Allt tuffare för personer med funktionsnedsättning: ”Oacceptabla skillnader”

Ojämlikheten ökar för personer med funktionsnedsättning, rapporterar Myndigheten för delaktighet idag.

LÄS ÄVEN:
Sverige blir rikare 2025 – men funktionshinderstöd försämras

Uppföljning av 2024 års funktionshinderpolitik

MFD:s uppföljning av funktionshinderpolitiken 2024 pekar ut flera samhällsområden där klyftorna är särskilt stora eller har ökat.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Särskilt oroande är en växande ekonomisk ojämlikhet i samhället: en fjärdedel av personer med funktionsnedsättning lever i fattigdom. Arbetslösheten är nära dubbelt så hög i gruppen, där två av tre personer med funktionsnedsättning upplever att de diskrimineras på arbetsmarknaden.

MFD rapporterar även att trösklarna för att få tillgång till olika stödinsatser har blivit högre och allt fler ärenden avgörs i domstol.

Malin Ekman Aldén: Oacceptabla skillnader

MFD anser att utvecklingen hindrar personer med funktionsnedsättning från att vara aktiva och delaktiga i samhället, men också från möjligheten att fatta grundläggande beslut om sitt liv.

– Det är oacceptabla skillnader i levnadsvillkor mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen. Detta riskerar att leda till ett ofta livslångt utanförskap som tar form redan under skolåren, säger Malin Ekman Aldén, generaldirektör på MFD.

”Inga avgörande förbättringar”

MFD skriver att det inte har skett några avgörande förbättringar av levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, och ”ser med oro på att utsattheten hos vissa grupper av personer med funktionsnedsättning ökar på ett oroväckande sätt”.

– Bland de viktigaste iakttagelserna för året är att tillgången till viktiga skyddsfaktorer för utsatthet som skola och utbildning, etablering på arbetsmarknaden, tillgång till vård och stöd, ekonomisk trygghet och en aktiv fritid, allvarligt brister för gruppen. Konsekvenser av detta går att se i den ökade utsatthet gruppen har för såväl ohälsa, våld och annan kriminalitet, ekonomisk utsatthet och social isolering och ofrivillig ensamhet, skriver Malin Ekman Aldén i rapportens förord.

”Insatser måste intensifieras”

– Samhällets aktörer måste intensifiera sina insatser för att skapa ett mer inkluderande samhälle, där personer med funktionsnedsättning ges samma möjligheter som alla andra att delta, påverka, och ta del av sina rättigheter. En viktig pusselbit i detta är det förberedande uppdrag som regeringen initierade vid årsskiftet om att ta fram ett förslag till en nationell handlingsplan, skriver Malin Ekman Aldén.

 

 

Ojämlikheten område för område, enligt MFD

MFD beskriver utvecklingen område för område. Nedan är sammanfattningar från rapporten.

Arbete och försörjning

Andel i och utanför arbetskraften: Personer med funktionsnedsättning ingår i lägre utsträckning i arbetskraften än övrig befolkning. Nästan en tredjedel av personer med funktionsnedsättning ingår inte i arbetskraften år 2023. Oförändrad utveckling 2022–2023. Fler artiklar om arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar.

Sysselsättningsgrad och andel heltidsanställningar: Drygt hälften av personer med funktionsnedsättning har inte en sysselsättning, jämfört med fyra femtedelar hos övriga befolkningen. Sysselsatta personer med funktionsnedsättning har likaså i lägre utsträckning fasta heltidsanställningar än övriga befolkningen. Oförändrad utveckling 2022–2023.

Disponibel inkomst: Personer med funktionsnedsättning har generellt sett en lägre disponibel inkomst än övriga befolkningen. Skillnaderna vad gäller disponibel inkomst mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen är i stort sett oförändrad 2022–2023.

Särskilda insatser vid nedsatt arbetsförmåga: Antalet beviljade särskilda insatser har fortsatt minskat sedan både 2021 och 2022. Kvinnor tar i lägre utsträckning del av särskilda insatser än män.

Svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop: Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har svårt att få ekonomin att gå ihop har ökat, motsvarande ökning syns även i övriga befolkning. Det innebär att skillnaderna mellan personer med funktionsnedsättning och övrig befolkning är oförändrade 2022–2023.

Lever i materiell och social fattigdom: Personer med funktionsnedsättning löper större risk att leva i fattigdom än övriga befolkningen. Utveckling är i stort sett oförändrad sedan 2022–2023.

