Sjukersättning: Regler för ideellt arbete mjukas upp tidigast 2028

Reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning utestänger hundratusentals svenskar från ideellt och politiskt arbete. Ett hot mot demokratin, hävdar funktionsrättsrörelsen. Ska reglerna äntligen mjukas upp?

Förändring dröjer till 2028

Funktionsrättsrörelsen har länge krävt generösare regler. En statlig utredning föreslog redan 2021 att reglerna skulle ändras så att antalet timmar ideellt arbete per vecka skulle ökas från dagens 5 till 10.

I maj 2025 signalerade socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) i en riksdagsdebatt att hon kan tänka sig en uppmjukning.

Nu i juli 2025 har regeringen uppdragit åt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att analysera hur Försäkringskassan tillämpar reglerna idag.

– Det är viktigt att personer med sjuk- och aktivitetsersättning kan delta i det politiska och offentliga livet på lika villkor som andra. Nu behöver vi se hur reglerna tillämpas, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Men regeringen har inte bråttom. Analysen blir inte klar förrän 21 maj 2027. Så trots att en statlig utredning redan föreslagit en uppmjukningen lär detta inte bli aktuellt förrän tidigast 2028.

LÄS ÄVEN:
Allt om sjuk- och aktivitetsersättning

Hur mycket får man jobba ideellt?

Fritidsaktiviteter ska i teorin inte påverka rätten till sjuk- och aktivitetsersättning. I praktiken kan dock politiskt och ideellt arbete leda till indragen sjuk- och aktivitetsersättning och även återkrav.

Den som har sjukersättning på heltid kan enligt dagens regler ägna sig åt sysslor som kan jämställas med ett förvärvsarbete upp till en 8-del av en vanlig heltid, alltså fem timmar per vecka.

Men det är svårt att veta var gränsen går för sådant arbete. Hårda tolkningar från Försäkringskassans sida kan bli förödande för enskilda. Många vågar därför inte engagera sig.

Utredningen vill flytta gränsen från 5 till 10 timmar

Utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) har föreslagit att gränsen ska ändras till 10 timmar per vecka.

I en interpellationsdebatt den 16 maj 2025 sa Anna Tenje att utredningens förslag bereds i regeringskansliet.

– Ett av förslagen i betänkandet är att det ska vara möjligt att ha sjukersättning och aktivitetsersättning partiellt vilande under en tid med studier. Det innebär att man utan risk att förlora sin sjuk- och aktivitetsersättning har möjlighet att prova på studier och att våga ta steget, sa Anna Tenje.

– Nyligen gick vi också vidare med förslag om att den som har sjukpenning ska kunna arbetspröva utan krav på prestation eller förlust av sjukpenning. Detta är ännu ett exempel på hur regeringen tänker och på hur regeringen konkret arbetar med att sänka trösklarna och skapa fler vägar tillbaka till arbetslivet och till egenförsörjning, sa Anna Tenje i riksdagen i maj.

Interpellation av Agneta Nilsson

Det var Agneta Nilsson (S) som lämnat in en interpellation om frågan. ”När Försäkringskassan tolkar lagen restriktivt innebär det att en person med sjukersättning inte får ta på sig uppdrag där det ingår ansvar eller anses vara drivande, för då förlorar man sin ersättning. Detta drabbar bland annat funktionshindrades egna föreningar”, skrev Agneta Nilsson i interpellationsfrågan.

”Konsekvensen blir att funktionshindrade tackar nej till ideella eller politiska uppdrag som tar mer än 5 timmar per vecka eftersom det då kan likställas med förvärvsarbete och man riskerar att förlora sjuk- eller aktivitetsersättning.”

LÄS ÄVEN:
Planer på generösare sjuk- och aktivitetsersättning har stoppats

”Ingen demokrati för personer med funktionsnedsättning”

I november 2024 beskrev föreningen RSMH Skåne konsekvenserna av dagens regler för ideella uppdrag. Så här skrev Kim Nilsson och Anna-Maria Olsson på nättidningen Vox Vigor i en artikel med rubriken ”Ingen demokrati för personer med funktionsnedsättning”:

”När du har sjukersättning har du rätt att vara ideellt aktiv i en åttondel av en heltidstjänst utan att det inverkar på försäkringskassans bedömning av din arbetsförmåga. Det vill säga du har rätt att vara föreningsaktiv max fem timmar i veckan eller 42 minuter om dagen.

