Guide för 2024: Merkostnadsersättning för barn och vuxna

Visste du att du som har funktionsnedsättning kan få merkostnadsersättning?
Under 2024 kan du få mer än 40 000 kronor från Försäkringskassan – skattefritt!
Från januari 2025 höjs beloppen med cirka 2,62 procent.
Men kraven är höga. För barn avslås 9 av 10 ansökningar.

Nu kan du få mer än 40 000 kronor i merkostnadsersättning

Den 1 januari 2024 höjdes alla belopp med drygt 9 procent. Den högsta ersättningen blev då drygt 40 000 kronor skattefritt.

SENASTE NYTT: Så mycket höjs ersättningar och bidrag 2024
KRÄVER ÄNDRADE REGLER: 9 av 10 får avslag – nya regler behövs

6 steg till merkostnadsersättning

  1. För att få rätt till merkostnadsersättningen måste du noga beräkna alla merkostnader.
  2. Se till att du verkligen får med alla merkostnader som har koppling till funktionsnedsättning.
  3. Förvissa dig om att du har merkostnader på minst 14 325 kronor per år, vilket är den lägsta gränsen för att kunna ansöka 2024.
  4. Du måste i detalj beskriva hur dessa kostnader beror på funktionsnedsättning.
  5. Läkarutlåtandet måste innehålla hela DFA-kedjan (diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsningar).
  6. Du måste också vara förberedd på att bli ifrågasatt av Försäkringskassans handläggare.

Vad är merkostnad och merkostnadsersättning?

Ersättningen ska kompensera för merkostnader som beror på funktionsnedsättning. En sådan merkostnad är en extra kostnad som en person har på grund av funktionsnedsättning.

Personen måste ha funktionsförmågan nedsatt under minst sex månader.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan ansöka var för sig eller gemensamt, och de kan ansöka för ett eller flera barn. Även den som likställs med förälder, till exempel adoptivföräldrar, kan få merkostnadsersättning.

Hur många beviljas – hur många får avslag?

På Försäkringskassans webbplats kan man följa hur antalet beviljanden och avslag utvecklas, månad för månad.

Så här ser besluten ut för merkostnadsersättning för barn. Andelen beviljanden har ökat under 2023, men fortfarande får en mycket stor andel avslag. De senaste månaderna har bara 11 av 100 beviljats merkostnadsersättning.

Så här ser besluten ut för merkostnadsersättning för vuxna. Här beviljas drygt hälften av ansökningarna.


Hur mycket kan man få i merkostnadsersättning 2024?

Ersättningen har fem olika nivåer; 30, 40, 50, 60 eller 70 procent av prisbasbeloppet per år. Ersättningen är skattefri.

Tabellen nedan visar beloppen för 2023 respektive 2024. Prisbasbeloppet höjdes med 9,14 procent den 1 januari 2024. Då höjs även merkostnadsersättningen med lika mycket. Om beslutet gäller flera barn kan merkostnadsersättning beviljas med mer än 70 procent av prisbasbeloppet.

Merkostnadsersättning 2023-2024. Nya belopp för merkostnadsersättning är framräknade baserat på en höjning av prisbasbeloppet på 9,14 procent.
Merkostnads-ersättningens nivåÅrliga merkostnader på minst kronor (2023)Ersättning kronor per år 2023Ersättning kronor per månad 2023Årliga merkostnader på minst kronor (2024)Ersättning kronor per år 2024Ersättning kronor per månad 2024
30 procent1312515 750131214 32517 1831 432
40 procent1837521 000175020 05522 9191 910
50 procent2362526 250218825 78528 6562 388
60 procent2887531 500262531 51534 3792 865
70 procent3412536 750306237 24540 1163 343

… och hur mycket höjs merkostnadsersättningen 2025?

Merkostnadsersättning 2024-2025. Beloppen för 2025 baseras på en höjning med 2,62 procent från 1 januari 2025.
Merkostnads-ersättningens nivåAndel av PBB i procentÅrliga merkostnader på minst kronor (2024)Ersättning kronor per år 2024Ersättning kronor per månad 2024Årliga merkostnader på minst kronor 2025Ersättning kronor per år 2025Ersättning kronor per månad 2025Ökning per månad 2025
30 procent3014 32517 1831 43214 70017 6331 46937
40 procent4020 05522 9191 91020 58023 5191 96050
50 procent5025 78528 6562 38826 46029 4062 45163
60 procent6031 51534 3792 86532 34035 2792 94075
70 procent7037 24540 1163 34338 22041 1663 43188

LÄS ÄVEN: Så mycket höjs ersättningar och bidrag 1 januari 2024

Vilken åldersgräns gäller för merkostnadsersättning?

Man får behålla den merkostnadsersättning man har när man fyller 66 år, så länge man har kvar samma merkostnader.

Man kan även beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 66 år om funktionsnedsättningen och merkostnaderna fanns innan man fyllde 66 år.

För den som är född 1957 eller tidigare gäller en annan tidsgräns. Då kan man beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 65 år om ens funktionsnedsättning och merkostnader fanns innan man fyllde 65 år.

Vad krävs för att få merkostnadsersättning?

Man måste vara bosatt i Sverige och ha en funktionsnedsättning, eller vara underhållsskyldig förälder till barn 0–21 år med funktionsnedsättning. Underhållsskyldig förälder är man så länge som barnet studerar i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Man kan också vara ”likställd” med förälder, till exempel adoptivförälder.

Kostnaderna måste ha koppling till funktionsnedsättningen. Det krävs läkarintyg eller medicinskt underlag. Däremot behövs ingen fastställd diagnos.

Kostnaderna ska vara en följd av funktionsnedsättningen, och, för barn, högre än vad som är normalt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning.

Man kan få ersättning för exempelvis kläder, men man måste då räkna ut hur stora extrakostnaderna är jämfört med normala klädkostnader.

Det är också viktigt att personen eller föräldern själv står för kostnaden. Utgifterna får inte täckas av andra samhällsstöd, från exempelvis regionen eller kommunen. Detta kan skilja mellan regioner och kommuner, och det är därför viktigt att ha koll på exakt vad som gäller på den egna orten.

