Allt om merkostnadsersättning 2022-2023 för barn och vuxna

Visste du att du kan få merkostnadsersättning från Försäkringskassan, om du har funktionsnedsättning? Under 2022 kan du få mellan 1 208 och 2 818 kronor skattefritt per månad. Men kraven på ansökan är höga.

  • För att få rätt till merkostnadsersättningen måste du noga beräkna alla merkostnader.
  • Se till att du verkligen får med alla merkostnader som har koppling till funktionsnedsättning.
  • Förvissa dig om att du har merkostnader på minst 12 075 kronor per år.
  • Du måste i detalj beskriva hur dessa kostnader beror på funktionsnedsättning.
  • Läkarutlåtandet måste innehålla hela DFA-kedjan (diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsningar).
  • Du måste också vara förberedd på att bli ifrågasatt av Försäkringskassans handläggare.

Svårt att få rätt till merkostnadsersättning

De flesta med funktionsnedsättning upplever myndighetskontakter som prövande och tidsödande. Att ansöka om merkostnadsersättning hos Försäkringskassan är en av de krångligaste. Tusentals föräldrar och enskilda har fått erfara att det är mycket svårare än väntat att få ersättning. De har trott att de haft rätt till ersättning, men fått avslag.

Försäkringskassan anser att många skickar in ”ogrundade” ansökningar. Sommaren 2021 hade man jättelika köer hos handläggarna, och anordnade därför ett webbinarium, för att visa hur svårt det är att få merkostnadsersättning.

LÄS ÄVEN: Så mycket höjs ersättningar och bidrag 1 januari 2023

Vad är merkostnadsersättning för funktionsnedsättning?

Ersättningen ska kompensera för merkostnader som beror på funktionsnedsättning. Personen måste ha funktionsförmågan nedsatt under minst sex månader.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan ansöka var för sig eller gemensamt, och de kan ansöka för ett eller flera barn. Även den som likställs med förälder, till exempel adoptivföräldrar, kan få merkostnadsersättning.

Hur mycket kan man få i merkostnadsersättning 2022 och 2023?

Ersättningen har fem olika nivåer; 30, 40, 50, 60 eller 70 procent av prisbasbeloppet per år. Ersättningen är skattefri.

Beloppen nedan gäller för 2022.

Merkostnader på minst 12 075 kronor per år, kan ge ersättning som motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet, eller 1 208 kronor per månad.
Merkostnader på minst 16 905 kronor per år, kan ge ersättning som motsvarar 40 procent av prisbasbeloppet, eller 1 610 kronor per månad.
Merkostnader på minst 21 735 kronor per år, kan ge ersättning som motsvarar 50 procent av prisbasbeloppet, eller 2 013 kronor per månad.
Merkostnader på minst 26 565 kronor per år, kan ge ersättning som motsvarar 60 procent av prisbasbeloppet, eller 2 415 kronor per månad.
Merkostnader på minst 31 395 kronor per år, kan ge ersättning som motsvarar 70 procent av prisbasbeloppet, eller 2 818 kronor per månad.
Om beslutet gäller flera barn kan merkostnadsersättning beviljas med mer än 70 procent av prisbasbeloppet.

Merkostnader, nivåer och ersättningsbelopp

Om merkostnaderna är minst Kan så här stor andel av prisbasbeloppet beviljas Skattefri ersättning i kronor år 2022
12 075 kronor per år 30 % 1 208 kronor per månad
16 905 kronor per år 40 % 1 610 kronor per månad
21 735 kronor per år 50 % 2 013 kronor per månad
26 565 kronor per år 60 % 2 415 kronor per månad
31 395 kronor per år 70 % 2 818 kronor per månad
Om beslutet gäller flera barn kan merkostnadsersättning beviljas med mer än 70 procent av prisbasbeloppet.

Den 1 januari 2023 höjs prisbasbeloppet och därmed höjs även merkostnadsersättningens belopp. Tabellen nedan visar månatlig ersättning för 2022 respektive 2023.

wdt_ID Merkostnads-ersättningens nivå Kronor per månad 2022 Kronor per månad 2023
1 30 procent 1.208 1.312
2 40 procent 1.610 1.750
3 50 procent 2.013 2.188
4 60 procent 2.415 2.625
5 70 procent 2.818 3.062
6
7

LÄS ÄVEN: Så mycket höjs ersättningar och bidrag 1 januari 2023

Vad krävs för att få merkostnadsersättning?

