Sex år senare: När ska merkostnadsersättningen rättas till?

Hur länge kan staten vänta med att rätta till merkostnadsersättningen, så att syftet att täcka extrakostnader för funktionsnedsättning uppfylls?

Den frågan ställer sig allt fler, nu sex år efter införandet.

LÄS ÄVEN:
Guide till merkostnadsersättning
för barn och vuxna

Inga åtgärder 2025 heller?

Trots uppenbara problem ända sedan nuvarande regler infördes i januari 2019 vägrar regeringen att agera, utan vill istället ha ännu fler utvärderingar.

I en interpellationsdebatt i riksdagen på tisdagen (14 januari) deklarerade ansvarig minister, Camilla Waltersson Grönvall (M), att regeringen avvaktar en utvärdering som ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, ska presentera senast 17 oktober.

Denna utvärdering gäller egentligen inte merkostnadsersättningen utan omvårdnadsbidraget, som också infördes om 2019 samtidigt som det tidigare vårdbidraget togs bort.

9 av 10 barn får avslag

Alla är överens om att merkostnadsersättningen fungerar dåligt, särskilt för familjer som har barn med funktionsnedsättning.

Till och med Försäkringskassan, som avslår ansökningarna för mer än 9 av 10 barn, håller med om att det blivit svårare att få ersättning.

För vuxna avslår Försäkringskassan ungefär varannan ansökan.

Interpellationen: Vilka åtgärder vidtas?

I riksdagen den 14 januari var det Jessica Rodéns (S) interpellationsfråga som skulle besvaras av regeringen.

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning innebär ofta stora ekonomiska utmaningar. Merkostnadsersättningen är ett stöd som ska underlätta för dessa familjer att hantera merkostnader som uppstår i vardagen. Trots detta visar statistik att över 90 procent av ansökningarna från föräldrar får avslag. Detta är en mycket hög siffra som väcker frågor om hur systemet fungerar och hur rättssäkert det är.

Funktionsrättsorganisationer har lyft fram att många föräldrar möter stora svårigheter när de söker merkostnadsersättning. Ansökningsprocessen är komplicerad och kräver omfattande dokumentation, och många upplever att deras barns behov inte erkänns av Försäkringskassan. Detta skapar inte bara frustration utan riskerar också att lämna familjer i ekonomisk utsatthet, trots att de är berättigade till stöd.

Anser statsrådet att regelverket och bedömningskriterierna för merkostnadsersättningen är rättssäkra och tillräckligt anpassade för att möta behoven hos barn med funktionsnedsättning och deras familjer?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att merkostnadsersättningen når de familjer som verkligen behöver den?

”Vi avvaktar utvärdering av omvårdnadsbidraget”

Camilla Waltersson Grönvall grusade alla förhoppningar om nya initiativ.

Hon hänvisade till den utvärdering av omvårdnadsbidraget som ISF arbetar med. ISF ska utvärdera hela införandet av omvårdnadsbidraget, och jämföra dagens situation med hur vårdbidraget fungerade före 2019.

– Utvärderingen kan ge ytterligare viktig kunskap om hur reformen påverkar enskilda som drabbas av ekonomiska konsekvenser på grund av funktionsnedsättning, betonade Camilla Waltersson Grönvall.

”Orimligt att kräva så mycket av familjer som kämpar”

Jessica Rodén argumenterade att ”det är orimligt med ett system som kräver så mycket av människor som kämpar för att få vardagen att gå runt”. Hon höll med om att det är bra att samla in kunskap, men ansåg att regeringen även måste vidta åtgärder på kort sikt för att underlätta för familjer som har barn med funktionsnedsättning.

– När man går in på Försäkringskassans webbplats möts man av en vägg av text om merkostnadsersättning. Man möter ett system som är svårt att förstå. Att ansöka kräver omfattande dokumentation, och sedan får mer än 90 procent ändå avslag. Måste vi verkligen vänta på en utvärdering innan man skruvar på processen och gör den enklare?

Ministern upprepade att regeringen tänker avvakta ISF:s utvärdering, men tillade:
– Vi får hoppas att Försäkringskassan lyssnar på debatten och drar vissa slutsatser av det.

ISF släppte kritisk granskning i mars 2023

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har redan granskat merkostnadsersättningen en gång. ISF:s granskning som släpptes i mars 2023 visade att mer än 9 av 10 föräldrar får avslag för barn med funktionsnedsättning. ISF föreslog då att regeringen skulle överväga nya regler.