Anmälningar om diskriminering i arbetslivet: Antalet anmälningar inom arbetslivet med funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund har ökat mellan 2022 till 2023.

Diskriminering eller kränkande särbehandling: Statistik från 2022 visar att en av tre personer med funktionsnedsättning har någon gång utsatts för diskriminering i arbetslivet i samband med sin funktionsnedsättning. Denna indikator har inte uppdaterats sedan föregående rapport, på grund av att nya data saknas.

Utbildning och livslångt lärande

Utbildningsnivå: Det är stora skillnader i utbildningsnivåer mellan personer med eller utan funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning har i högre grad än övriga befolkningen endast förgymnasial utbildning, 24 procent jämfört med 13 procent. Det är också en mindre andel av personer med funktionsnedsättning som har eftergymnasial utbildning jämfört med övriga befolkningen, 27 procent jämfört med 43 procent. Skillnaderna i utbildningsnivåer är i princip oförändrade mellan 2022–2023.

Påbörjad men ej avslutad gymnasieutbildning: Det är fler personer med funktionsnedsättning som inte avslutar sin gymnasieutbildning, jämfört med personer utan funktionsnedsättning. Skillnaderna har minskat svagt från föregående år.

Anmälningar om diskriminering inom utbildning: Antalet anmälningar om bristande tillgänglighet inom samhällsområdet utbildning har ökat från 84 till 334 under perioden 2015–2023, vilket är en ökning med nästan 300 procent.

Åtgärdsprogram i skolan: Läsåret 2023/2024 omfattades drygt 6 procent av eleverna (knappt 68 600 elever) i grundskolan av ett åtgärdsprogram. Detta är en förhållandevis liten ökning mot föregående läsår. Ungefär 8 procent av pojkarna och nästan 5 procent av flickorna hade åtgärdsprogram under läsåret 2023/2024.

Eftergymnasial behörighet från folkhögskola: År 2022 hade 47 procent av deltagarna som fick behörighet till eftergymnasiala studier från folkhögskolans allmänna kurser en funktionsnedsättning, jämfört med 46 procent året innan. Fler kvinnor än män har sedan 2018 fått behörighet, både med och utan funktionsnedsättning.

Transport

Transport och resvanor: Det är stora skillnader i hur mycket personer med funktionsnedsättning reser jämfört med övriga befolkningen. Personer med funktionsnedsättning reser i genomsnitt i lägre utsträckning, sett till både antalet resor och resans längd.

Resor och antalet färdtjänsttillstånd: Antalet personer med färdtjänsttillstånd och som reser med färdtjänst har minskat kontinuerligt sedan 2018. Den senaste uppföljningen 2023 visar en ökning i färdtjänsttillstånd sedan föregående år.

Tillgänglighet till kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning: Delmåttet kollektivtrafikens upplevda användbarhet för personer med funktionsnedsättning har minskat 2024, jämfört med de tidigare mätningarna 2019 och 2021.

Antal mottagare av bilstöd: Antalet mottagare av bilstöd har minskat konstant sedan 2016. År 2023 var antalet mottagare 1 024 personer, en minskning sedan året innan. Fler artiklar om bilstöd.

Byggd miljö och samhällsplanering

Bostadstyp: Skillnaderna mellan personer med och utan funktionsnedsättning har 2023 ökat vad gäller boendetyp. Personer med funktionsnedsättning bor i högre utsträckning i hyresrätt jämfört med övriga befolkningen. Det är mindre vanligt att personer med funktionsnedsättning bor i villa eller radhus än det är i övriga befolkningen.

Balans i kommunala bostäder för personer med funktionsnedsättning: År 2023 har 137 kommuner uppskattat att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning (särskilt boende, serviceboende och annan särskilt anpassad bostad). Underskottet har sjunkit något sedan 2022.

Beviljade bostadsanpassningsbidrag och reparationsbidrag: Antalet beviljade bostadsanpassningsbidrag och reparationsbidrag har ökat jämfört med 2022.

Antal anmälningar om diskriminering inom bostadsområdet: Antalet anmälningar om diskriminering inom samhällsområdet bostad ökade under 2023 till det högsta antalet hittills. Den vanligaste formen av diskriminering inom bostadsområdet har samband med funktionsnedsättning.