Man måste vara bosatt i Sverige och ha en funktionsnedsättning, eller vara underhållsskyldig förälder till barn 0–21 år med funktionsnedsättning. Underhållsskyldig förälder är man så länge som barnet studerar i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Man kan också vara ”likställd” med förälder, till exempel adoptivförälder.

Kostnaderna måste ha koppling till funktionsnedsättningen. Det krävs läkarintyg eller medicinskt underlag. Däremot behövs ingen fastställd diagnos.

Kostnaderna ska vara en följd av funktionsnedsättningen, och, för barn, högre än vad som är normalt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning.

Man kan få ersättning för exempelvis kläder, men man måste då räkna ut hur stora extrakostnaderna är jämfört med normala klädkostnader.

Det är också viktigt att personen eller föräldern själv står för kostnaden. Utgifterna får inte täckas av andra samhällsstöd, från exempelvis regionen eller kommunen. Detta kan skilja mellan regioner och kommuner, och det är därför viktigt att ha koll på exakt vad som gäller på den egna orten.

Hur definieras ”merkostnad” och ”skälig kostnad”?

Kostnaden måste uppkomma på grund av funktionsnedsättning, och den ska vara större än den normala kostnaden.

Det kan vara löpande kostnader eller engångskostnader.

Kostnaden får inte betalas genom annat samhällsstöd.

Den ska dessutom vara ”skälig”. Vad innebär skälig kostnad? Försäkringskassan prövar detta i varje enskilt fall. Är kostnaden skälig utifrån de valmöjligheter personen har? Är den skälig för varan eller tjänsten?

Det man väljer att köpa påverkar alltså Försäkringskassans bedömning av rätten till ersättning. Därför är det bra att ha koll på vilka referensvärden som Konsumentverket använder, till exempel för normala klädkostnader. Konsumentverket har en hjälpreda kallad ”Koll på pengarna” som kan underlätta att bedöma detta.

Det finns inga schabloner eller listor som talar om vad som är en merkostnad, utan detta ska bedömas i varje enskilt fall.

Inom vilka områden finns merkostnader för funktionsnedsättning?

Försäkringskassan har sju kategorier för merkostnader:

1. Hälsa, vård och kost. Här ingår bland annat specialkost vid allergi och olika behandlingsform, liksom näringsdrycker. Ett tips är att ta hjälp av dietist för att bedöma merkostnader. Läkemedel som inte ingår i högkostnadsskydd kan man få ersättning för om detta är följd av funktionsnedsättningen, och då kan det vara viktigt att redovisa dosering och andra omständigheter kring medicinering.

2. Slitage och rengöring. Slitage kan exempelvis gälla skador på parkettgolv. Inköp av tvättmaskin kan också godtas, men då som en årlig avskrivning. Om man har köpt en tvättmaskin 7000 kr räknar Försäkringskassan med en avskrivningstid på 10 år, vilket då ger en årlig kostnad på 700 kronor.

3. Resor. Kostnader för sjukresor varierar mellan olika orter och regioner. Även kostnader för färdtjänst godtas, men bara för merkostnader utöver vad allmänna kommunikationer skulle ha kostat.

4. Hjälpmedel. Det kan handla om hjälpmedel för förflyttning, kommunikation genom bildstöd och mycket annat. Även här är skillnaderna stora mellan olika kommuner och regioner. Webbsajten 1177.se kan vara en bra källa för att få aktuell information om vem som ansvarar för olika hjälpmedel och vilka avgifter som är aktuella.

5. Hjälp i daglig livsföring är en kategori som företrädesvis gäller vuxna med funktionsnedsättning och kan omfatta exempelvis hemtjänst.

6. Boende. Denna kategori berör också främst vuxna. Här kan merkostnader uppstå på grund av byte av bostad eller behov av större bostadsyta på grund av hjälpmedel.

7. Övriga ändamål är en kategori som rymmer allt det som inte finns i andra kategorier. Det kan till exempel handlar om medlemsavgifter i intresseorganisationer, något som Försäkringskassans oftast godkänner som merkostnad.