Tidsbegränsningen avser sammanlagd aktivitetstid inklusive eventuell inläsning och kringarbete. Det betyder att du inte har rätt att läsa igenom handlingarna inför ett årsmöte samma vecka som du deltar i årsmötet, du har inte rätt att vara med på de psykiatridagar som regionerna anordnar, du har inte rätt att hjälpa en föreningskamrat genom att gå ut med dennes hund en timme om dagen, du har inte rätt att gå styrelseutbildningar hos studieförbunden, och du kan inte delta i funkisrörelsens konferenser eller regionsnämdernas informationsdagar. Det är också mycket oklart om du har rätt att åka på läger, komma dagligen och fika på föreningen, åka med på utflykter eller prata länge i telefon med föreningskamrater.

Detta gäller alltså trots att du inte tjänar några pengar alls, trots att det du gör inte är schemalagt, och trots det inte finns något sammanhang där du skulle kunna få lön för liknande aktiviteter. Och det gäller på livstid. För sjukersättning ges som sagt bara till den som antas ha en för evigt bestående nedsatt arbetsförmåga.

Om du har sjukersättning på deltid så har du inte rätt att arbeta ideellt över huvud taget. Det finns ingen sextondel.”

Funktionsrättsrörelsen är inte nöjd: ”Orimligt att ideellt arbete stoppas”

Funktionsrättsrörelsen är inte nöjd vare sig med dagens regler, eller utredningens förslag, som man menar innebär alltför stor begränsning av ideellt arbete. I ett remissvar i januari 2022 kritiserade förbundet att personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning hindras att delta i fritidsaktiviteter och ideellt arbete.

Det är fel att ställa upp begränsningar för en viss grupp människor när det handlar om ideella åtagande, betonade förbundet. Många vågar inte engagera sig ideellt för att man är rädd att förlora ersättningen från Försäkringskassan.

Remissvaret gällde de mer generösa regler som föreslogs i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69).

Om utredningens förslag om lättnader skulle förverkligas, får en person ägna maximalt 10 timmar per vecka åt ideell sysselsättning. Om det blir mer än 10 timmar ska anmälan göras till Försäkringskassan, och en bedömning av arbetsförmågan kan bli aktuell. De 10 timmarna får inte heller ge någon inkomst.

– Att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter måste ses som en demokratisk rättighet. Det är stor skillnad mellan att utöva sysslor av ideell karaktär och ett vanligt arbete, sa Elisabeth Wallenius, dåvarande ordföranden för Funktionsrätt Sverige.

I remissyttrande skrev förbundet att ”ideellt engagemang, exempelvis föreningsarbete, bör betraktas som rehabiliterande aktiviteter eller fritidsaktiviteter som varje människa har rätt att utöva”.

Funktionsrätt Sverige betonade att föreningsarbete kan göra att man kommer in i ett socialt sammanhang och känner sig delaktig. ”Att känna att man kan bidra skapar i sig hälsa, välmående och framtidstro. Det kan också ge andra värdefulla erfarenheter som för människor närmare arbetsmarknaden.”

Utredningen föreslår att ideellt arbete eller fritidsverksamhet aldrig ska påverka rätten till sjukersättning om det handlar om färre än 10 timmar per vecka och inte ger någon inkomst.

Funktionsrätt Sverige hävdar att det inte är rimligt att inskränka en persons aktiviteter, som inte ger inkomst, på det sättet. ”Vad ska en person som inte har ett arbete att gå till få tillåtelse att göra hela dagarna, och under helgen?”

Förbundet menar att det måste vara en demokratisk rättighet att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter: ”Är det rimligt att den begränsas i omfattning för vissa?” skriver man i remissen.

Funktionsrätt Sverige pekar på att Funktionsrättskonventionen ger rätt till delaktighet på lika villkor.

Så här står det i konventionens artikel 29: ”Konventionsstaterna ska garantera personer med funktionsnedsättning politiska rättigheter och möjlighet att åtnjuta dem på lika villkor som andra och förpliktigar sig att: a) säkerställa att personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i det politiska och offentliga livet på lika villkor som andra …”

Det måste också bli möjligt att ta emot arvoden för ideella uppdrag, utan att aktivitets- eller sjukersättningen minskas, anser Funktionsrätt Sverige.

”Vi vänder oss mot den kontroll som riskerar att bli följden av ett alltför stramt regelverk, vilket är ökad ohälsa, sämre livskvalitet och rehabiliteringsmöjligheter. Fritidsaktiviteter och engagemang inom ideella organisationer kan vara viktiga steg på väg tillbaka och därmed de facto rehabiliterande. Det ökar också känslan av sammanhang, självkänsla och värde”, skrev Funktionsrätt Sverige.