Rapport: Kommunalt utförd assistans 32 procent dyrare än privat

Assistansbolag utför en allt större andel av personlig assistans. Hur går det för bolagen? Är privat utförd assistans lönsamt för ägarna, och för samhället?

LÄS ÄVEN:
Så vill branschen att assistansersättningen indexeras

Ny rapport från Grant Thornton

Svar finns i en rapport som Vårdföretagarna och Grant Thornton släpper idag.

Granth Thornton har kartlagt ekonomin för 24 assistansbolag, och jämfört detta med dels storleken på assistansersättningen, dels kostnaderna för kommunalt utförd assistans.

Dagens rapport är en uppföljning av den rapport som presenterades för i april 2024.

Marknad och lönsamhet

Andelen privat utförd assistans fortsätter att öka, medan kommunalt utförd assistans minskar.

Samtidigt har assistansbolagen pressats allt hårdare av urholkad ersättning, vilket lett till att lönsamheten 2023 var den lägsta under hela den uppmätta 15-årsperioden.

”Lönsamheten är idag på en sådan låg nivå att assistansbolagens kapacitet att motstå oförutsägbara händelser är nästintill obefintlig”, skriver Grant Thornton i rapporten.

Lönsamheten har länge varit sämre inom personlig assistans än inom annan omsorg, och nu är situationen extremt pressad, enligt Grant Thornton.

Kostnaderna för kommunalt utförd assistans är 30–40 procent högre än för privata utförare. Detta betyder att samhällskostnaderna för assistans skulle öka dramatiskt om privata utförare skulle försvinna från marknaden.

 

Rapportens slutsatser

Några slutsatser ur rapporten:

Den genomsnittliga kostnaden för kommunalt utförd assistans uppgick till 428 kronor per timme under 2023, vilket är ca 30 procent högre än den statliga timschablonen samma år.

Ersättning till icke-kommunala assistansanordnare i kommuner, som beslutat om en egen timersättning, uppgick i genomsnitt till 295 kronor under 2023, vilket understiger den statliga timschablonen med 9 procent och kommunernas kostnader med ca 40 procent.

 

 

Privata/ideella assistansanordnare bedöms inte kunna få kostnadstäckning med de lägre kommunalt beslutade timersättningarna.

Under 2023 minskade vinstmarginalen (mätt som EBIT) i assistansbranschen för tredje året i rad. De analyserade bolagen hade en genomsnittsmarginal på 1,6 procent. 2023 års lönsamhet är den lägsta nivå som uppmätts i vård- och omsorgssektorn de senaste 15 åren.

Assistansbolagens rörelsekostnader utgörs till ca 90 procent av personalkostnader. Lönsamheten kommer att försämras ytterligare om timschablonen inte följer framtida löneökningar.

Om de senaste årens utveckling fortsätter riskeras ett bortfall av seriösa aktörer från marknaden. Antalet konkurser väntas öka, vilket kommer begränsa de assistansberättigades möjligheter att välja anordnare.

Kommunala utförare av assistans har 45 procent högre genomsnittlig timkostnad än vad en extern utförare får ersättning för under 2023. Detta motsvarar 133 SEK högre kostnad per timme än vad en extern utförare får i ersättning.

Sju olika kommuner ingår i kartläggningen. Flera av dem har beslutat om en lägre timersättning för kommunalt beslutad assistans, eftersom de anser att de inte har någon skyldighet att följa den statliga timschablonen utan kan anpassa ersättningen till faktiska kostnader.

70-tal kommuner har extra låg timersättning

När kommuner beslutar om personlig assistans följer man oftast nivån på den statliga assistansersättning. Ett 70-tal kommuner har dock en lägre ersättning.

Rapporten analyserar sju kommuner med kommunalt fastställd timschablon för den kommunalt beslutade assistansen, och drar följande slutsatser:

• Den genomsnittliga kostnaden för kommunalt utförd assistans uppgick 2023 till 428 kronor per timme, vilket är 32 procent högre än den statliga timschablonen.
• Den genomsnittliga kommunalt fastställda timschablonen uppgick 2023 till 295 kronor, vilket är 9 procent lägre än den statliga timschablonen.
• Majoriteten av kommunerna med en kommunalt beslutad timschablon har valt att justera ersättningen i den takt som den statliga timschablonen utvecklas. I enstaka fall finns exempel där kommuner istället valt en uppräkning baserat på lönekostnadsutveckling.
• I flertalet av kommunerna som valt en lägre ersättning för den kommunalt beslutade assistansen finns möjligheten att ansöka om högre ersättning om utföraren med underlag kan visa att den faktiska kostnaden överstiger den kommunalt beslutade timersättningen.

Urholkad ersättning

Bakgrunden till att Vårdföretagarna tagit fram rapporten är branschens stora missnöje med att assistansersättningens timschablon har urholkats under många år, vilket kraftigt pressat lönsamheten.

Under tio års tid har assistansersättningen räknats upp i lägre takt än personalkostnaderna.

Vad händer nu?

Regeringen arbetar just nu med att skapa en modell för indexering av assistansersättningens timbelopp. Utgångspunkten är att en indexering ska bli klar till höstbudgeten, och börja gälla 1 januari 2026. Däremot är det oklart hur indexeringen kommer att utformas.

–  Det är absolut nödvändigt med indexering efter mer än tio års underfinansiering och med seriösa utförare som går på knäna. Dagens rapport pekar på det mycket akuta läget, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert personlig assistans på Vårdföretagarna.

– Rapporten visar också mycket tydligt att de kommuner som valt att sänka ersättningsnivån för kommunalt beslutad assistans saknar trovärdighet. Inom vilken annan kommunal verksamhet tillåter man en skillnad på 45 procent mellan vad kommunens verksamhet kostar och vad andra får för ersättning? undrar Patrik Silverudd.

Vårdföretagarna har nu två krav till regeringen och till kommunerna:

1. Ge personlig assistans rimliga och hållbara ekonomiska förutsättningar.

”Den utlovade indexeringen av schablonersättningen måste innehålla följande delar: De kollektivavtalade löneökningarna måste täckas in i indexeringen. Eftersom löner utgör drygt 90 procent av assistansens kostnader så bör tyngden i ett index till minst 90 procent utgöras av lönekompensation. Övriga tio procent bör baseras på förändringar av Konsumentprisindex. Därutöver måste eventuella nya pålagor eller regleringar från statens sida som är kostnadsdrivande fullt ut kompenseras. En nivåhöjning av schablonersättningen behöver också göras innan en indexering införs för att kompensera tidigare underfinansiering.”

2. Vårdföretagarna ifrågasätter starkt de 70-tal kommuner som valt att ha en lägre ersättning än staten för samma slags tjänst.

”Särskilt mot bakgrund av att deras egna kostnader i genomsnitt ligger högt över den statliga ersättningen. Även om man i många fall kan ansöka om högre ersättning från kommunen så innebär den ökade administrativa bördan att allt mindre resurser går till kvalitativ assistans och mer till byråkrati. Att det i många fall är svårt att få tydliga besked om vad de kommunala kostnaderna egentligen ligger på är också märkligt. Vårdföretagarna vill därför uppmana kommunerna att följa den statliga schablonen.”