Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning

Efter regeringsskiftet 2022 är planerna på mer generösa regler för aktivitets- och sjukersättning stoppade.
Nya regeringen tycks till och med vara beredd att riva upp den nyss införda trygghetspensionen för personer över 60 år.

LÄS ÄVEN: Utredningen som skulle ge ekonomisk trygghet läggs ned

Ny regering – ny arbetslinje

Den förra S-ledda regeringen försökte ändra reglerna så att tusentals fler personer skulle få sjuk- och aktivitetsersättning. Planerna baserades på Samuel Engbloms utredning ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) som blev klar hösten 2021.

Den nya M-KD-L-regeringen tänker inte gå vidare med detta. Nya socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) säger till Tidningen Näringslivet att hon ”inte nog kan understryka hur viktig arbetslinjen är” och att det kommer förslag som ”gör det mer lönsamt att arbeta”.

Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister. Foto: Kristian Pohl
Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister, planerar att se över de ändringar den förra regeringen gjorde inom sjukersättningen. Foto: Kristian Pohl.

Anna Tenje uppger vidare att hon vill utreda konsekvenserna av trygghetspensionen för personer över 60 år och andra ändringar som S-regeringen införde. ”Om de leder till onödigt långa sjukskrivningar som förpassar fler till utanförskap och göms, måste vi diskutera andra åtgärder”, säger hon till Tidningen Näringslivet (som utges av Svenskt näringsliv).

S motionerar om ändrade regler

Socialdemokraterna fortsätter att arbeta för mer generösa regler. I budgetmotionen för 2023 (presenterad 23 november) skjuter S till 230 miljoner för 2023 och 900 miljoner kronor vardera för 2024 och 2025.

”Rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen. Människor som har en arbetsförmåga men som av olika anledningar inte ses som attraktiva på arbetsmarknaden behöver ha en trygg ekonomisk situation”, skriver S i budgetmotionen, som dock inte har någon chans att röstas igenom i riksdagen.

LÄS ÄVEN VÅR GUIDE:
Så funkar sjuk- och aktivitetsersättning

S ville realisera detta redan under 2022

Den förra regeringen ville genomföra förslagen redan sommaren 2022. Det handlade bland annat om att förändra arbetsförmågebegreppet inom sjuk- och aktivitetsersättningen.

Någon proposition lades dock aldrig fram (utom vad gäller trygghetspensionen för personer över 60 år). Det fanns helt enkelt ingen majoritet i riksdagen för förslagen.

Den 7 juni 2022 kommenterade dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi planerna med att ”reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är för strikta idag. Det gör att ytterst få får tillgång till den här ekonomiska tryggheten.”

Promemorian som beskriver förslagen heter Stärkt trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga finns på regeringens webbplats. Där finns även remissvaren på promemorian.

Generösare bedömning för personer över 60 år infördes 2022

Ett av utredningens förslag kunde dock genomföras. I juni 2022 fattade riksdagen beslut om trygghetspensionen. Lagändringen började gälla 1 september 2022. Det innebär att prövningen mot arbetsmarknaden lättas. Personer som är 60 år eller äldre och som ska prövas för sjukersättning får nu sin arbetsförmåga bedömd enbart mot arbeten som personen haft erfarenhet av under de senaste femton åren. (Tidigare bedömdes personens arbetsförmåga mot alla arbeten som förekommer på arbetsmarknaden.) Även vid bedömningen om det finns möjlighet till rehabilitering lättades kraven.

Läs mer i propositionen Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder (prop 2021/22:220).

Samuel Engbloms utredning om sjukförsäkringen

Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) blev klar i augusti 2021. Den dåvarande S-ledda regeringen bedömde att förslagen skulle göra det betydligt lättare att få rätt till ersättningarna.
Nybeviljandet av aktivitetsersättning skulle öka med 3000 personer per år.
Nybeviljandet av sjukersättning med 2700 personer per år.