Digitalisering

Har inte råd med dator: Mellan 2022 och 2023 har det knappt skett någon förändring i andelen personer med funktionsnedsättning som uppger att de inte har råd med en dator. Det är fortfarande fler personer med funktionsnedsättning som uppger att de inte har råd med dator, jämfört med övriga befolkningen. Skillnaden framträder som tydligast i åldersgruppen 30–64 år. Denna skillnad är statistiskt säkerställd.

Tillgång till internet i bostaden: Personer med funktionsnedsättning har i lägre utsträckning tillgång till internet i bostaden, jämfört med personer utan funktionsnedsättning. Mellan 2022 och 2023 har ingen signifikant förändring skett.

Tillgänglighet i digitala system och tjänster: MFD:s årliga uppföljning av offentliga aktörer 2024 visar att graden av tillgänglighet i aktörernas digitala system och tjänster varierar beroende på typ av plattform. Det är vanligast att offentliga aktörer har utformat sina externa webbplatser på ett tillgängligt sätt. Därefter kommer digitala tjänster och sist interna arbets- och kommunikationsplattformar. Under år 2024 uppgav fler kommuner och fler regioner att deras digitala system och tjänster i hög grad är tillgängligt utformade, jämfört med år 2023.

Tillgänglighet som digital verksamhetsutveckling: Digg:s uppföljning för 2023 visar att 31 procent av de statliga myndigheterna regelbundet följde upp sina digitala lösningars användbarhet och tillgänglighet. Detta innebär en ökning, då motsvarande siffra för 2022 var 27 procent.

Offentlig upphandling

Andel upphandlande aktörer som ställer krav på tillgänglighet vid upphandling: 66 procent av samtliga upphandlande organisationer ställer i hög utsträckning krav på tillgänglighet i sina upphandlingar. Av regionerna är det 88 procent, av statliga myndigheter 72 procent, av offentliga bolag 67 procent och av kommunerna 45 procent som gör detta. Denna indikator har inte uppdaterats sedan föregående rapport, på grund av att nya data saknas.

Andel upphandlande aktörer som analyserar tillgänglighetsaspekter vid upphandling: 57 procent av samtliga upphandlande organisationer analyserar i hög utsträckning tillgänglighetsaspekter i sina upphandlingar. Av statliga myndigheter är det 71 procent, av regionerna 69 procent, av offentliga bolag 63 procent och av kommunerna 45 procent som gör detta. Denna indikator har inte uppdaterats sedan föregående rapport, på grund av att nya data saknas.

Andel upphandlande aktörer som följer upp krav på tillgänglighet som ställs vid upphandling: 44 procent av samtliga upphandlande organisationer uppger att de i hög utsträckning följer upp sina krav på tillgänglighet. Av regionerna är det 63 procent, av offentliga bolag 60 procent, av statliga myndigheter 40 procent och av kommunerna 36 procent som gör detta. Denna indikator har inte uppdaterats sedan föregående rapport, på grund av att nya data saknas.

Andel som uppskattar hur lätt eller svårt det är att kontrollera att upphandlade varor, tjänster och produkter uppfyller kraven på tillgänglighet vid leverans: Många respondenter anser att det är svårt eller mycket svårt att kontrollera om upphandlade varor, tjänster och produkter uppfyller de krav som har ställts på tillgänglighet. Det är 40 procent av kommunerna, 37 procent av regionerna och 31 procent av myndigheterna som uppger att de tycker det. Jämfört med föregående års uppföljning innebär detta en viss försämring för både kommuner och myndigheter.

Hälsa, folkhälsa och social välfärd

Självskattat allmänt hälsotillstånd: Personer med funktionsnedsättning bedömer sitt allmänna hälsotillstånd generellt som sämre än övriga befolkningen. Situationen har dock förbättrats något sedan 2020. Kvinnor med funktionsnedsättning bedömer sitt hälsotillstånd som sämre än män med funktionsnedsättning.

Självskattad hälsa bland skolbarn: Andelen som upplever att de har en mycket bra hälsa är lägre bland barn med funktionsnedsättning, jämfört med övriga barn.

Ej tillfredsställt vårdbehov och tandvårdsbehov: Personer med funktionsnedsättning upplever i större utsträckning att de inte har fått sitt vårdbehov tillfredsställt under de senaste tolv månaderna, jämfört med övriga befolkningen. När det gäller tandvårdsbehov har personer med funktionsnedsättning i lägre utsträckning en tillfredsställande tandvård än övriga befolkningen. Utvecklingen är i stort sett oförändrad sedan 2022 för båda indikatorerna.