Hur avgörs om en utgift är en merkostnad?

Bilden nedan visar hur Försäkringskassan steg för steg tar ställning till om en kostnad uppfyller kraven för att godtas som merkostnad. Alla förutsättningar som beskrivs i bilden måste vara uppfyllda för att kostnaden ska räknas. Bilden är hämtad ut Försäkringskassans vägledning.


Om en kostnad är högre än den kostnad som är normal för någon utan funktionsnedsättning, kan mellanskillnaden vara en merkostnad.

Även typiskt sett normala kostnader kan räknas som merkostnad. Försäkringskassans vägledning nämner ridterapi som exempel. Då handlar det alltså inte om ridning som fritidsaktiviteten, utan som medicinsk behandling. Det måste framgå att regionen inte erbjuder en annan likvärdig behandling.

Hur definieras ”merkostnad” och ”skälig kostnad”?

Kostnaden måste uppkomma på grund av funktionsnedsättning, och den ska vara större än den normala kostnaden.

Det kan vara löpande kostnader eller engångskostnader.

Kostnaden får inte betalas genom annat samhällsstöd.

Den ska dessutom vara ”skälig”. Vad innebär skälig kostnad? Försäkringskassan prövar detta i varje enskilt fall. Är kostnaden skälig utifrån de valmöjligheter personen har? Är den skälig för varan eller tjänsten?

Det man väljer att köpa påverkar alltså Försäkringskassans bedömning av rätten till ersättning. Därför är det bra att ha koll på vilka referensvärden som Konsumentverket använder, till exempel för normala klädkostnader. Konsumentverket har en hjälpreda kallad ”Koll på pengarna” som kan underlätta att bedöma detta.

Det finns inga schabloner eller listor som talar om vad som är en merkostnad, utan detta ska bedömas i varje enskilt fall.

Inom vilka områden finns merkostnader för funktionsnedsättning?

Försäkringskassan har sju kategorier för merkostnader:

1. Hälsa, vård och kost. Här ingår bland annat specialkost vid allergi och olika behandlingsform, liksom näringsdrycker. Ett tips är att ta hjälp av dietist för att bedöma merkostnader. Läkemedel som inte ingår i högkostnadsskydd kan man få ersättning för om detta är följd av funktionsnedsättningen, och då kan det vara viktigt att redovisa dosering och andra omständigheter kring medicinering. (För specialkost – se Konsumentverkets kostnadsberäkningar här.)

2. Slitage och rengöring. Slitage kan exempelvis gälla skador på parkettgolv. Inköp av tvättmaskin kan också godtas, men då som en årlig avskrivning. Om man har köpt en tvättmaskin 7000 kr räknar Försäkringskassan med en avskrivningstid på 10 år, vilket då ger en årlig kostnad på 700 kronor.

3. Resor. Kostnader för sjukresor varierar mellan olika orter och regioner. Även kostnader för färdtjänst godtas, men bara för merkostnader utöver vad allmänna kommunikationer skulle ha kostat.

4. Hjälpmedel. Det kan handla om hjälpmedel för förflyttning, kommunikation genom bildstöd och mycket annat. Även här är skillnaderna stora mellan olika kommuner och regioner. Webbsajten 1177.se kan vara en bra källa för att få aktuell information om vem som ansvarar för olika hjälpmedel och vilka avgifter som är aktuella.

5. Hjälp i daglig livsföring är en kategori som företrädesvis gäller vuxna med funktionsnedsättning, och kan omfatta exempelvis hemtjänst.

6. Boende. Denna kategori berör också främst vuxna. Här kan merkostnader uppstå på grund av byte av bostad eller behov av större bostadsyta på grund av hjälpmedel.

7. Övriga ändamål är en kategori som rymmer allt det som inte finns i andra kategorier. Det kan till exempel handlar om medlemsavgifter i intresseorganisationer, något som Försäkringskassans oftast godkänner som merkostnad.

Hur får man med alla merkostnader i ansökan?

Det är viktigt att i detalj beskriva alla kostnader, och hur dessa hänger samman med funktionsnedsättningen.

”Utmaningen är att inte glömma någon merkostnad”, skriver Förbundet Neuro i sin lathund, där man också uppmanas att ta upp kostnader för sådant man inte haft råd med, men som skulle behövas för att motverka en försämring av funktionsförmågan. Det kan handla om fotvård eller massage till exempel. Se dock till att ha läkarintyg för att visa på behovet.

Det finns referensvärden för olika kostnader som kläder, skor, tvätt, tork och elförbrukning på Konsumentverkets webbplats (se deras publikation ”Koll på pengarna”), men också på Försäkringskassans webbplats.

Försäkringskassan har en särskild informationssida om att ”Räkna ut din merkostnad”, som ger stöd för att bedöma kostnader.

Försäkringskassan har också en nedladdningsbar lathund som beskriver normala kostnader enligt Konsumentverkets bedömning.

Konsumentverkets referensmaterial för normala levnadskostnader underlättar Försäkringskassans arbete i att bedöma av vad som är skäliga merkostnader. På samma sätt kan det ge vägledning till den som ansöker.

På forsakringskassan.se kan man ladda ned ”Sammanställning av Konsumentverkets beräkningar för vuxna 2021”

Flera intresseorganisationer har också lathundar och exempel på merkostnader. Ett exempel är ILCO:s lathund som kan laddas ned på denna länk. (Webbplatsen är ilco.nu)

Förbundet Neuros lathund (för nedladdning på denna länk) har en praktisk mall för redovisning av merkostnader, för att göra det enklare att komma ihåg och att specificera alla kostnader.

Neuros mall har följande kategorier, och exempel på kostnader under respektive kategori – ett viktigt stöd för att få med alla kostnader.
Kostnader för att tillgodose hjälpbehov (många olika kostnader kan uppstå, som ledsagning, trygghetslarm, extra rum för assistenter etc)
Behandlingskostnader, läkemedel, tandvård (de delar som inte täcks av socialförsäkringen)
Förbrukningsartiklar
Kost, matlagning (särskild kost är viktig merkostnad för många)
Hjälpmedel
Kläder, klädvård (tvättkostnader kan vara en oväntat hög merkostnad)
Arbete, fritid, bil, resor (glöm exempelvis inte förlorade arbetsinkomster på grund av ledighet vid reparation och utprovning av hjälpmedel etc)
Boende, telefon (här finns många exempel på boendekostnader som kan vara kraftigt förhöjda, men svåra att få ersättning för)
Övrigt (försäkringar, god man etc)

Även 1177.se kan behöva användas för att få koll på kostnader i olika regioner vad gäller hjälpmedel med mera. Slutligen kan man även behöva information från sin kommun, för att exempelvis ha koll på kostnader för ledsagare etcetera.

Merkostnader för assistanshund och ledarhund

Hundar kan vara en form av hjälpmedel som ger rätt till merkostnadsersättning. Det gäller exempelvis ledarhundar för blinda och assistanshundar (som servicehundar och signalhundar).

Ledarhundar och assistanshundar är utbildade för att utföra uppgifter, som att hjälpa en person att ta sig fram, eller att uppmärksamma förändringar i hälsotillståndet, exempelvis vid diabetes eller epilepsi.

Assistanshunden ska vara knuten till sin förare och arbeta. Den kan inte fungera eller skötas som en familjehund.

Vidare behövs en medicinsk utredning som visar att personen är i behov av en ledar- eller assistanshund, och på vilket sätt.

När hunden har certifierats eller blivit examinerad kan löpande kostnader som exempelvis mat, försäkring, vaccinationer och fortbildning av hunden räknas som merkostnader.

Kan man få merkostnadsersättning för läkemedel mot obesitas (fetma)?

Läkemedel för obesitas omfattas ofta inte av högkostnadsskyddet, men istället kan det vara möjligt att få merkostnadsersättning. Obesitas måste i så fall bedömas som en funktionsnedsättning som leder till hinder i vardagen.

Frågan är omstridd och funktionsrättsorganisationen Obesitas Sverige anser att flera regioner misstänkliggör och skuldbelägger patienter med obesitas som vill ha merkostnadsersättning. Organisationen uppger vidare att Region Örebro har beslutat att läkare aldrig ska skriva ut intyg för merkostnadsersättning för obesitasläkemedel, eftersom regionen inte anser att det är en funktionsnedsättning.

Hur ser Försäkringskassan på merkostnadsersättning för obesitas?

Så här svarar Maria Byrgren, verksamhetsutvecklare för merkostnadsersättning på Försäkringskassan:

Socialstyrelsen har en prioriteringslista för behandlingar gällande obesitas. På prioriteringslistan finns strukturerat stöd gällande kost och motion, Orlistat (läkemedel för viktminskning, vilket är subventionerat för vissa patientgrupper) och kirurgiska ingrepp. Aptitdämpande läkemedel är inte prioriterade idag, och inte heller subventionerade genom den statliga läkemedelsförmånen, vilket innebär att patienterna själva får stå för kostnaden.

Innan merkostnadsersättning för fetmaläkemedel kan bli aktuell behöver behöver övriga behandlingar vara utvärderade av vården. Försäkringskassan ifrågasätter inte behandlingen i sig, om den uppfyller kraven att övriga behandlingsmöjligheter är utvärderade. Detta tillvägagångssätt gäller alla försäkringsmedicinska bedömningar oavsett behandling.

Utredning och bedömning av om en kostnad kan anses vara skälig eller inte görs individuellt i varje ärende. Av förarbetsuttalandena (prop. 2017/18:190) följer att en kostnad som är skälig för en person inte nödvändigtvis är skälig för en annan person. Försäkringskassan måste därför i varje enskilt ärende bedöma vilka kostnader som är skäliga.

Det finns inte några schabloner eller förteckningar av vilka funktionsnedsättningar eller vilka kostnader till följd av en persons funktionsnedsättning som kan ge rätt till merkostnadsersättning. Försäkringskassan behöver pröva varje ansökan.

För att kunna pröva rätten till merkostnadsersättning behövs ett läkarutlåtande som beskriver personens hälsotillstånd, behandlingar och annan relevant medicinsk information som rör den enskilde (2 § förordningen 2018:1614 om merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag).

Hur bedömer Försäkringskassan din rätt till merkostnadsersättning?

Bedömningarna görs individuellt, utan schabloner. Kostnader för 12 månader räknas ihop, för att se om den som söker kommer över gränsvärdet (minst 14 325 kronor för 2024) för att ha rätt till ersättning.

Man får inte ersättning krona för krona, utan i fem olika trappsteg eller nivåer.

Om man hamnar under gränsvärdet får man noll i ersättning, även om man skulle ha 14 324 kronor (2024) i godtagbara merkostnader.

Om man kommer över detta lägsta gränsvärde får man 17 183 kronor (vilket motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet) eller 1432 kr per månad (2024).

Ersättningen ökar sedan i fyra olika steg. I alla stegen är ersättningen 5 procent mer än gränsvärdet. Som mest kan man år 2024 få ersättning för godtagna kostnader på 40 116 kronor eller 3 343 kr per månad. Mer än så kan man inte få, oavsett hur höga kostnader man har.

Om beslutet gäller flera barn kan merkostnadsersättning beviljas med mer än 70 procent av prisbasbeloppet.

Ersättningen kan fördelas mellan föräldrarna. Om föräldrarna inte är överens så bestämmer Försäkringskassan fördelningen.

Vilka frågor kommer Försäkringskassan att ställa?

Det är viktigt att visa hur merkostnaderna beror på med funktionsnedsättning. Merkostnaderna behöver som regel inte styrkas med kvitton, men följande frågor (enligt Försäkringskassans egen interna vägledning) måste man räkna med att ha bra svar på.

• Hur har den försäkrade beräknat sina kostnader?
• Hur länge förväntas de kvarstå?
• Är kostnaden orsakad av funktionsnedsättningen?
• Är det sannolikt utifrån den försäkrades livssituation att han eller hon hade haft den uppgivna kostnaden även om han eller hon eller barnet inte haft en funktionsnedsättning?
• Är detta en normalt förekommande kostnad, det vill säga en kostnad som de flesta människor har?
• Om det är en normalt förekommande kostnad, kan personen göra sannolikt att just han eller hon inte skulle ha haft kostnaden utan sin eller barnets funktionsnedsättning?
• Är kostnaderna skäliga och motiverade?
• Finns det någon annan stödform som täcker kostnaderna och som en annan huvudman – stat, kommun eller region – ansvarar för?
• Kan en annan huvudman erbjuda likvärdig eller annan behandling som får anses som adekvat?

Vad krävs av läkarintyget för merkostnadsersättning?

Försäkringskassan har höga krav på att läkarintyget innehåller information om personens diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning.

Vad innebär DFA?

Försäkringskassan kräver att läkarintyget redovisar ”DFA-kedjan”.

DFA-kedjan beskrivs så här:
* Diagnos. Den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion.
* Funktionsnedsättning. Vilka funktioner eller förmågor som är nedsatta jämfört med personer i samma ålder och vilka observationer som gjorts.
* Aktivitetsbegränsning. Diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser i vardagen.

Läkaren ska beskriva diagnos, funktionsnedsättningar och de aktivitetsbegränsningar som är en följd av dessa. Det ska vara tydligt vad som är patientens egen beskrivning och vad som är läkarens iakttagelse och bedömning.
Aktivitetsbegränsningen ska beskrivas så att man förstår att den är en följd av angiven diagnos, observationer vid undersökningen och en följd av beskriven funktionsnedsättning. Kedjan ska hänga ihop, orsakssambandet ska vara rimligt.

Exempel och steg för steg-instruktioner för läkarintyget finns på Försäkringskassans webb.

Kravet på läkarintyg med hela DFA-kedjan har kritiserats hårt av funktionsrättsförbund. I oktober 2020 krävde Svenska Downföreningen att DFA skulle avskaffas:

”Aktivitetsbegränsning definieras som diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser i vardagen. Hur ska en läkare kunna intyga den extratid jag lägger varje morgon på att få iväg mitt barn till skolan? Hur ska en läkare kunna intyga all den extratid jag lägger på att ta fram bildstöd och träningsmaterial till mitt barn, som det dessutom är en logoped som rekommenderat? Hur ska en läkare kunna intyga all den tid dessa oändliga möten med habilitering, skola och kommunen tar? Vi ser många exempel på konsekvenser av aktivitetsbegränsningar som den sökande beskriver men som inte tydligt står med i läkarintyget. Trots att begränsningen uppenbart är kopplad till en intygad funktionsnedsättning blir resultatet att ansökan avslås.”

Varför ersätts inte ALLA merkostnader man har på grund av funktionsnedsättning?

Reglerna för merkostnadsersättning bryter mot funktionshinderspolitikens princip om att man inte ska ha merkostnader som beror på funktionsnedsättning.

Redan när förslagen remissbehandlades påpekade bland annat Autism Sverige att alla merkostnader som beror på en funktionsnedsättning borde ersättas i enlighet med principen. Flera andra organisationer krävde också att ersättningen skulle gälla för alla merkostnader, krona för krona.

Regeringen duckade för dessa invändningar. När man den 15 mars 2018 lade fram propositionen skrev man att reformen skulle ”bidra till att den funktionshinderspolitiska principen om att människor inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning bättre kan följas”.

Vad kan man göra om Försäkringskassan inte godtar merkostnaderna?

Försäkringskassan avvisar många kostnader med en svepande bedömning att ”det är kostnader som alla har”. Eller så menar man att en viss medicin är för dyr, och tycker att man kan välja ett billigare märke.

Det är viktigt att beskriva och argumentera. Avgörandet kan hänga på detaljer. Och ett överklagande till förvaltningsrätten kan ge dig rätt.

Ett exempel på att det lönar sig att begära omprövning eller överklaga är Angelica Sundbäcks ansökan om merkostnadsersättning för sina barn med mjölkproteinallergier. Försäkringskassan avslog med hänvisning till att Konsumentverket inte har särskilda beräkningar för specialkost. Handläggaren tyckte att det inte finns några skillnader mellan normalkost och specialkost. Angelica nöjde sig inte med beslutet, utan gjorde egna uträkningar, och då ändrade Försäkringskassan sitt beslut.

Under 2022 började Konsumentverket åter beräkna kostnader för specialkost.
Dessa beräkningar visar vad det kostar om du behöver använda glutenfri, laktosfri och mjölkproteinfri, och hur mycket dyrare det blir än normal kost.
För den glutenfri kosten har Konsumentverket exempelvis bytt ut bröd, havregryn, müsli, flingor, pasta, couscous mot liknande glutenfria produkter. Samtidigt har Konsumentverket klimatanpassat matsedeln för normalkost, vilket har minskat kostnadsskillnaderna.

Kan fritidshjälpmedel berättiga till merkostnadsersättning?

Den som har funktionsnedsättning har ofta extrakostnader för fritidsaktiviteter. HejaOlika bad Försäkringskassan förtydliga om man kan få ersättning för exempelvis anpassade cyklar eller andra fritidshjälpmedel.

Andreas Larsson på Försäkringskassan svarade att han inte kunde gå in på alla enskilda exempel som kan förekomma.

”De grundläggande principerna för merkostnadsersättning är desamma oavsett kostnad. För att få merkostnadsersättning krävs att kostnaden uppstår på grund av funktionsnedsättning, att den är utöver vad som är normalt för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning, att den är skälig och att du betalar själv för kostnaden. Skälig är ett uttryck som används i lagstiftningen och vi bedömer kostnadernas storlek med hänsyn till den individuella livssituationen. Vad som är skäligt kan variera från fall till fall”, säger Andreas Larsson, Försäkringskassan.

Vilka regler gäller för blinda och gravt hörselskadade?

Inför övergången till nya regler 2019 utkämpade SRF, Synskadades riksförbund, en hård kamp som till slut resulterade i specialregler för blinda och gravt hörselskadade. Dessa får behålla sin schablonersättning på ungefär samma villkor som före regeländringarna.

Frågan var omstridd ända fram till beslutet i riksdagen. SRF fick med sig allianspartierna i kampen för att behålla den gamla schablonersättningen (och slippa redovisa alla kostnader). Regeringen ville att alla grupper skulle omfattas av nya merkostnadsersättningen, men fick ge sig. Schablonersättningen för blinda och hörselskadade blev till och med något högre än tidigare. Den högsta ersättningen för blinda ändrades från 69% av prisbasbeloppet till 70%. Mer information finns på srf.se

Samtidigt blev det valfritt att ansöka om antingen schablonbeloppen enligt gamla modellen, eller söka nya merkostnadsersättningen. Det finns inget krav på att redovisa merkostnader, men för att Försäkringskassan ska kunna godta yrkade merkostnader måste de vara kopplade till funktionsnedsättningen och bedömas vara ”rimliga”.

Vad betyder FN:s barnkonvention för merkostnadsersättningen?

FN:s barnkonvention gäller som lag i Sverige sedan den 1 januari 2020. Vid alla beslut som rör barn är barnets bästa det viktigaste.

Så här beskriver Försäkringskassan betydelsen av barnkonventionen, i vägledningen för merkostnadsersättning:

En prövning av barnets bästa i förhållande till socialförsäkringsbalken kan aldrig ges en så långtgående betydelse att det blir det enda stödet för bifall.
Försäkringskassan ska inte bara ta hänsyn till barnets bästa när beslut fattas om rätten till ersättning utan även när vi handlägger ärenden. Ett exempel på det är hur vi genomför utredningssamtal. Det kan ske genom att vi planerar samtal vid en tidpunkt när barnet förväntas vara i skolan eller inom barnomsorg i de fall barnet inte bör vara med i samtalet.
Att beakta barnets bästa innebär även att barn inte ska behöva tolka åt sina föräldrar eller andra vuxna. En anledning till detta är att barnet inte alltid bör få reda på den information som ges i samtalet. En annan anledning är att ansvaret för eventuella feltolkningar och informationsöverföring inte bör ligga på ett barn.

Vad står i Försäkringskassans interna vägledning om merkostnadsersättning?

Inför ansökan om merkostnadsersättning kan det vara klokt att titta igenom Försäkringskassans interna vägledning. Den finns för nedladdning här på Försäkringskassans webbplats.

Kan man få merkostnadsersättning för LSS-boende?

Den som har LSS-boende kan begära merkostnadsersättning hos Försäkringskassan för boendekostnader på grund av funktionsnedsättning. Men det är svårt att bevisa vad som är merkostnader, så man riskerar långa prövningar utan något resultat.

År 2021 föreslog den statliga utredningen SOU 2021:14 Boende på (o)lika villkor att personer som bor i LSS-bostad skulle få en ny schablonersättning på cirka 14 000 kronor per år.

”Vi vill ha ett system som förhindrar att enskilda får merkostnader för sin bostad på grund av funktionsnedsättning. Det ska vara en statlig ersättning och med låg beviskrav, så att det blir enkelt att få ersättningen”, säger utredaren Carina Sammeli (bilden).

”Vi är överlag positiva till förslagen i utredningen”, säger Andreas Larsson, Försäkringskassan, som dock vill vänta med förändringen till 2024 för att inte skapa nya köproblem i handläggningen.

Utredningen har ännu inte (december 2023) resulterat i något förslag från regeringen.

Varför infördes dagens merkostnadsersättning?

Merkostnadsersättningen infördes i januari 2019. Den ersatte två tidigare förmåner, dels handikappersättning, dels vårdbidrag (som 2019 delades upp i omvårdnadsbidrag respektive merkostnadsersättning).

Några förändringar jämfört med tidigare:
• Merkostnadsersättningen ersätter endast merkostnader. (Hjälpbehov för barn ersätts med omvårdnadsbidrag).
• Både vuxna och föräldrar till barn kan beviljas merkostnadsersättning.
• Merkostnadsersättning för barn kan beviljas båda föräldrarna samtidigt, eller den som likställs med förälder.

(Se även vår guide om omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning.)

Hur många personer får merkostnadsersättning?

Före omläggningen hade 60 000 familjer vårdbidrag (varav många fick ersättning för merkostnader inom ramen för vårdbidraget), och 64 000 personer handikappersättning, enligt Försäkringskassans skrift ”Socialförsäkringen i siffror 2018”.

I december 2022 hade 11 761 vuxna merkostnadsersättning. Samma månad fick föräldrar till 1 968 barn merkostnadsersättning, enligt Försäkringskassans skrift Socialförsäkringen i siffror 2023.

Vilket mål hade politikerna med reformen, och hur blev det i verkligheten?

Merkostnadsersättningen presenterades 2019 som en angelägen modernisering. Ersättningen ska kompensera för merkostnader som uppstår på grund av en funktionsnedsättning. Syftet är att alla ska kunna delta i arbetsliv och samhälle.

Regeringen och socialminister Lena Hallengren sammanfattade regeländringarna så här i propositionen i mars 2018: ”Förslagen innebär förbättringar genom ett enklare och tydligare regelverk. Prövningen blir därmed mer förutsägbar och rättssäker, vilket bedöms underlätta för enskilda att kunna ta tillvara sin rätt.”

Några år efter införandet kunde man konstatera att reformen var en besvikelse. Istället för utlovade förenklingar och ökad rättssäkerhet drabbades funkisfamiljer och vuxna med funktionsnedsättning av extremt långa handläggningstider och, många gånger, stora neddragningar.

Har sparat in miljarder

* Regeringens budgetsiffror för merkostnadsersättningen tyder på neddragningar motsvarande 23 procent under 2020.
Prognosen i propositionen angav 1,68 miljarder för år 2020, men i verkligheten betalade Försäkringskassan bara ut 1,3 miljarder i bidrag.
* År 2021 utbetalades ännu mindre i merkostnadsersättning; endast 1,25 miljarder kronor. För år 2022 är utgiftsprognosen 1,3 miljarder kronor.
* För år 2023 räknar regeringen i statsbudgeten med en liten ökning till 1,357 miljarder.
* År 2025 väntas merkostnadsersättningen uppgå till 1,5 miljarder (enligt budgetpropositionen för 2023), vilket fortfarande är betydligt mindre än de 1,68 miljarder som man räknade med 2020.