Ardalan Shekarabi och Samuel Engblom
Ardalan Shekarabi försökte påskynda införandet av förslag ur Samuel Engbloms utredning, men lyckades endast förverkligas ”trygghetspensionen” före valet 2022.

Så skulle prövningen av arbetsförmågan lättas

Så här ville S-regeringen formulera om arbetsmarknadsbegreppet som är så viktigt för bedömningen om en person har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning.

”Vid prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning ska bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga göras mot samma arbetsmarknadsbegrepp som används vid prövning av rätt till sjukpenning.
Prövningen av arbetsförmågan ska göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller mot annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.”

Ardalan Shekarabi: Dagens regler fungerar inte

Redan i september 2021, på presskonferensen med utredaren Samuel Engblom, sa Ardalan Shekarabi att S-regeringen tänkte stärka den ekonomiska tryggheten för de som inte kan arbeta.

– Sjukersättning och aktivitetsersättning är en del av vårt trygghetssystem som inte fungerar som det ska idag. Regelverket är för strikt. Nybeviljandet av sjukersättning har sjunkit drastiskt. Människor som inte har möjlighet att arbeta ska känna sig trygga att våra gemensamma trygghetssystem finns där när de behöver dem. Den som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska få den rehabilitering som behövs och ekonomisk trygghet, sade Ardalan Shekarabi.

Med utredaren Samuel Engblom förslag blir det lättare för personer med funktionsnedsättning att få sjuk- eller aktivitetsersättning eftersom individen inte längre ska prövas mot alla tänkbara anpassade jobb, utan bara mot jobb som faktiskt finns på arbetsmarknaden.

LÄS ÄVEN VÅR GUIDE:
Så funkar sjuk- och aktivitetsersättning

Vad säger reglerna om sjukersättning idag?

Rätt till sjukersättning kräver idag att personen har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden. Det får inte heller vara möjligt att förbättra arbetsförmågan med rehabilitering. Personer i åldern 19–29 år får alltid hel ersättning. För personer från 30 års ålder kan ersättning beviljas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Längst kan man få ersättning till 65-årsdagen.

Hur har utvecklingen varit för sjukersättningen?

Antalet personer som får sjukersättning har minskat de senaste 12 åren, utan att detta går att förklara med människors hälsotillstånd eller situationen på arbetsmarknaden. Minskningen beror troligen på hårdare bedömningar hos Försäkringskassan.

Efter 2015 har nybeviljandet minskat kraftigt, samtidigt som avslagen ökat från 43 procent till hela 70 procent år 2019.

Digrammet nedan visar hur andelen beviljanden och avslag har svängt fram och tillbaka under åren 2011–2021, baserat på Försäkringskassans statistikdatabas.

Enligt Samuel Engbloms utredning är dagens regler så instabila och osäkra att det drabbar rättssäkerheten. Tilltron till socialförsäkringssystemet och Försäkringskassan skadas också.

Utredaren Samuel Engblom pekar på ett stort gap mellan chansen att få sjukersättning och möjligheten att försörja sig själv.

Det är särskilt arbetsmarknadsbegreppet – att arbetsförmågan prövas mot arbeten på hela arbetsmarknaden, inklusive anpassade arbeten hos Samhall eller med lönebidrag, även om sådana arbeten inte finns tillgängliga – som skapar problem.

Dagens regler innebär att Försäkringskassan kan avslå sjukersättning med motiveringen att personen mycket väl kan ha ett väl anpassat arbete som inte ställer höga krav på vare sig fysik, koncentration eller prestation. Problemet är att de jobb Försäkringskassan hänvisar till ofta inte existerar i verkligheten.

”Även om allt fler förväntas kunna arbeta längre upp åldrarna gäller detta inte alla och det finns betydande skillnader mellan olika grupper. Strikta regler som inte tar hänsyn till ålder gör att personer som nekas sjukersättning men ändå inte kan försörja sig genom arbete kan tvingas ta ut ålderspension tidigare, med låga pensioner som följd. Det kan t.ex. röra sig om äldre försäkrade som inte beviljas sjukersättning trots att de har ytterst begränsade möjligheter att komma tillbaka i arbete,” skriver utredaren Samuel Engblom.