Skolbarns livsnöjdhet: Barn med funktionsnedsättning i åldrarna 11, 13 och 15 år är i lägre utsträckning tillfreds med livet än övriga barn.

Övervägt att ta sitt liv: Suicidrisken är högre för personer med funktionsnedsättning än för övriga befolkningen. Likaså är suicidförsök mer vanligt förekommande. Andelen som övervägt att ta sitt liv och andelen som försökt ta sitt liv har dock båda minskat något sedan 2022.

Antal beviljade assistenttimmar och per assistentberättigad: Mellan 2018 och 2023 har antalet mottagare som beviljas assistansersättning minskat. Samtidigt har antalet genomsnittliga assistenttimmar per brukare ökat. Det är fler män än kvinnor som får assistansersättning.

Brukarundersökning inom LSS och SoL: När det gäller insatser och verksamheter inom LSS och SoL är resultaten i stort sett oförändrade sedan 2022. Inom vissa verksamheter har situationen utvecklats åt det positiva hållet, och inom andra har den försämrats. Det gäller alla fyra nyckeltal: andelen brukare som får rätt stöd, andelen som upplever att personalen kommunicerar på ett sätt som går att förstå, andelen brukare som är trygga hemma eller i sina verksamheter samt andelen brukare som trivs i sina respektive verksamheter, boendeformer eller med sin personal. Resultaten ska dock tolkas med viss försiktighet då svarsfrekvensen från kommuner och olika verksamheter varierar mycket mellan åren.

Kultur och fritid

Har inte råd att delta i en fritidsaktivitet: Likt tidigare mätning uppger personer med funktionsnedsättning i högre utsträckning än befolkningen i övrigt att de inte har råd att delta i en fritidsaktivitet. I jämförelse med 2022 har andelen som inte har råd att delta i en fritidsaktivitet ökat något i den övriga befolkningen. Samma tendens finns för personer med funktionsnedsättning, men där ligger dock ökningen inom felmarginalen.

Deltar regelbundet i en fritidsaktivitet: Personer med funktionsnedsättning uppger i lägre grad att de regelbundet deltar i en fritidsaktivitet jämfört med befolkningen i övrigt. Sedan 2021 har andelen som deltar i en fritidsaktivitet ökat inom båda grupper, men främst för övriga befolkningen vilket innebär att skillnaderna mellan personer med och utan funktionsnedsättning har ökat.

Idrottat eller motionerat varje vecka: Andelen personer med funktionsnedsättning som motionerar eller idrottar ungefär en gång i veckan är lägre jämfört med befolkningen i övrigt. Skillnaderna mot mätningen 2022 ligger inom felmarginalen.

Antal träningstillfällen utanför skoltid: Andelen skolbarn i ordinarie grundskola som tränar minst fyra gånger i veckan är ungefär densamma bland barn med och utan funktionsnedsättning, enligt den senaste mätningen från Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Demokratisk delaktighet

Medlemskap i ett politiskt parti: En större andel personer med funktionsnedsättning är medlemmar i ett politiskt parti jämfört med övrig befolkning.

Valdeltagande nationella val 2022: En lägre andel personer med funktionsnedsättning deltar i allmänna val jämfört med övrig befolkning. Jämförelsedata med valet 2018 saknas på grund av tidsseriebrott.

Brukarundersökning inom LSS och SoL: Brukarbedömningen visar att cirka 80 procent svarar ”ja” på frågan om de får bestämma om saker som är viktiga hemma eller i daglig verksamhet.

Rättsväsende

Utsatt för fysiskt våld: Det är stora skillnader i våldsutsatthet mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Män med funktionsnedsättning i åldersgruppen 16–29 år är generellt mest utsatta, men situationen har förbättrats mellan 2020 och 2024. För kvinnor med funktionsnedsättning i samma åldersgrupp har situationen försämrats.

Utsatt för hot om våld: Det är stora skillnader i utsatthet för hot om våld mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Män med funktionsnedsättning i åldersgruppen 16–29 år är generellt mest utsatta. För kvinnor med funktionsnedsättning i samma åldersgrupp har situationen förbättrats avsevärt 2022–2024. För män med funktionsnedsättning i de övre åldersgrupperna har dock situationen försämrats något.

Avstått från att gå ut på grund av oro: Oron för att gå ut på kvällen är högre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Högst är den bland kvinnor med funktionsnedsättning. Andelen kvinnor med funktionsnedsättning som oroar sig har dock sjunkit mellan 2022 och 2023, medan andelen bland män med funktionsnedsättning har ökat. För detaljerad information se tabellbilaga, avsnitt 10, Rättsväsende.

Konsumentpolitik

Har hamnat efter med betalningar: Personer med funktionsnedsättning uppger i högre utsträckning att de har hamnat efter med betalningar, jämfört med övriga befolkningen. Sedan 2021 är det mellan 10 och 12 procent av personer med funktionsnedsättning som uppger att de hamnat efter med betalningar. I befolkningen i övrigt är motsvarande siffra under samma tidsperiod mellan 4 och 5 procent.

Anmälningar om diskriminering inom varor och tjänster (nyckeltal): Antalet anmälningar om diskriminering inom området varor och tjänster med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning har ökat kraftigt under åren 2021–2023: från 209 till 320 anmälningar. Antalet anmälningar om bristande tillgänglighet minskade något mellan 2021 och 2022, för att sedan öka från 89 till 156 anmälningar mellan 2022 och 2023.

Krisberedskap

Förekomst av kontinuitetsplanering för särskilt sårbara grupper: Andelen kommuner som har aktuella kontinuitetsplaner för verksamheter för särskilt sårbara grupper varierar 2024 mellan 6 och 23 procent, beroende på typ av verksamhet. Jämfört med 2023 har andelen minskat för nästan alla typer av verksamheter.

Krav på krisberedskap vid upphandling av tjänster för särskilt sårbara grupper: Andelen kommuner som ställer krav på att krisberedskap ska ingå när de upphandlar tjänster för särskilt sårbara grupper varierar 2024 mellan 24 och 48 procent, beroende på typ av verksamhet. Jämfört med 2023 har andelen minskat för nästan alla typer av verksamheter.

Evakueringsplan för särskilt sårbara grupper: Andelen kommuner som har evakueringsplaner för verksamheter för särskilt sårbara grupper varierar 2024 mellan 22 och 43 procent, beroende på typ av verksamhet. Generellt sett är skillnaderna från föregående år små. Mellan 2023 och 2024 har förekomsten av evakueringsplaner ökat för en del boendetyper, samtidigt som den har minskat för andra boendetyper. Den största minskningen har skett inom verksamheterna stödboende för barn och vuxna samt inom kommunal hälso- och sjukvård. Den enda ökningen har noterats inom HVB för vuxna.

Beredskapsplan för höga temperaturer för särskilt sårbara grupper: Andelen kommuner som har beredskapsplaner för höga temperaturer för särskilt sårbara grupper varierar 2024 mellan 48 och 90 procent, beroende på typ av verksamhet. Mellan 2023 och 2024 har förekomsten av beredskapsplaner ökat för många boendetyper, med den största ökningen för bostad med särskild service för vuxna, LSS (6 procentenheter). Endast för en verksamhetstyp, hem för vård eller boende för vuxna, har andelen minskat något.

Se intervjun från december 2024

Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet, intervjuades av HejaOlika den 9 december 2024. Här nedan kan du se intervjun på video.

 

 

Hur är ekonomin för personer med respektive utan funktionsnedsättning?

Ekonomin för personer med funktionsnedsättning är generellt sett mycket tuffare än för övrig befolkning. Detta framgår bland annat SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. Diagrammet nedan visar hur stor andel som har ”svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop”.

Varför ser det ut så här? Varför är de ekonomiska skillnaderna så stora mellan personer med och utan funktionsnedsättning?

Enligt Inspektionen för socialförsäkringen har många ekonomiska stöd försämrats under 30 års tid. Utgifterna för socialförsäkringen i stort har minskat med 57 procent sedan 1980, och ännu mer för utgifter kopplat till funktionsnedsättning.

I augusti 2025 gjorde HejaOlika en enkät bland läsare med sjuk- och aktivitetsersättning. Här kan du läsa om resultaten: ”Jag måste välja mellan mat eller medicin.”

 

 

Sjuk- och aktivitetsersättning jämfört med löner sedan 2011

Hur har sjuk- och aktivitetsersättningen utvecklats jämfört med löner? Grafiken nedan visar utvecklingen sedan 2011, baserat på uppgifter från Försäkringskassan och SCB.

 

 

Ökar eller minskar ohälsotalet?

 

Intervju med Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet:
Sverige blir rikare 2025, men funktionshinderstöd försämras