Bara 1 av 4 ansökningar beviljas (oktober 2021)

Hur många beviljas merkostnadsersättning? Hur många får avslag? Försäkringskassan statistikdatabas visar att det i oktober 2021 fattades 16 220 beslut, varav 3 696 beviljanden (23 procent) och 12 524 avslag (77 procent). Färre än var fjärde sökande fick alltså ersättning beviljad enligt Försäkringskassans statistikdatabas här.

Mer statistik över merkostnadsersättning, inklusive fördelningen mellan de fem olika nivåerna på ersättningen finns på nedanstående länkar:
För barn.
För vuxna.

De flesta funkisfamiljer har blivit utan ersättning

Annan statistik från Försäkringskassan visar att endast två procent av de som får omvårdnadsbidrag har beviljats merkostnadsersättning. Med tidigare regler var det fem gånger vanligare att man fick ersättning för merkostnader. I december 2018 hade cirka 10 procent av alla vårdbidragsmottagare även skattefri ersättning för kostnader.

LÄS MER: Så överklagar du avslag på omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Varför har det blivit svårare att få merkostnadsersättning?

Det gamla vårdbidraget hade en lägre ”tröskel” för att få rätt till ersättning för merkostnader. År 2018 krävdes merkostnader på 8 190 kronor för att få rätt till den skattefria ersättningen.

Med dagens regler måste man under år 2023 komma upp i minst 13 125 kronor per år, cirka 5 000 kronor högre än tidigare gränsvärde.

Med vårdbidraget kunde man även få kompensation för lägre kostnadsnivåer, eftersom det gjordes en sammanvägd bedömning av behovet av vårdbidrag och kompensation för extrakostnader. Om man inte var berättigad till någon skattefri ersättning för kostnader kunde man alltså få ett bättre vårdbidrag. Den möjligheten finns inte kvar med omvårdnadsbidraget.

Har Försäkringskassan blivit mer restriktiv?

Försäkringskassans allt mer nitiska granskning av ansökningar har gjort det svårare att få utgifter godtagna som merkostnader.

”Av de ärenden vi driver gällande såväl omvårdnadsbidrag som merkostnadsersättning ser vi tydliga skillnader i bedömning från Försäkringskassan, jämfört med tidigare. Det är vanligt att tidigare godtagna merkostnader som legat till grund för vårdbidrag inte längre godtas som merkostnadsersättning eller godtas i en mindre omfattning”, säger Linda Bergstrand, jurist.

En förälder beskriver situationen så här, efter att ha fått avslag på merkostnader för nästan 65 000 kronor: ”Min dotter har haft handikappersättning på lägsta nivå. När hon nu söker merkostnadsersättning får hon helt avslag och kommer inte ens upp i lägsta nivån. Motiveringen är att kostnaden inte hänger ihop med hennes funktionsnedsättning. Men alla kostnader min dotter redovisar är kostnader som hon har på grund av sin funktionsnedsättning. Annars skulle hon inte ha dessa kostnader.”

Andreas Larsson, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, vill dock ge en annan bild:
”Det som har förändrats är gränsvärdet för att få lägsta nivån av förmånen. Det innebär ett högre insteg för föräldrar till barn om man jämför med tidigare vårdbidrag.

Kan man få merkostnadsersättning för god man-arvode?

I början av 2023 uppdaterades Försäkringskassans vägledning om merkostnadsersättning med följande:

Försäkringskassan kan godta merkostnader för god man eller förvaltare först när den enskilde har att betala arvode. Kostnaden fastställs i ett beslut om arvode och ersättning för utgifter. Innan det finns ett arvodesbeslut vet man inte hur högt arvodet blir och om det är personen själv eller kommunen som ska betala (12 kap. 16 § FB). För att det ska vara sannolikt att det finns en merkostnad för arvode behöver det därför ha fattats ett arvodesbeslut som innebär att den enskilde ska betala. Arvodet avser vanligen helår och fastställs i ett beslut året efter att den gode mannen eller förvaltaren har utfört arbetet. Beslutet fattas efter att överförmyndaren har granskat redovisningen av det arbete som den gode mannen eller förvaltaren har utfört och de utlägg som hen har haft under året. Beslut om arvode kan även fattas för kortare tid än ett år. Så kan det till exempel vara om den enskilde har haft god man eller förvaltare kortare tid än ett år. Senast första mars varje år ska den gode mannen eller förvaltaren lämna in årsredovisningen för utfört uppdrag till överförmyndaren (14 kap. 15 § FB).

Kostnaden kan godtas som en årligen återkommande merkostnad oavsett om arvodesbeslut fattas per år eller med kortare intervall, om den enskildes betalningsförmåga och behov av god man eller förvaltare bedöms finnas kvar. Om kostnaden för arvode bedöms vara årligen återkommande behöver Försäkringskassan ta ställning till vilket årligt belopp som ska godtas för kommande år. Det årligen återkommande beloppet bör motsvara den del av merkostnaden som kan förväntas återkomma. Det beloppet kan motsvara beloppet som den enskilde hade att betala enligt det senaste arvodesbeslutet, men det kan även finnas anledning att godta ett annat belopp utifrån den information som finns i utredningen. En förutsättning för att merkostnaden ska kunna godtas som årligen återkommande är att det har fattats minst ett arvodesbeslut som inneburit att den enskilde fått en kostnad.

Kammarrätt i maj 2022: Nej till merkostnadsersättning för god man

Kammarrätten i Göteborg sa nej till ett yrkande om merkostnadsersättning för arvode till god man (mål 6669-21).

Bakgrunden är att Försäkringskassan hade avslagit ansökan om merkostnadsersättning. Kassan motiverade avslaget med att de beräknade merkostnaderna på 5 308 kronor var för låga.
Den kostnaden gällde dock bara drygt fyra månader. På årsbasis beräknas kostnaden alltså bli betydligt högre, och skulle hamna över den nedre gränsen för att beviljas merkostnadsersättning.

Sedan avslaget överklagats argumenterade Försäkringskassan så här för ett avslag i förvaltningsrätten:
”Det finns inget rättsligt stöd för att räkna om en faktisk kostnad, som avser en begränsad tid, till vad kostnaden skulle ha varit om den istället avsåg ett helt år. Merkostnad för god man kan inte beaktas som framtida merkostnad innan det finns ett arvodesbeslut, eftersom man inte vet hur högt arvodet blir och om det är personen själv eller kommunen som ska betala.”

Förvaltningsrätten lät sig övertygas av Försäkringskassan. Detta trots att förvaltningsrätten ansåg att det ”inte finns något absolut krav på att en kostnad faktiskt ska ha uppkommit för att den ska kunna utgöra en sådan merkostnad som kan ge rätt till merkostnadsersättning”.

Det som avgjorde var att förvaltningsrätten ansåg att ”när det gäller kostnader för god man är det först genom överförmyndarnämndens debiteringsbeslut som det kan fastställas om och med vilket belopp som den enskilde ska betala. Dessförinnan går det således inte med tillräcklig grad av säkerhet att konstatera att den enskilde kommer att ha några kostnader för god man.”

Det går det inte med ”rimlig grad av säkerhet att fastställa om och vilka kostnader för god man som NN kommer att ha framöver”, var förvaltningsrättens slutsats, vilket också blev kammarrättens bedömning.

När omprövas beslut om merkostnadsersättning?

Ett beslut om merkostnadsersättning ska omprövas minst vart fjärde år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum. Omprövning kan ske mer sällan om Försäkringskassan bedömer att funktionsnedsättningen och merkostnaderna är ”mera varaktiga”.

Omprövning efter kortare tid än fyra år ska dock bara ske i undantagsfall.

Tidpunkten för omprövning ska framgå av beslutet och det ska även finnas en motivering till den.

Följande faktorer spelar roll för hur snabbt beslutet ska omprövas:
* prognosen av personens hälsotillstånd
* hur länge merkostnaderna förväntas finnas
* uppgifter om annat samhällsstöd.

Kan man bli skyldig att återbetala merkostnadsersättning?

Försäkringskassan har ökat sina ansträngningar att återkräva merkostnadsersättning som betalats ut för mycket. Under 2022 gjordes 64 återkrav på totalt 500 000 kronor, vilket var en femdubbling jämfört med 2020.

LÄS MER: Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan

Hur lång är handläggningstiden för merkostnadsersättning?

Försäkringskassan uppger (sommaren 2023) att normal handläggningstid är cirka 3 månader. Handläggningstiden kan dock variera beroende på hur komplicerad ansökan är.

När beslutet väl är fattat får man eventuell ersättning i efterskott även för tiden som gått medan ansökan handlagts.

Kan man få merkostnadsersättning för bilförsäkring och fordonsskatt?

En person med funktionsnedsättning kan få merkostnadsersättning för fordonsskatten, men inte för bilförsäkringen. Det säger Göteborgs kammarrätt i en dom i juli 2023 (målnummer 2927-23).

Parkeringsplats. Bild: Envato

Allmänna ombudet för socialförsäkringen hade överklagat en dom till kammarrätten. Ombudet yrkade att både fordonsskatten och bilförsäkringen helt skulle täckas av merkostnadsersättning.
Allmänna ombudet argumenterade att fasta kostnader för innehav av bil generellt skulle kunna vara skäliga merkostnader.

I det aktuella målet finns ett samband mellan funktionsnedsättning och fasta kostnader för bilen, vilket är nödvändigt för att beviljas merkostnadsersättning.

Den berörda familjen har sammanlagt tre bilar. På grund av dotterns funktionsnedsättning är det endast möjligt att köra henne i den nya bilen. Därför är de de fasta kostnader för den aktuella bilen skäliga och kan ses som godkända merkostnader i sin helhet, hävdade Allmänna ombudet.

Försäkringskassan: Inte skäligt med tre bilar
Försäkringskassan beviljade bara merkostnadsersättning för en del av fordonsskatten, och inte alls för bilförsäkringen. Försäkringskassan lyfte bland annat fram att familjen sedan tidigare hade två bilar, och att det inte kan anses vara skäligt att ha tre bilar.
Förvaltningsrätten gick på Försäkringskassans linje, och det gjorde även Kammarrätten i Göteborg i juli 2023 (målnummer 2927-23) genom att avslå Allmänna ombudets överklagande.

Så här resonerade förvaltningsrätten
* Det är vanligt förekommande att ha bil och därav förenade fasta kostnader i form av bl.a. försäkring och skatt även för personer utan funktionsnedsättning.
* För att sådana kostnader ska beaktas som en merkostnad vid bedömningen av rätt till merkostnadsersättning måste det alltså röra sig om fördyrade kostnader till följd av funktionsnedsättningen, dvs. kostnader som går utöver vad som faller inom normalvariationen.
* Fasta bilkostnader kan även normalt variera beroende på val som den enskilde gör.
* I det aktuella målet har familjen tre bilar. Det går därför att anta att familjen har behov av bil som inte endast är hänförligt till dotterns funktionsnedsättning.
* Förvaltningsrätten anser att det var korrekt av Försäkringskassan att delvis bevilja merkostnadsersättning för fordonsskatt, för att täcka mellanskillnaden mellan den fördyrade fordonsskatten och en normalkostnad för fordonsskatt. Eftersom det är normalt förekommande att barnfamiljer har kostnad för fordonsskatt bör dock inte hela beloppet beaktas.
* Kostnad för bilförsäkring är en vanligt förekommande kostnad i en familj även utan barn med funktionsnedsättning.

HFD avslår merkostnadsersättning för fasta bilkostnader

Högsta förvaltningsdomstolen säger nej till merkostnadsersättning för fasta kostnader för bil för en person med funktionsnedsättning. Det beslutade HFD 21 februari 2024, mål nr 553-23.

Allmänna ombudet för socialförsäkringen hade överklagat Kammarrättens i Jönköping (mål nr 3033-21) beslut om merkostnadsersättning.

