Debatt: Arbetsförmedlingen stämplar oss – utan vårt samtycke

DEBATT. Riksrevisionen har riktat svidande kritik mot Arbetsförmedlingens hantering av arbetssökande med funktionsnedsättning. För att korta handläggningstiderna väljer Arbetsförmedlingen att köra över individers integritet och självbestämmande.

Kör över integritet och självbestämmande

Siffrorna talar sitt tydliga språk. År 2018 tog det i snitt 310 dagar för Arbetsförmedlingen att identifiera en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Efter år av kritik och en färsk granskning från Riksrevisionen har myndigheten bara kortat tiden till 297 dagar år 2025.

En marginell förbättring på 13 dagar verkar nu blivit ett argument för att montera ned grundläggande principer om samtycke. För att korta handläggningstiderna ytterligare väljer Arbetsförmedlingen att köra över individers integritet och självbestämmande.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Människor klassificeras utan medgivande

DHR ser med stor skepsis på att Arbetsförmedlingen sedan sommaren 2025 har börjat klassificera funktionsnedsättningar utan den arbetssökandes medgivande. Det hjälper inte att myndighetens egna jurister hävdar att man som myndighet har rätt att registrera en funktionsnedsättning oavsett om individen vill det eller inte. Arbetsförmedlingen hämtar in uppgifter från patientjournaler, beslut om hjälpmedel i hemmet och ersättningar från Försäkringskassan.

Kan hjälpmedel i hemmet jämställas med nedsatt arbetsförmåga?

Inom funktionsrättsrörelsen lever vi efter devisen ”Inget om oss, utan oss”. Vi förstår därför inte hur en handläggare på en myndighet kan stämpla en människa med en funktionsnedsättning utan personens medgivande. Och exempelvis hjälpmedel i hemmet går väl inte att likställa med nedsatt arbetsförmåga?

Arbetsförmedlingen hävdar att detta görs för att ”inte belasta hälso- och sjukvården”.

Vi inom DHR menar att priset för denna avlastning är alldeles för högt. I stället för att förstöra förtroendet mellan arbetssökande och Arbetsförmedlingen borde myndigheten arbeta med fungerande stödinsatser, tillgängliga jobb och arbetsgivares attityder och förståelse för att anställa fler personer med funktionsnedsättning.

Åsa Strahlemo
Förbundsordförande
DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet