Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning

Efter regeringsskiftet 2022 är planerna på mer generösa regler för aktivitets- och sjukersättning stoppade.
Nya regeringen tycks till och med vara beredd att riva upp den nyss införda trygghetspensionen för personer över 60 år.

LÄS ÄVEN: Utredningen som skulle ge ekonomisk trygghet läggs ned

Ny regering – ny arbetslinje

Den förra S-ledda regeringen försökte ändra reglerna så att tusentals fler personer skulle få sjuk- och aktivitetsersättning. Planerna baserades på Samuel Engbloms utredning ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) som blev klar hösten 2021.

Den nya M-KD-L-regeringen tänker inte gå vidare med detta. Nya socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) säger till Tidningen Näringslivet att hon ”inte nog kan understryka hur viktig arbetslinjen är” och att det kommer förslag som ”gör det mer lönsamt att arbeta”.

Anna Tenje uppger vidare att hon vill utreda konsekvenserna av trygghetspensionen för personer över 60 år och andra ändringar som S-regeringen införde. ”Om de leder till onödigt långa sjukskrivningar som förpassar fler till utanförskap och göms, måste vi diskutera andra åtgärder”, säger hon till Tidningen Näringslivet (som utges av Svenskt näringsliv).

S motionerar om ändrade regler

Socialdemokraterna fortsätter att arbeta för mer generösa regler. I budgetmotionen för 2023 (presenterad 23 november) skjuter S till 230 miljoner för 2023 och 900 miljoner kronor vardera för 2024 och 2025.

”Rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen. Människor som har en arbetsförmåga men som av olika anledningar inte ses som attraktiva på arbetsmarknaden behöver ha en trygg ekonomisk situation”, skriver S i budgetmotionen, som dock inte har någon chans att röstas igenom i riksdagen.

LÄS ÄVEN VÅR GUIDE:
Så funkar sjuk- och aktivitetsersättning

S ville realisera detta redan under 2022

Den förra regeringen ville genomföra förslagen redan sommaren 2022. Det handlade bland annat om att förändra arbetsförmågebegreppet inom sjuk- och aktivitetsersättningen.

Någon proposition lades dock aldrig fram (utom vad gäller trygghetspensionen för personer över 60 år). Det fanns helt enkelt ingen majoritet i riksdagen för förslagen.

Den 7 juni 2022 kommenterade dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi planerna med att ”reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är för strikta idag. Det gör att ytterst få får tillgång till den här ekonomiska tryggheten.”

Promemorian som beskriver förslagen heter Stärkt trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga finns på regeringens webbplats. Där finns även remissvaren på promemorian.

Generösare bedömning för personer över 60 år infördes 2022

Ett av utredningens förslag kunde dock genomföras. I juni 2022 fattade riksdagen beslut om trygghetspensionen. Lagändringen började gälla 1 september 2022. Det innebär att prövningen mot arbetsmarknaden lättas. Personer som är 60 år eller äldre och som ska prövas för sjukersättning får nu sin arbetsförmåga bedömd enbart mot arbeten som personen haft erfarenhet av under de senaste femton åren. (Tidigare bedömdes personens arbetsförmåga mot alla arbeten som förekommer på arbetsmarknaden.) Även vid bedömningen om det finns möjlighet till rehabilitering lättades kraven.

Läs mer i propositionen Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder (prop 2021/22:220).

Samuel Engbloms utredning om sjukförsäkringen

Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) blev klar i augusti 2021. Den dåvarande S-ledda regeringen bedömde att förslagen skulle göra det betydligt lättare att få rätt till ersättningarna.
Nybeviljandet av aktivitetsersättning skulle öka med 3000 personer per år.
Nybeviljandet av sjukersättning med 2700 personer per år.

Så skulle prövningen av arbetsförmågan lättas

Så här ville S-regeringen formulera om arbetsmarknadsbegreppet som är så viktigt för bedömningen om en person har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning.

”Vid prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning ska bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga göras mot samma arbetsmarknadsbegrepp som används vid prövning av rätt till sjukpenning.
Prövningen av arbetsförmågan ska göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller mot annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.”

Ardalan Shekarabi: Dagens regler fungerar inte

Redan i september 2021, på presskonferensen med utredaren Samuel Engblom, sa Ardalan Shekarabi att S-regeringen tänkte stärka den ekonomiska tryggheten för de som inte kan arbeta.

– Sjukersättning och aktivitetsersättning är en del av vårt trygghetssystem som inte fungerar som det ska idag. Regelverket är för strikt. Nybeviljandet av sjukersättning har sjunkit drastiskt. Människor som inte har möjlighet att arbeta ska känna sig trygga att våra gemensamma trygghetssystem finns där när de behöver dem. Den som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska få den rehabilitering som behövs och ekonomisk trygghet, sade Ardalan Shekarabi.

Med utredaren Samuel Engblom förslag blir det lättare för personer med funktionsnedsättning att få sjuk- eller aktivitetsersättning eftersom individen inte längre ska prövas mot alla tänkbara anpassade jobb, utan bara mot jobb som faktiskt finns på arbetsmarknaden.

LÄS ÄVEN VÅR GUIDE:
Så funkar sjuk- och aktivitetsersättning

Vad säger reglerna om sjukersättning idag?

Rätt till sjukersättning kräver idag att personen har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden. Det får inte heller vara möjligt att förbättra arbetsförmågan med rehabilitering. Personer i åldern 19–29 år får alltid hel ersättning. För personer från 30 års ålder kan ersättning beviljas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Längst kan man få ersättning till 65-årsdagen.

Hur har utvecklingen varit för sjukersättningen?

Antalet personer som får sjukersättning har minskat de senaste 12 åren, utan att detta går att förklara med människors hälsotillstånd eller situationen på arbetsmarknaden. Minskningen beror troligen på hårdare bedömningar hos Försäkringskassan.

Efter 2015 har nybeviljandet minskat kraftigt, samtidigt som avslagen ökat från 43 procent till hela 70 procent år 2019.

Digrammet nedan visar hur andelen beviljanden och avslag har svängt fram och tillbaka under åren 2011–2021, baserat på Försäkringskassans statistikdatabas.

Enligt Samuel Engbloms utredning är dagens regler så instabila och osäkra att det drabbar rättssäkerheten. Tilltron till socialförsäkringssystemet och Försäkringskassan skadas också.

Utredaren Samuel Engblom pekar på ett stort gap mellan chansen att få sjukersättning och möjligheten att försörja sig själv.

Det är särskilt arbetsmarknadsbegreppet – att arbetsförmågan prövas mot arbeten på hela arbetsmarknaden, inklusive anpassade arbeten hos Samhall eller med lönebidrag, även om sådana arbeten inte finns tillgängliga – som skapar problem.

Dagens regler innebär att Försäkringskassan kan avslå sjukersättning med motiveringen att personen mycket väl kan ha ett väl anpassat arbete som inte ställer höga krav på vare sig fysik, koncentration eller prestation. Problemet är att de jobb Försäkringskassan hänvisar till ofta inte existerar i verkligheten.

”Även om allt fler förväntas kunna arbeta längre upp åldrarna gäller detta inte alla och det finns betydande skillnader mellan olika grupper. Strikta regler som inte tar hänsyn till ålder gör att personer som nekas sjukersättning men ändå inte kan försörja sig genom arbete kan tvingas ta ut ålderspension tidigare, med låga pensioner som följd. Det kan t.ex. röra sig om äldre försäkrade som inte beviljas sjukersättning trots att de har ytterst begränsade möjligheter att komma tillbaka i arbete,” skriver utredaren Samuel Engblom.

LÄS MER: Hur kan samhället stänga alla dörrar för min sjuka dotter?

Se HejaOlikas intervju med Ann-Marie Högberg om dottern som står helt utan inkomst och nekas alla stöd och ersättningar:

Hur vill utredningen förändra reglerna för sjukersättning?

Utredaren vill göra det enklare att få sjukersättning genom att ta bort prövningen av arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden inklusive anpassade och subventionerade arbeten. Istället ska den enskilde bara prövas mot normalt förekommande arbeten eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för personen ifråga. Det motsvarar reglerna för sjukpenning.

Vidare ska kraven vad gäller rehabilitering lättas upp, så att man inte måste bevisa att det inte finns rehabiliteringsmöjligheter – det ska räcka med att man kan anta att det inte finns.

Utredaren vill även förtydliga reglerna så att man får rätt till sjukersättning om det är ”sannolikt att arbetsförmågan är nedsatt” på sätt som krävs för rätt till ersättning. Problemet idag är att det inte finns någon tydlig skrivning om vilka ”bevis” som krävs för att få rätt till sjukersättning. Försäkringskassan anser ofta att nedsatt arbetsförmåga måste vara ”styrkt”, och skriver ibland i avslagen att personen inte har ”förmått styrka” att hen har nedsatt arbetsförmåga. Den viktiga nyheten är att utredaren vill slå fast att nedsatt arbetsförmåga inte måste styrkas – det ska räcka med att det är sannolikt.

Utredaren vill göra en extra satsning på äldre som har som mest fem år kvar till 65-årsdagen. Se ovan.

Vad skulle nya reglerna för sjukersättning innebära för enskilda?

De föreslagna reglerna innebär att många fler kan få sjukersättning beviljad. Utredningen bedömer att det kan handla om en ökning med 5000-10 000 personer årligen. I början av 2022 hade 220 000 personer sjukersättning. Diagrammet nedan visar utvecklingen, baserat på Försäkringskassans statistikdatabas.

 

De allra flesta av de som kan nybeviljas sjukersättning har idag andra ersättningar, framförallt sjukpenning. Många har också arbetslöshetsersättning eller kommunalt försörjningsstöd.

Aktivitetsersättning för unga – hur fungerar de reglerna idag?

Aktivitetsersättningen motsvarar sjukersättningen, men finns bara för unga vuxna mellan 19 och 30 års ålder. Man måste ha nedsatt arbetsförmåga i minst ett år. Aktivitetsersättningen beviljas för 1–3 år i taget, och kan beviljas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.

För att slippa omprövningarna kan man ansöka om sjukersättning (istället för aktivitetsersättning) även om man inte fyllt 30 år.

Hur har utvecklingen varit för aktivitetsersättningen?

Ökad psykisk ohälsa och befolkningsökning bland unga ledde till att antalet unga med aktivitetsersättning ökade kraftigt under början av 2000-talet, fram till 2015. Allt fler yngre ansökte också om aktivitetsersättning.

År 2016 vände dock utvecklingen, främst som en följd av att Försäkringskassan ändrade sin tillämpning av reglerna. Avslagen rusade i höjden, från 13 procent år 2014 till 40 procent 2019. Därefter har utvecklingen åter vänt, avslagen minskar och fler beviljas.

Utredningen påpekar att det ”är problematiskt, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv, att andelen avslag och beviljanden kan pendla kraftigt utan att vare sig lagstiftning eller rättspraxis har ändrats”.

Diagrammet ovan bygger på Försäkringskassans statistikdatabas. Länk till siffrorna.

LÄS MER: 4 av 10 utan pengar till mat efter avslag

LÄS ÄVEN: Överklaga avslagen – Försäkringskassan har slutat fungera

Hur vill utredningen förändra reglerna för aktivitetsersättning?

Utredaren Samuel Engblom föreslår mer generösa regler för aktivitetsersättningen på samma sätt som för sjukersättningen. När rätten till ersättning bedöms ska personen inte prövas mot hela arbetsmarknaden (och jobb som egentligen inte finns) utan bara mot normalt förekommande arbeten som är tillgängligt.

Beviskravet för rätt till aktivitetsersättning ska förtydligas, så att det räcker med att arbetsförmåga ”sannolikt” är nedsatt på det sätt som krävs.

För att fler unga ska få möjlighet att delta i aktiviteter föreslår utredaren ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program för de som beviljats aktivitetsersättning och som har behov av insatser från Arbetsförmedlingen för att få arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen säger i sitt remissvar att man är tveksam till förslaget, eftersom man inte tror att det förbättrar stödet till individen.

 

Vad blir effekten av nya regler för aktivitetsersättning?

Utredningen bedömer att 3000 fler personer kan beviljas aktivitetsersättning om förslagen förverkligas.

I januari 2022 hade 28 441 personer aktivitetsersättning. Det är nästan 10 000 färre än det var år 2017.

Diagrammet nedan bygger på Försäkringskassans statistikdatabas.

Blir det enklare att prova på studier och arbete samt ta ideella uppdrag?

Ett stort problem idag är att det är svårt och till och med riskabelt att prova på studier, jobb eller ideella uppdrag om man har sjuk- eller aktivitetsersättning. Dagens regler innebär att det kan vara möjligt att jobba eller studera utan att förlora ersättningen, men osäkerheten kring detta är så stor att bara några få procent utnyttjar möjligheten.

Utredningen föreslår därför att det ska bli enklare (och med mindre risk att förlora ersättningen) att arbeta med vilande sjuk- eller aktivitetsersättning. Med nya regler ska det kunna ske steglöst och motsvara den tid som en person arbetar.

Vid studier ska sjuk- och aktivitetsersättning kunna vara partiellt vilandeförklarad. Prövotiden för studier för personer med aktivitetsersättning förlängs från 6 till 12 månader.

Utredningen föreslår också att ideellt arbete eller fritidsverksamhet aldrig ska påverka rätten till sjukersättning om det handlar om färre än 10 timmar per vecka och inte ger någon inkomst. Funktionsrättsrörelsen har kraftfullt protesterat mot förslaget om att ideellt arbete ska begränsas på detta sätt.

LÄS MER: Orimligt att ideellt arbete stoppas för personer med aktivitets- och sjukersättning

I korthet: 6 viktiga förslag från utredningen

1. Rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen, vilket innebär att fler kommer att få sjuk- eller aktivitetsersättning.

2. Särskilda regler för personer över 60 år införs, med innebörden att deras arbetsförmåga ska prövas mot arbete som de har erfarenhet av.

3. Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program för personer med aktivitetsersättning, så att fler får insatser för att få eller återfå arbetsförmåga.

4. Bättre möjligheter att arbeta, studera eller delta i arbetslivet, för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, utan att riskera sin ersättning.

5. Den förebyggande sjukpenningen ersätts med en ny förmån, preventionsersättning, som omfattar både medicinska och arbetslivsinriktade insatser.

6. Försäkringskassan ska snarast, men senast dag 60 i sjukfallet, klarlägga behovet av rehabilitering.

LÄS ÄVEN: Socialförsäkringens alla stöd på rekordlåg nivå