LÄS MER: Hur kan samhället stänga alla dörrar för min sjuka dotter?

Se HejaOlikas intervju med Ann-Marie Högberg om dottern som står helt utan inkomst och nekas alla stöd och ersättningar:

Hur vill utredningen förändra reglerna för sjukersättning?

Utredaren vill göra det enklare att få sjukersättning genom att ta bort prövningen av arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden inklusive anpassade och subventionerade arbeten. Istället ska den enskilde bara prövas mot normalt förekommande arbeten eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för personen ifråga. Det motsvarar reglerna för sjukpenning.

Vidare ska kraven vad gäller rehabilitering lättas upp, så att man inte måste bevisa att det inte finns rehabiliteringsmöjligheter – det ska räcka med att man kan anta att det inte finns.

Utredaren vill även förtydliga reglerna så att man får rätt till sjukersättning om det är ”sannolikt att arbetsförmågan är nedsatt” på sätt som krävs för rätt till ersättning. Problemet idag är att det inte finns någon tydlig skrivning om vilka ”bevis” som krävs för att få rätt till sjukersättning. Försäkringskassan anser ofta att nedsatt arbetsförmåga måste vara ”styrkt”, och skriver ibland i avslagen att personen inte har ”förmått styrka” att hen har nedsatt arbetsförmåga. Den viktiga nyheten är att utredaren vill slå fast att nedsatt arbetsförmåga inte måste styrkas – det ska räcka med att det är sannolikt.

Utredaren vill göra en extra satsning på äldre som har som mest fem år kvar till 65-årsdagen. Se ovan.

Vad skulle nya reglerna för sjukersättning innebära för enskilda?

De föreslagna reglerna innebär att många fler kan få sjukersättning beviljad. Utredningen bedömer att det kan handla om en ökning med 5000-10 000 personer årligen. I början av 2022 hade 220 000 personer sjukersättning. Diagrammet nedan visar utvecklingen, baserat på Försäkringskassans statistikdatabas.

 

De allra flesta av de som kan nybeviljas sjukersättning har idag andra ersättningar, framförallt sjukpenning. Många har också arbetslöshetsersättning eller kommunalt försörjningsstöd.

Utredaren Samuel Engblom och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (från regeringen webbsända presskonferens augusti 2020).
Utredaren Samuel Engblom och dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (från regeringens webbsända presskonferens 2021).

Aktivitetsersättning för unga – hur fungerar de reglerna idag?

Aktivitetsersättningen motsvarar sjukersättningen, men finns bara för unga vuxna mellan 19 och 30 års ålder. Man måste ha nedsatt arbetsförmåga i minst ett år. Aktivitetsersättningen beviljas för 1–3 år i taget, och kan beviljas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.

För att slippa omprövningarna kan man ansöka om sjukersättning (istället för aktivitetsersättning) även om man inte fyllt 30 år.

Hur har utvecklingen varit för aktivitetsersättningen?

Ökad psykisk ohälsa och befolkningsökning bland unga ledde till att antalet unga med aktivitetsersättning ökade kraftigt under början av 2000-talet, fram till 2015. Allt fler yngre ansökte också om aktivitetsersättning.

År 2016 vände dock utvecklingen, främst som en följd av att Försäkringskassan ändrade sin tillämpning av reglerna. Avslagen rusade i höjden, från 13 procent år 2014 till 40 procent 2019. Därefter har utvecklingen åter vänt, avslagen minskar och fler beviljas.

Utredningen påpekar att det ”är problematiskt, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv, att andelen avslag och beviljanden kan pendla kraftigt utan att vare sig lagstiftning eller rättspraxis har ändrats”.

Diagrammet ovan bygger på Försäkringskassans statistikdatabas. Länk till siffrorna.

LÄS MER: 4 av 10 utan pengar till mat efter avslag

LÄS ÄVEN: Överklaga avslagen – Försäkringskassan har slutat fungera

Hur vill utredningen förändra reglerna för aktivitetsersättning?

Utredaren Samuel Engblom föreslår mer generösa regler för aktivitetsersättningen på samma sätt som för sjukersättningen. När rätten till ersättning bedöms ska personen inte prövas mot hela arbetsmarknaden (och jobb som egentligen inte finns) utan bara mot normalt förekommande arbeten som är tillgängligt.

Beviskravet för rätt till aktivitetsersättning ska förtydligas, så att det räcker med att arbetsförmåga ”sannolikt” är nedsatt på det sätt som krävs.

För att fler unga ska få möjlighet att delta i aktiviteter föreslår utredaren ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program för de som beviljats aktivitetsersättning och som har behov av insatser från Arbetsförmedlingen för att få arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen säger i sitt remissvar att man är tveksam till förslaget, eftersom man inte tror att det förbättrar stödet till individen.

 

Vad blir effekten av nya regler för aktivitetsersättning?

Utredningen bedömer att 3000 fler personer kan beviljas aktivitetsersättning om förslagen förverkligas.

I januari 2022 hade 28 441 personer aktivitetsersättning. Det är nästan 10 000 färre än det var år 2017.

Diagrammet nedan bygger på Försäkringskassans statistikdatabas.

Blir det enklare att prova på studier och arbete samt ta ideella uppdrag?

Ett stort problem idag är att det är svårt och till och med riskabelt att prova på studier, jobb eller ideella uppdrag om man har sjuk- eller aktivitetsersättning. Dagens regler innebär att det kan vara möjligt att jobba eller studera utan att förlora ersättningen, men osäkerheten kring detta är så stor att bara några få procent utnyttjar möjligheten.

Utredningen föreslår därför att det ska bli enklare (och med mindre risk att förlora ersättningen) att arbeta med vilande sjuk- eller aktivitetsersättning. Med nya regler ska det kunna ske steglöst och motsvara den tid som en person arbetar.

Vid studier ska sjuk- och aktivitetsersättning kunna vara partiellt vilandeförklarad. Prövotiden för studier för personer med aktivitetsersättning förlängs från 6 till 12 månader.

Utredningen föreslår också att ideellt arbete eller fritidsverksamhet aldrig ska påverka rätten till sjukersättning om det handlar om färre än 10 timmar per vecka och inte ger någon inkomst. Funktionsrättsrörelsen har kraftfullt protesterat mot förslaget om att ideellt arbete ska begränsas på detta sätt.

LÄS MER: Orimligt att ideellt arbete stoppas för personer med aktivitets- och sjukersättning

I korthet: 6 viktiga förslag från utredningen

1. Rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen, vilket innebär att fler kommer att få sjuk- eller aktivitetsersättning.

2. Särskilda regler för personer över 60 år införs, med innebörden att deras arbetsförmåga ska prövas mot arbete som de har erfarenhet av.

3. Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program för personer med aktivitetsersättning, så att fler får insatser för att få eller återfå arbetsförmåga.

4. Bättre möjligheter att arbeta, studera eller delta i arbetslivet, för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, utan att riskera sin ersättning.

5. Den förebyggande sjukpenningen ersätts med en ny förmån, preventionsersättning, som omfattar både medicinska och arbetslivsinriktade insatser.

6. Försäkringskassan ska snarast, men senast dag 60 i sjukfallet, klarlägga behovet av rehabilitering.

LÄS ÄVEN: Socialförsäkringens alla stöd på rekordlåg nivå

8 kommentarer

  1. Innebär ”Utredningen föreslår också att ideellt arbete eller fritidsverksamhet aldrig ska påverka rätten till sjukersättning om det handlar om färre än 10 timmar per vecka och inte ger någon inkomst.” att 8 delen försvinner och att personer med Sjuk eller aktivitetsersättning inte längre kan få sammanträdesarvoden ? i så fall är det ett mycket farligt förslag som leder till att vi inte längre kan delta i det politiska livet och ett tydligt brott mot artikel 29 i funktionsrättskonventionen.