Hur får man med alla merkostnader?

Det är viktigt att i detalj beskriva alla kostnader, och hur dessa hänger samman med funktionsnedsättningen.

”Utmaningen är att inte glömma någon merkostnad”, skriver Förbundet Neuro i sin lathund, där man också uppmanas att ta upp kostnader för sådant man inte haft råd med, men som skulle behövas för att motverka en försämring av funktionsförmågan. Det kan handla om fotvård eller massage till exempel. Se dock till att ha läkarintyg för att visa på behovet.

Det finns referensvärden för olika kostnader som kläder, skor, tvätt, tork och elförbrukning på Konsumentverkets webbplats (se deras publikation ”Koll på pengarna”), men också på Försäkringskassans webbplats.

Försäkringskassan har en särskild informationssida om att ”Räkna ut din merkostnad”, som ger stöd för att bedöma kostnader.

Försäkringskassan har också en nedladdningsbar lathund som beskriver normala kostnader enligt Konsumentverkets bedömning.

”Konsumentverkets referensmaterial för normala levnadskostnader underlättar våra bedömningar av vad som är skäliga merkostnader. Referensmaterialet fungerar som stöd för beräkningar och bidrar till en mer förutsägbar tillämpning. Referensmaterialet kan ju även ge viss vägledning till personer som ansöker om merkostnadsersättning,” säger Andreas Larsson på Försäkringskassan.

På forsakringskassan.se kan man ladda ned ”Sammanställning av Konsumentverkets beräkningar för vuxna 2021”

Många intresseorganisationer har också lathundar och exempel på merkostnader. Ett exempel är ILCO:s lathund som kan laddas ned på denna länk. (Webbplatsen är ilco.nu)

Förbundet Neuros lathund (för nedladdning på denna länk) har en praktisk mall för redovisning av merkostnader, för att göra det enklare att komma ihåg och att specificera alla kostnader.

Neuros mall har följande kategorier, och exempel på kostnader under respektive kategori – ett viktigt stöd för att få med alla kostnader.
Kostnader för att tillgodose hjälpbehov (många olika kostnader kan uppstå, som ledsagning, trygghetslarm, extra rum för assistenter etc)
Behandlingskostnader, läkemedel, tandvård (de delar som inte täcks av socialförsäkringen)
Förbrukningsartiklar
Kost, matlagning (särskild kost är viktig merkostnad för många)
Hjälpmedel
Kläder, klädvård (tvättkostnader kan vara en oväntat hög merkostnad)
Arbete, fritid, bil, resor (glöm exempelvis inte förlorade arbetsinkomster på grund av ledighet vid reparation och utprovning av hjälpmedel etc)
Boende, telefon (här finns många exempel på boendekostnader som kan vara kraftigt förhöjda, men svåra att få ersättning för)
Övrigt (försäkringar, god man etc)

Även 1177.se kan behöva användas för att få koll på kostnader i olika regioner vad gäller hjälpmedel med mera. Slutligen kan man även behöva information från sin kommun, för att exempelvis ha koll på kostnader för ledsagare etcetera.

Hur gör Försäkringskassan sin bedömning av rätt till merkostnadsersättning?

Bedömningarna görs individuellt, utan schabloner. Kostnader för 12 månader räknas ihop, för att se om den som söker kommer över gränsvärdet (minst 12 075 kr är gränsvärdet för 2022) för att ha rätt till ersättning.

Man får inte ersättning krona för krona, utan i fem olika nivåer eller trappsteg.

Om man hamnar under gränsvärdet 12 075 kr får man noll i ersättning, även om man skulle ha 12 074 kronor i godtagbara merkostnader.

Om man kommer över detta lägsta gränsvärde får man 14 496 kronor (vilket motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet 2021) eller 1208 kr per månad.

Ersättningen ökar sedan i fyra olika steg. I alla stegen är ersättningen 5 procent mer än gränsvärdet. Som mest kan man år 2022 få ersättning för godtagna kostnader på 33 816 kronor eller 2818 kr per månad. Mer än så kan man inte få, oavsett hur höga kostnader man har.

