”Barnets bästa har fått ge vika i nya lagen om sanktionsavgift”

Barnets bästa har fått ge vika i den nya lagstiftningen om administrativ sanktionsavgift och bidragsspärr.
– Det här går emot hur man i annan lagstiftning hanterar principen om barnens bästa, säger advokat Emilia Liedbeck.
NY GUIDE:
Så undviker du sanktionsavgift och bidragsspärr
Video: Emilia Liedbeck om sanktionsavgifter och bidragsspärr
”Inte utslagsgivande”
”Barnets bästa är inte utslagsgivande”, skriver Försäkringskassan i det interna informationsmeddelandet om reglerna som började gälla 1 juli 2026.
Samma formulering återfinns i regeringens proposition om bidragsspärr och sanktionsavgift (2025/26:210), som antogs av riksdagen den 26 maj 2026. Texten finns dock inte med i själva ändringslagen SFS 2026:724.
… trots att barnkonventionen är lag
Emilia Liedbeck betonar att FN:s barnkonvention har antagits som svensk lag.
– Där framgår tydligt att barnets bästa ska beaktas i all handläggning och allt beslutsfattande, men här väljer man att skriva att barnets bästa inte är utslagsgivande.
– Jag har svårt att tänka mig att man i annan lagstiftning skulle tycka att det var okej att man skrev att ”vi förstår att barnet behöver det här, men barnets bästa ska inte vara utslagsgivande”. Så skriver man till exempel aldrig i LSS-beslut, säger Emilia Liedbeck.
Formuleringen om att barns bästa inte är utslagsgivande gäller reglerna för eftergift eller sänkning av beloppet för en sanktionsavgift.
– Jag har svårt att se att en domstol skulle köpa argumentet att ”ur barnets bästa så är det ju klart att sanktionsavgiften ska efterges, men att barnets bästa inte är utslagsgivande”.
Hon menar att de nya reglerna innebär att utsatta riskerar att straffas utan egentlig grund, eftersom Försäkringskassan kan besluta om sanktionsavgift även för omedvetna fel eller rena misstag.
– Detta är ett synsätt som inte är förenligt hur man tidigare har hanterat socialförsäkringsrätten.
En vision som inte håller vad den lovar
Emilia Liedbeck menar samtidigt att principen om barnets bästa i praktiken inte håller vad den lovar, utan är en fin vision som ofta inte uppfylls.
– Det tror jag alla föräldrar som har barn med funktionsnedsättningar ser. Barnets bästa är väl inget som beaktas när det kommer till assistans eller omvårdnadsbidrag, utan det är mer en formulering man använder för att det ska se bra ut. Om barnets bästa hade beaktats så skulle alla med funktionsnedsättningar få ett adekvat stöd och hjälp, så är det ju inte idag.
– Men att man väljer att skriva att ”barnets bästa inte är utslagsgivande”, det är att dra det ganska långt.
Vilka konsekvenser kan en sådan formulering få?
– Försäkringskassans handläggare och beslutsfattare som är människor som gör sitt jobb. Det är ju inte de som individer som fattar dåliga beslut, utan det är ju deras jobb att använda lagstiftningen. Men när det finns formuleringar som är så pass starka att man skriver att det inte är barnets bästa utslagsgivande så kan det öppna upp för att man som handläggare väljer att tolka det som att barnets bästa inte ska beaktas, säger Emilia Liedbeck.
Antogs av alla partier utom V och MP
Lagändringen i maj 2026 antogs med 305 ja-röster och 42 nej-röster. Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot. Även tre riksdagsledamöter utan partibeteckning röstade nej.
Emilia Liedbeck är besviken på att politikerna röstade igenom propositionen som innehöll formuleringen om att barns bästa inte är utslagsgivande.
– Som politiker måste man tänka lite längre. Vem är den allra största mottagaren av socialförsäkringsförmåner? Det är de som behöver stöd allra mest. Det är enskilda som inte klarar sina liv utan hjälp från andra människor eller från samhället. Politiker är duktiga på att tycka att något är fel, men låter de här nya reglerna slinka igenom utan några livliga diskussioner.
Emilia Liedbeck säger att hon förstår att barnets bästa ”inte ensamt alltid är det som är avgörande”.
– Men att man skriver att barnets bästa inte är utslagsgivande tycker jag är alltför magstarkt. Man borde istället framhålla att barnets bästa är en princip som måste beaktas i alla beslut och som kan vara en omständighet som gör att myndigheten måste besluta om att sänka sanktionsavgiften eller ge eftergift.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.




