Så vill branschen att assistansersättningen indexeras från 2026

Dragkampen om höjd och indexerad assistansersättning är i full gång.
Förslag om indexering har utlovats till presentationen av budgetpropositionen i september.
Men hur stor blir uppräkningen 2026, och hur kommer indexeringen att utformas?
Kravet: först en rejäl höjning
På måndagen fick regeringen en påminnelse från assistansanvändare och anordnare i en debattartikel i Dagens Samhälle där man förtydligar kraven så här:
- Räkna upp ersättningen så att utgångsläget hamnar på en rimlig nivå. Innan en indexuppräkning kan fastställas behöver ersättningen ses över i jämförelse med hur pris- och löneutvecklingen har varit hittills.
- Indexet bör ge full kompensation för förändringar i löner och priser. För att säkerställa att schablonersättningen håller jämna steg med den allmänna löne- och prisutvecklingen bör indexet bygga på förändringar i dessa. I dag utgör lönekostnader drygt 90 procent av den faktiska kostnaden för personlig assistans. Ett index måste således i hög grad bygga på löneökningstakten, för att kollektivavtalade löneökningar ska kunna garanteras. I övrigt måste den följa prisutvecklingen.
- Kompensation för lag- eller regelförändringar. Statliga beslut som leder till ökade kostnader hos utförarna måste också kompenseras utanför ett assistansindex.
Vidare skriver man att ”privata och ideella utförare är mycket hårt pressade. Det innebär en stor risk för att många tvingas lämna branschen om inget görs. I genomsnitt ligger kommunernas kostnad för egenregi 30 procent över den statliga ersättningen, vilket gör det mycket tydligt att det har skett en underfinansiering av den statliga assistansen.”
Debattartikeln har undertecknats av representanter för Vårdföretagarna, Sobona, Fremia, Intressegruppen för assistansberättigade och Riksföreningen JAG.
Indexering klar till till höstbudgeten
Det var på hösten 2024 som regeringen tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en indexering av timbeloppet inom assistansersättningen till budgetpropositionen för 2026.
– Arbetet löper enligt tidsplanen, uppgav socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i riksdagsdebatt 27 februari 2025.
– Jag har mycket goda förhoppningar om att vi ska kunna leverera i enlighet med den tidsplan vi har föresatt oss, nämligen i tid till budgetpresentationerna inför hösten.
– Att regeringen har lovat att arbeta fram en indexbaserad modell för uppräkning av assistansersättningen är mycket glädjande och en stor framgång för det arbete vi har bedrivit tillsammans med de assistansberättigades organisationer inom kampanjen Rimliga villkor, kommenterade Henrik Petrén, branschansvarig för personlig assistans på Fremia, hösten 2024 på organisationens webbsida.
LÄS ÄVEN:
Budget för 2025: Assistansersättningen höjs 3 procent
Kommentarer: Indexering får beröm, men 3 procent räcker inte
Patrik Silverudd, Vårdföretagarna kommenterar löftet om indexering
Patrik Silverudd, Vårdföretagarna, frågades ut av Anna Barsk Holmbom på HejaOlikas och ABH Utbildnings webbinarium om statsbudgeten för 2025 den 19 september 2024:
Har halkat efter omsorgsprisindex
Den statliga assistansersättningen har urholkats kraftigt de senaste 10 åren. Vårdföretagarnas assistansbarometer i mars 2024 åskådliggör hur mycket assistansersättningen har tappat i värde jämfört med omsorgsprisindex, ett index som är tänkt att användas för att räkna upp ersättningar inom offentligt finansierad omsorg.
Omsorgsprisindex (OPI) har ökat med i genomsnitt 2,7 procent perioden 2013-2024 jämfört med 1,7 procent för assistansersättningen. Diagrammet nedan bygger på Vårdföretagarnas assistansbarometer som i sin tur baseras på uppgifter från Försäkringskassans och SKR, Sveriges kommuner och regioner.
LÄS MER OM BAKGRUNDEN:
Huggsexan om assistansersättningens timbelopp

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.