Ersättningen kan fördelas mellan föräldrarna. Om föräldrarna inte är överens så bestämmer Försäkringskassan fördelningen.

Vad vill Försäkringskassan ha svar på?

Det är viktigt att visa hur merkostnaderna beror på med funktionsnedsättningen. Merkostnaderna behöver som regel inte styrkas med kvitton, men följande frågor (enligt Försäkringskassans egen interna vägledning) måste man räkna med att ha bra svar på.

• Hur har den försäkrade beräknat sina kostnader?
• Hur länge förväntas de kvarstå?
• Är kostnaden orsakad av funktionsnedsättningen?
• Är det sannolikt utifrån den försäkrades livssituation att han eller hon hade haft den uppgivna kostnaden även om han eller hon eller barnet inte haft en funktionsnedsättning?
• Är detta en normalt förekommande kostnad, det vill säga en kostnad som de flesta människor har?
• Om det är en normalt förekommande kostnad, kan personen göra sannolikt att just han eller hon inte skulle ha haft kostnaden utan sin eller barnets funktionsnedsättning?
• Är kostnaderna skäliga och motiverade?
• Finns det någon annan stödform som täcker kostnaderna och som en annan huvudman – stat, kommun eller region – ansvarar för?
• Kan en annan huvudman erbjuda likvärdig eller annan behandling som får anses som adekvat?

Vad ska det stå i läkarintyget för merkostnadsersättning? Vad innebär DFA?

Det ställs höga krav för att beviljas merkostnadsersättning. Försäkringskassan har också höga krav på att läkarintyget innehåller information om personens diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning.

Försäkringskassan kräver att läkarintyget redovisar ”DFA-kedjan”.

DFA-kedjan beskrivs så här:
* Diagnos. Den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion.
* Funktionsnedsättning. Vilka funktioner eller förmågor som är nedsatta jämfört med personer i samma ålder och vilka observationer som gjorts.
* Aktivitetsbegränsning. Diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser i vardagen.

Läkaren ska beskriva diagnos, funktionsnedsättningar och de aktivitetsbegränsningar som är en följd av dessa. Det ska vara tydligt vad som är patientens egen beskrivning och vad som är läkarens iakttagelse och bedömning.
Aktivitetsbegränsningen ska beskrivas så att man förstår att den är en följd av angiven diagnos, observationer vid undersökningen och en följd av beskriven funktionsnedsättning. Kedjan ska hänga ihop, orsakssambandet ska vara rimligt.

Exempel och steg för steg-instruktioner för läkarintyget finns på Försäkringskassans webb.

Kravet på läkarintyg med hela DFA-kedjan har kritiserats hårt av funktionsrättsförbund. I oktober 2020 krävde Svenska Downföreningen att DFA skulle avskaffas: ”Aktivitetsbegränsning definieras som diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser i vardagen. Hur ska en läkare kunna intyga den extratid jag lägger varje morgon på att få iväg mitt barn till skolan? Hur ska en läkare kunna intyga all den extratid jag lägger på att ta fram bildstöd och träningsmaterial till mitt barn, som det dessutom är en logoped som rekommenderat? Hur ska en läkare kunna intyga all den tid dessa oändliga möten med habilitering, skola och kommunen tar? Vi ser många exempel på konsekvenser av aktivitetsbegränsningar som den sökande beskriver men som inte tydligt står med i läkarintyget. Trots att begränsningen uppenbart är kopplad till en intygad funktionsnedsättning blir resultatet att ansökan avslås.”

Varför ersätts inte ALLA merkostnader man har på grund av funktionsnedsättning?

Reglerna för merkostnadsersättning bryter mot funktionshinderspolitikens princip om att man inte ska ha merkostnader som beror på funktionsnedsättning.

Redan när förslagen remissbehandlades påpekade bland annat Autism- och Aspergerförbundet att alla merkostnader som beror på en funktionsnedsättning borde ersättas i enlighet med principen. Flera andra organisationer krävde också att ersättningen skulle gälla för alla merkostnader, krona för krona.

Regeringen duckade för dessa invändningar. När man den 15 mars 2018 lade fram propositionen skrev man att reformen skulle ”bidra till att den funktionshinderspolitiska principen om att människor inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning bättre kan följas”.

Vad kan man göra om Försäkringskassan inte godtar merkostnaden?

Försäkringskassan avvisar många kostnader med en svepande bedömning att ”det är kostnader som alla har”. Eller så tycker handläggaren att medicinen är för dyr, och tycker att man kan välja ett billigare märke.

Det är viktigt att beskriva och argumentera. Avgörandet kan hänga på detaljer. Och ett överklagande till förvaltningsrätten kan ge dig rätt.

Ett exempel på att det lönar sig att begära omprövning eller överklaga är Angelica Sundbäcks ansökan om merkostnadsersättning för sina barn med mjölkproteinallergier. Försäkringskassan avslog med hänvisning till att Konsumentverket inte har särskilda beräkningar för specialkost. Handläggaren tyckte att det inte är några skillnader mellan normalkost och specialkost. Angelica nöjde sig inte med beslutet, utan gjorde egna uträkningar, och då ändrade Försäkringskassan sitt beslut.

Kan man få merkostnadsersättning för anpassade cyklar och fritidshjälpmedel?

För personer med funktionsnedsättning finns ofta stora extrakostnader för fritidsaktiviteter. Vi har bett Försäkringskassan förtydliga om man kan få ersättning för exempelvis anpassade cyklar eller andra fritidshjälpmedel.

”De grundläggande principerna för merkostnadsersättning är desamma oavsett kostnad. För att få merkostnadsersättning krävs att kostnaden uppstår på grund av funktionsnedsättning, att den är utöver vad som är normalt för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning, att den är skälig och att du betalar själv för kostnaden. Skälig är ett uttryck som används i lagstiftningen och vi bedömer kostnadernas storlek med hänsyn till den individuella livssituationen. Vad som är skäligt kan variera från fall till fall. Jag kan inte gå in på alla enskilda exempel som kan tänkas förekomma”, säger Andreas Larsson, Försäkringskassan.

Tips för att beviljas merkostnadsersättning?

Linda Bergstrand på God Juridik betonar att det gäller att ha medicinskt eller annat underlag som styrker samtliga merkostnader, så detaljerat som möjligt. Underlaget ska också visa kostnadernas direkta koppling till funktionsnedsättningen.

Andreas Larsson, Försäkringskassan, säger att man bör börja med att läsa på Försäkringskassans webbsida för att få mer information:

”På det sättet får du förståelse och rätt förväntningar på försäkringarna. Det är viktigt att du tänkt igenom vad du ansöker om. Ansöker du om merkostnadsersättning behöver du ta ställning till om dina kostnader är större än vad som är vanligt för personer i samma ålder, och att de även är kopplade till funktionsnedsättningen. Använd gärna e-tjänsten vid ansökan, beskriv så mycket du kan i din ansökan och bifoga ett läkarutlåtande som beskriver funktionsnedsättningen.”

Vilka regler gäller för blinda och gravt hörselskadade?

Inför övergången till nya regler utkämpade SRF, Synskadades riksförbund, en hård kamp som till slut resulterade i specialregler för blinda och gravt hörselskadade. Dessa får behålla sin schablonersättning på ungefär samma villkor som före regeländringarna 2019.

Frågan var omstridd ända fram till beslutet i riksdagen. SRF fick med sig allianspartierna i kampen för att behålla den gamla schablonersättningen (och slippa redovisa alla kostnader). Regeringen ville att alla grupper skulle omfattas av nya merkostnadsersättningen, men fick ge sig. Schablonersättningen för blinda och hörselskadade blev till och med något högre än tidigare. Den högsta ersättningen för blinda ändrades från 69% av prisbasbeloppet till 70%. Mer information finns på srf.se

Samtidigt blev det valfritt att ansöka om schablonbeloppen enligt gamla modellen, eller söka nya merkostnadsersättningen som alla andra. Det finns inget krav på att redovisa merkostnader, men för att Försäkringskassan ska kunna godta yrkade merkostnader måste de vara kopplade till funktionsnedsättningen och bedömas vara ”rimliga”.

Vad står i Försäkringskassans interna vägledning om merkostnadsersättning?

Inför ansökan om merkostnadsersättning kan det vara klokt att titta igenom Försäkringskassans interna vägledning. Den finns för nedladdning här på Försäkringskassans webbplats.

Vad innebär förslaget om schablonersättning till personer i LSS-boende?

Carina Sammeli

För personer som bor i LSS-bostad har en ny schablonersättning på cirka 14 000 kronor per år föreslagits. Förslaget finns i den statliga utredningen SOU 2021:14 Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, som presenterades i mars 2021.

”Vi vill ha ett system som förhindrar att enskilda får merkostnader för sin bostad på grund av funktionsnedsättning. Det ska vara en statlig ersättning och med låg beviskrav, så att det blir enkelt att få ersättningen”, säger utredaren Carina Sammeli (bilden).

”Man kan redan idag begära merkostnadsersättning hos Försäkringskassan för boendekostnader på grund av funktionsnedsättning. Men det är svårt att bevisa vad som är merkostnader, så man riskerar långa prövningar utan något resultat”, säger Carina Sammeli.

”Vi är överlag positiva till förslagen i utredningen”, säger Andreas Larsson, Försäkringskassan, som dock vill vänta med förändringen till 2024 för att inte skapa nya köproblem i handläggningen.

Uppdatering: Under hösten 2021 var utredningen ute på remiss. Något förslag från regeringen har utredningen ännu inte resulterat i. I början av april 2022 var beskedet från regeringen att utredningen ”fortfarande bereds i regeringskansliet”.

Vad är bakgrunden till dagens merkostnadsersättning?

Merkostnadsersättningen infördes i januari 2019. Den ersatte två tidigare förmåner, dels handikappersättning, dels vårdbidrag (som 2019 delades upp i omvårdnadsbidrag respektive merkostnadsersättning).

Några förändringar jämfört med tidigare:
• Merkostnadsersättningen ersätter endast merkostnader. (Hjälpbehov för barn ersätts med omvårdnadsbidrag).
• Både vuxna och föräldrar till barn kan beviljas merkostnadsersättning.
• Merkostnadsersättning för barn kan beviljas båda föräldrarna samtidigt, eller den som likställs med förälder.

(Se även vår guide om omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning.)

Hur många personer berörs av merkostnadsersättning?

Före omläggningen hade 60 000 familjer vårdbidrag (varav många fick ersättning för merkostnader inom ramen för vårdbidraget), och 64 000 personer handikappersättning, enligt Försäkringskassans skrift ”Socialförsäkringen i siffror 2018”.

Vilket mål hade regering och riksdag med reformen, och hur gick det i verkligheten?

Merkostnadsersättningen presenterades 2019 som en viktig modernisering. Ersättningen ska kompensera för merkostnader som uppstår på grund av en funktionsnedsättning. Syftet är att alla ska kunna delta i arbetsliv och samhälle.

Regeringen och socialminister Lena Hallengren sammanfattade regeländringarna så här i propositionen i mars 2018: ”Förslagen innebär förbättringar genom ett enklare och tydligare regelverk. Prövningen blir därmed mer förutsägbar och rättssäker, vilket bedöms underlätta för enskilda att kunna ta tillvara sin rätt.”

Några år efter införandet kan man konstatera att reformen blev ett misslyckande. Istället för utlovade förenklingar och ökad rättssäkerhet har funkisfamiljer och vuxna med funktionsnedsättning utsatts för långa väntetider och, många gånger, stora neddragningar.

Sparar 23 procent

Regeringens egna siffror för merkostnadsersättningen tyder på neddragningar motsvarande 23 procent under 2020. Prognosen i propositionen angav 1,68 miljarder för år 2020, men i verkligheten betalade Försäkringskassan bara ut 1,3 miljarder i bidrag.
Regeringen tycks räkna med fortsatta besparingar inom merkostnadsersättningen; i prognosen för 2021 angavs 1,3 miljarder.

Bara 1 av 4 ansökningar beviljas (oktober 2021)

Hur många beviljas merkostnadsersättning? Hur många får avslag? Vi har djupdykt i Försäkringskassan statistikdatabas.

I oktober 2021 fattades 16 220 beslut, varav 3 696 beviljanden (23 procent) och 12 524 avslag (77 procent). Färre än var fjärde sökande fick alltså ersättning beviljad enligt Försäkringskassans statistikdatabas här.

Mer statistik över merkostnadsersättning, inklusive fördelningen mellan de fem olika nivåerna på ersättningen finns på nedanstående länkar:
För barn.
För vuxna.

De flesta funkisfamiljer har blivit utan ersättning

Annan statistik från Försäkringskassan visar att endast två procent av de som får omvårdnadsbidrag har beviljats merkostnadsersättning.
Med tidigare regler var det fem gånger vanligare att man fick ersättning för merkostnader. I december 2018 hade cirka 10 procent av alla vårdbidragsmottagare även skattefri ersättning för kostnader.

LÄS MER: Så överklagar du avslag på omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Varför har det blivit svårare att få merkostnadsersättning?

Det gamla vårdbidraget hade en lägre ”tröskel” för att få rätt till ersättning för merkostnader. År 2018 krävdes merkostnader på 8 190 kronor för att få rätt till den skattefria ersättningen.

Med dagens regler måste man komma upp i minst 12 075 kronor per år, cirka 3 000 kronor högre än tidigare gränsvärde.

Med vårdbidraget kunde man även få kompensation för lägre kostnadsnivåer, eftersom det gjordes en sammanvägd bedömning av behovet av vårdbidrag och kompensation för extrakostnader. Om man inte var berättigad till någon skattefri ersättning för kostnader kunde man alltså få ett bättre vårdbidrag. Den möjligheten finns inte kvar med omvårdnadsbidraget.

Har Försäkringskassan blivit mer restriktiv?

Samtidigt har Försäkringskassans nitiska granskning av ansökningar gjort det svårare att få kostnader godtagna över huvud taget.

”Av de ärenden vi driver gällande såväl omvårdnadsbidrag som merkostnadsersättning ser vi tydliga skillnader i bedömning från Försäkringskassan, jämfört med tidigare. Det är vanligt att tidigare godtagna merkostnader som legat till grund för vårdbidrag inte längre godtas som merkostnadsersättning eller godtas i en mindre omfattning”, säger Linda Bergstrand, jurist på God Juridik.

En förälder beskriver situationen så här, efter att ha fått avslag på merkostnader för nästan 65 000 kronor: ”Min dotter har haft handikappersättning på lägsta nivå. När hon nu söker merkostnadsersättning får hon helt avslag och kommer inte ens upp i lägsta nivån. Motiveringen är, hela tiden, att kostnaden inte hänger ihop med hennes funktionsnedsättning. Alla kostnader min dotter redovisar är kostnader som hon har på grund av sin funktionsnedsättning. Annars skulle hon inte ha dessa kostnader.”

Andreas Larsson, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, vill dock ge en annan bild:
”Det som har förändrats är gränsvärdet för att få lägsta nivån av förmånen. Det innebär ett högre insteg för föräldrar till barn om man jämför med tidigare vårdbidrag. Däremot är insteget till lägsta nivån av merkostnadsersättning lägre för de vuxna som tidigare ansökte om handikappersättning.”

2 kommentarer

  1. Många med matallergier har fått märkliga beräkningar. Förut så räknade Konsumentverket ut vad glutenfri och mjölkfri kost blir, men de slutade med det och då har man inget att stödja sig på.

    Nu har Försäkringskassan för flera familjer gett schablonnivå på 10% trots uträkningar på varje enskild sak, man ifrågasätter hur mycket mjölk barnen dricker, om de inte kan dricka vatten istället eller ha vatten till gröten. Det har blivit helt absurt.

    Det som i vårdbidraget accepterades godkänner de inte alls nu, trots intyg från läkare och dietist om behovet. Men dietister kan inte sitta och räkna ut för varje familj vad mat kostar.

    FK räknar dessutom ner matkostnader med argumentet att ”det är normalt förekommande att familjer har olika nivåer av matkostnader, en del väljer att äta glutenfritt trots att man inte behöver eller veganskt, så därför är barnets allergikost inte dyrare i jämförelse med familjer som väljer att äta dyrare kost.”

    Det argumentet tror jag tyvärr vi kommer få se på mycket; att familjer väljer att köpa en dyr elcykel så därför ses inte den anpassade cykeln som något dyrare osv.

    Vi väntar på svar från rätten på vår överklagan, men hoppet är tyvärr inte stort.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.