Senare krävde organisationen Autism Sverige (i augusti 2023) att regeringen och Anna Tenje, socialförsäkringsminister, skyndsamt ser över reglerna för merkostnadsersättningen.

• Man kräver att regeringen säkerställer att personer med funktionsnedsättning får ersättning för sina merkostnader.
• Den nedre gränsen måste också sänkas (2023 krävs minst 13 125 kronor i merkostnader för att överhuvudtaget ha rätt till ersättning).
• Och avslagen måste minska. Idag får 90 procent av barnen avslag, och ungefär 50 procent av vuxna.

Avslagen beror på reglerna som infördes 2019

– Det finns en risk att många upplever att Försäkringskassans bedömningar av vad som utgör en merkostnad inte stämmer överens med deras bild av vilka merkostnader de har, även när Försäkringskassans bedömningar är i enlighet med lagstiftningen, sa Maria Gustavson, projektledare på ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, när myndighetens rapport släpptes i mars 2023.

… och som skulle ha förbättrat för enskilda

De nya regler som började gälla 1 januari 2019 har blivit en gigantisk besvikelse för funkisföräldrar. Reformen utlovades bli en viktig modernisering utan att stödet skulle försämras.

Ersättningen ska kompensera för merkostnader som uppstår på grund av en funktionsnedsättning. Syftet är att alla ska kunna delta i samhälle och arbetsliv.

Dåvarande socialminister Lena Hallengren (S) sammanfattade regeländringarna så här i propositionen i mars 2018: ”Förslagen innebär förbättringar genom ett enklare och tydligare regelverk. Prövningen blir därmed mer förutsägbar och rättssäker, vilket bedöms underlätta för enskilda att kunna ta tillvara sin rätt.”

Nu nekas mer än 90 procent ersättning

När det gäller barn med funktionsnedsättningar har alltså mer än 90 procent fått avslag på sina ansökningar.

Men ISF anser inte att det är Försäkringskassans fel. Problemet är snarare att det är en komplicerad förmån och att det är svårt för många att förstå vad en merkostnad är, vilket skapar felaktiga förväntningar på att få ersättning. ISF menar att många föräldrar ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen.

Den höga andelen avslag innebär onödiga kostnader och administration för Försäkringskassan, eftersom förmånen också är utredningskrävande, skriver ISF i rapporten.

”Regeringen bör överväga åtgärder”

ISF anser att regeringen behöver följa utvecklingen i andelen avslag när det gäller merkostnadsersättning för barn.

Om den höga andelen avslag kvarstår anser ISF att regeringen bör överväga om åtgärder behöver vidtas när det gäller utformningen av en sådan ersättning för barn.

Autism Sverige: Ändra reglerna så att syftet uppfylls

Autism Sverige anser också att regeringen ska vidta åtgärder.

– Merkostnadsersättning är en viktig ersättning för många av förbundets medlemmar. Regeringen kan behöva se över merkostnadsersättningen från grunden så att syftet med ersättningen uppfylls. Det vill säga så att ersättningen täcker de extra kostnader som kan uppkomma på grund av sin egen eller sitt barns funktionsnedsättning, säger Maria Sivall, förbundsjurist vid Autism Sverige.

– Att tusentals föräldrar får avslag på sin ansökan om ersättningen är inte bara ett slöseri med tid för sökande föräldrar som många gånger redan lever ett pressat liv utan även ett slöseri med Försäkringskassans resurser då merkostnadsersättningen är en tidskrävande ersättning att utreda. Det riskerar även att skada tilltron till hela socialförsäkringssystemet vilket är olyckligt, säger Maria Sivall.

Vad tycker Försäkringskassan?

– Försäkringskassan instämmer med ISF som i sin i rapport ”2023:1 Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning” anser att den höga andelen avslag beror på utformningen av reglerna, inte på hur Försäkringskassan tillämpar reglerna, sa Maria Byrgren, verksamhetsutvecklare på avdelningen funktionsnedsättning på Försäkringskassan, till HejaOlika 2023.

– Det har uppenbart blivit svårare för att komma upp till den lägsta nivån för att kunna beviljas merkostnadsersättning när ansökan gäller barn, säger Maria Byrgren.

I det tidigare systemet, då ersättning för merkostnader var en del av vårdbidraget, låg lägsta gränsen för att få en skattefri ersättning för merkostnader på 18 procent av prisbasbeloppet. I den nya bestämmelsen, som gäller sedan 2019, är lägsta gränsen för att kunna få rätt till merkostnadsersättning 25 procent av prisbasbeloppet.

Läs Försäkringskassans svar på ISF:s granskning.