  2. Hej
    Jag har varit utförsäkrad sedan september 2016.
    Har ingen som helst ersättning sen dess. Lever, tack vare min man.
    Jag är inte ensam om det, finns många som är i samma situation. Vad kommer hända med oss??
    Är vi en totalt bortglömd grupp??
    Mvh
    Mkt besviken medborgare

  3. Hej

    Har sökt nu andra gången sjukersättning, har en arbetsskada sen 10 år tillbaka.
    Arbetat med lägre arbetsutbud pga skadan som gav CRPS syndrom efter mina fotledsoperationer, ett kroniskt smärttillstånd som spridit sig upp i hela höger benet.
    Nekas trots alla rehabinsatser, går inte göra mer. Arbetat och kämpat på i många år efter skadan inom kyrkoförvaltningen vilket gav ännu mer problem i kroppen. Har sänt in så många läkarintyg, orkar inte längre. FK anser att jag ska sitta ner utan att behöva koncentrera mig i ett rutinanpassat jobb, var finns dom jobben? Detta är inte verkligheten vilket dom mycket väl är medvetna om.
    Ardalan Shekarabi: Dagens regler fungerar inte, regeringen vill stärka den ekonomiska tryggheten för de som inte kan arbeta fullt ut längre pga att kroppen håller inte. 70 % nekas idag sjukersättning på grunder som inte är verklighetsbaserade!

    Vad är detta för en instans, ingen ska behöva gå igenom denna nitiska granskning när man har alla läkarutlåtande från specialister.

    Skärp er!

    1. <3 Mmm, bevisföringen här borde vara omvänd – de borde inte kunna avslå utan att kunna peka på minst ett sånt tagbart arbete per månad på den lokala arbetsmarknaden de senaste sex månaderna, samt också på ett som är öppet för ansökan just nu.

      … eller snarare, de borde bevilja, och sen sätta en RIKTIGT bra och mänsklig coach/personlig administrativ projektledare till att diskutera vad man EGENTLIGEN vill göra, och hitta vägar till att göra det så mycket som möjligt. Så att det finns ett eller flera jobb som man verkligen VILL till – de finns, men de är jägarns svåra att hitta! Och naturligtvis ska man få pröva det jobbet utan risk för att få ersättningen indragen. DET är det rimliga.

      1. Det är högst osannolikt att bevisbördan kommer kastas över till FK. Humant, men inte realistiskt med den politiska viljan. Arbetsskadeförsäkringen hade en sådan lösning på bevisfrågan fram till 1993. Sedan skärptes villkoren för att få en arbetsskada fastställd och därmed komma åt livränta.

        Att allt fler unga vuxna med funktionsvariationer nekas aktivitetsersättning beror helt enkelt på att man strukit den anpassade arbetsmarknaden vid bedömningen av rätten till aktivitetsersättning. Anpassade arbeten är sådana anställningar som enbart finns tillgängliga för personer som kan få arbete med olika lönestöd, som lönebidrag, offentligt skyddat arbete och arbete hos Samhall.

        T.ex. vid bedömningen av rätten till sjukpenning, inkl. särfallssjukpenning, bedöms arbetsförmågan mot
        1. det egna arbetet om man har en anställning, annars direkt enligt punkt 2,
        2. förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden (normalt förekommande arbeten), eller
        3. annat lämpligt arbete är tillgängligt för honom eller henne (den anpassade arbetsmarknaden). (27 kap. 48 § socialförsäkringsbalken)

        Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialforsakringsbalk-2010110_sfs-2010-110#K27P48

        Vid rätten till aktivitetsersättning saknas möjlighet att ta hänsyn till den anpassade arbetsmarknaden. Den fanns förut, fram till 2008, även för rätten till aktivitetsersättning, men togs bort i och med rehabiliteringskedjans införande. Sedan 2008 är därför båda arbetsmarknadsbegreppen under punkterna 2-3 ovan sammanslagna till enbart arbetsmarknaden. (33 kap. 10 § socialförsäkringsbalken)

        Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialforsakringsbalk-2010110_sfs-2010-110#K33P10

        Konkret betyder det att när FK ska bedöma arbetsförmågan för rätten till aktivitetsersättning, så bedömer man inte enbart arbetsförmågan ut mot den nationella arbetsmarknaden. Sedan 2008 väger FK även in anpassade arbeten, som lönebidragsarbete, offentligt skyddat arbete och arbete hos Samhall. Däremot ingår inte sk. nystartsjobb i den anpassade arbetsmarknaden. Så om en försäkrad under tid med aktivitetsersättning övergår till samverkan med AF för att genomgå rehabilitering, och AF kommer fram till att den försäkrade inte klarar ett arbete enligt punkt 2 ovan, men däremot klarar ett arbete enligt punkt 3, finns inte längre rätt till aktivitetsersättning på det utbud som den försäkrade påvisat arbetsförmåga.

        Detta gäller dock som sagt inte för rätten till sjukpenning. Där måste det anpassade arbetet som man bedömts mot, rent faktiskt erbjudas den försäkrade, innan FK får dra in förmånen. Det är vad som menas med ”annat lämpligt arbete är tillgängligt för honom eller henne”. Tillgänglighetsrekvisitet förklaras i förarbetena till båda sjukförsäkringsreformerna 1997 (prop. 1996/97:28) och 2008 (prop. 2007/08:136). Tydligast förklaras den dock nederst på sidan 19 i 1996/97:28. Där står det följande, vad som menas med att ett sådant arbete är tillgängligt för den försäkrade:

        ”När det gäller sysselsättning som anordnas särskilt för personer med nedsatt arbetsförmåga krävs det att den försäkrade faktiskt erbjuds ett sådant skyddat arbete for att han eller hon inte längre skall ha rätt till ersättning från försäkringen.”

        Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kriterier-for-ratt-till-ersattning-i-form-av_GK0328

        Med återinförande av den anpassade arbetsmarknaden i rätten till aktivitetsersättning kommer den försäkrade sålunda kunna befinnas ha arbetsförmåga enbart i ett anpassat arbete. I så fall får FK inte dra in aktivitetsersättningen innan den försäkrade fått ett erbjudande om ett anpassat arbete. Inte heller får FK avslå en förnyad ansökan om aktivitetsersättning, så länge den försäkrade anses endast klara av ett arbete på den anpassade arbetsmarknaden.

        Ett återinförande av den anpassade arbetsmarknaden är därför i högsta grad nödvändigt, för att rätta till situationen för unga vuxna med funktionsvariationer som får aktivitetsersättning utifrån nedsatt arbetsförmåga. Alltså inte aktivitetsersättning utifrån försenad skolgång.

        Slutligen ska påpekas att de sociala rekvisiten som t.ex. yrke, bostadsort och ålder togs bort 2008. Dessförinnan kunde FK ta särskilda hänsyn till just de sociala rekvisiten. Det är också rekvisit som till en del påverkar AF:s bedömningen för anställningsbarhet. Borttagandet av de sociala rekvisiten ledde inte helt oväntat till att antalet som hamnade mellan stolarna mellan FK och AF ökade markant efter 2008. Rehabiliteringskedjan var helt ogenomtänkt och en lagändring som harvades igenom en mycket kort lagstiftningsprocess från slutet av 2007 till försommaren 2008.

  4. Vart tar pengarna vi betalar för vår trygghet, om något händer, vägen?? Staten har ingen rätt att stjäla våra pengar och lägga dem på något annat! Hur är det möjligt för en part av ett tvåpartsavtal att ensam, utan att tillfråga någon, bryta ett ingånget avtal med svenska folket?? Samtliga som arbetar idag har alltså rätt att få högre lön eftersom staten borde sluta stjäla pengar av skattebetalare!

  5. Politiker och samhällskontraktsbärare har alla ett ansvar för förfallet av den så kallade svenska välfärden.
    Inkompetensen är total, och politikerföraktet är permanent.
    /Gunnar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *