakom kravet att Försäkringskassans återkrav ska nödstoppas. Både Socialdemokraterna och Kristdemokraterna är dock neutrala eller osäkra i den frågan, och Moderaterna är motståndare.
Avskaffa funkisskatten, tycker halva regeringsunderlag
Ett avskaffande av funkisskatten får starkt stöd. Förutom S, MP och V står halva regeringsunderlaget (L och SD) bakom detta krav. Sverigedemokraternas svar är något tvetydigt; man ”instämmer helt” med tillägget att kompensation ska ske i form av höjd sjuk- och aktivitetsersättning. Här instämmer även Moderaterna helt i ett avskaffande, och regeringen har också föreslagit just detta i budgetpropositionen för 2026. Frågan är med andra ord redan avgjord.
Lägre stöd ges för kravet att reglerna för sjuk- och aktivitetsersättningarna ska göras mer generösa, vilket endast tre partier (S, MP och V) stödjer till fullo. Starkast motstånd kommer från Moderaterna.