Allmänna ombudet argumenterade så här i kammarrätten:

”Det finns skäl både för och emot att fasta kostnader för bil skulle kunna godtas som merkostnader och ge rätt till merkostnadsersättning. Största skälet emot är att sådana kostnader är vanliga oavsett om en person har en funktionsnedsättning eller inte och i förarbetena ges inte heller något konkret exempel på en fast kostnad som skulle kunna utgöra en godtagbar merkostnad. Samtidigt saknas det stöd i lagtext och förarbeten för att fasta kostnader för bil inte skulle kunna vara skäliga merkostnader vid en prövning i det enskilda fallet. Den uppräkning som görs i förarbetena synes inte heller vara uttömmande.

I aktuellt mål framgår att NN har en funktionsnedsättning som gör att han har svårt att använda allmänna kommunikationer och han har också beviljats bilstöd. Bilägandet medför fasta kostnader. Vid en sammantagen bedömning utifrån omständigheterna är NN:s kostnader för bilförsäkring, bilskatt och service en följd av hans funktionsnedsättning och kriterierna för att godta bilkostnaderna som en merkostnad därmed är uppfyllda. Därför har NN rätt till merkostnadsersättning.”

Kammarrätten ansåg dock att bilkostnaderna är ”normalt förekommande” och att kostnaderna i det aktuella fallet inte är större än normalt. Därför avslog kammarrätten yrkandet om merkostnadsersättning.

Bilnyckel och miniräknare. Foto: Envato elements.
HFD ansåg att bilkostnaderna inte var onormalt höga, och avslog därför merkostnadsersättning. Foto: Envato elements.

Kostnaden måste vara högre än normalt

Allmänna ombudet för socialförsäkringen yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ändra kammarrättens beslut och bevilja merkostnadsersättning för resor avseende kostnader för bilförsäkring, bilskatt och bilservice. Allmänna ombudet anförde att även om det är vanligt med bilinnehav har personen i det aktuella fallet bil på grund av sin funktionsnedsättning.

HFD kom fram till att en fast kostnad hänförlig till ett bilinnehav kan utgöra en merkostnad, men då krävs att kostnaden är högre än normalt. Och så var inte fallet här, ansåg HFD, som därför beslutade att kostnaderna inte kan ses som merkostnader.

Kan man få merkostnadsersättning för specialkost?

Försäkringskassan avslog en förälders ansökan om merkostnadsersättning för specialkost till sin son. Efter nästan två år fick föräldern till slut rätt i kammarrätten.
Kammarrättens i Jönköping beslut (i mål nr 1207-22, februari 2023) innebär att föräldern bedöms ha merkostnader på totalt 12 801 kronor per år.
Detta överstiger 25 procent av prisbasbeloppet. Därför ska 30 procent av prisbasbeloppet beviljas som merkostnadsersättning. Siffrorna gäller 2020 års prisbasbelopp.

Pojke äter kaka

Specialkost ger rätt till merkostnadsersättning, enligt kammarrrättens dom. (Personerna på bilden har inget samband med artikeln.)

Sonen har funktionsnedsättningar i form av bland annat autism och födoämnesallergi. Han behöver därför specialkost.

Enligt föräldern kostar en mjölkproteinfri kost för ett barn i sonens ålder 280 kr mer per månad än normalkost, och motsvarande siffra för glutenfri kost är 150 kr per månad. Detta bygger på uppgifter från Konsumentverket om normal kostnad för mat för åren 2019 och 2020 för ett barn i sonens ålder.

Kammarrätten godtog dessa uppgifter som grund för bedömningen av skäliga merkostnader.

Försäkringskassan argumenterade att det finns möjlighet att få glutenfri och mjölkproteinfri kost förskriven av läkare och att då få köpa vissa sådana produkter till ett subventionerat pris. Samtidigt framgick dock att mjölkproteinfri kost inte förskrivs för barn i den aktuella åldern i regionen och att det är få glutenfria produkter som kan förskrivas på grund av kombinationen av allergier.

Kammarrätten bedömde det därför inte sannolikt att merkostnader för specialkost i någon beaktansvärd utsträckning skulle kunna tillgodoses genom annat samhällsstöd.

HFD avslår merkostnadsersättning för tvångsmässig överkonsumtion

Nej, överkonsumtion av rengörings- och förbrukningsartiklar på grund av en funktionsnedsättning ger inte rätt till merkostnadsersättning.
Det har Högsta förvaltningsdomstolen beslutat, sedan Försäkringskassan överklagat kammarrättens beviljande.

HFD skriver (i mål 2890-23, den 22 februari 2024) att ”konsumtionen kan inte anses vara motiverad för att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och underlätta att delta i arbetslivet och i det övriga samhällslivet. Kostnaderna för denna konsumtion kan således inte anses som sådana skäliga kostnader som ger rätt till merkostnadsersättning”.

I det aktuella fallet har en person kostnader som beror på överkonsumtion kopplat till ett tvångssyndrom. Personen överkonsumerar engångs- och hygienartiklar, oavsett ekonomisk situation.

Läkare intygar att överkonsumtionen inte har något skadlig effekt på personens hälsa, utan tvärtom att ett ekonomiskt stöd för detta skulle leda till en bättre livssituation och ett bättre mående.

Kammarrätten i Stockholm och Högsta Förvaltningsdomstolen. Collage. Foton: Linnea Bengtsson
Kammarrätten i Stockholm beviljade merkostnadsersättning för tvångsmässig överkonsumtion – men nu har Högsta Förvaltningsdomstolen upphävt beslutet. Collage. Foton: Linnea Bengtsson

Kammarrätten i Stockholm (mål nr 4001-22) kom fram till att tvångsmässig överkonsumtion kan berättiga till merkostnadsersättning. Kammarrätten resonerade att det finns ett samband mellan funktionsnedsättningen och överkonsumtionen.

Högsta förvaltningsdomstolen gick dock på Försäkringskassans linje.

Försäkringskassan hade avslagit ansökan om merkostnadsersättning med motiveringen att funktionsnedsättningen inte skulle komma att försämras på grund av en minskning av överkonsumtionen.

Slumpen kan avgöra merkostnadsersättning för god man

Kostnader för arvode till god man eller förvaltare ger rätt till merkostnadsersättning från Försäkringskassan.

Men ibland sätter formaliteter stopp. Då tycks inte arvodeskostnaden avgöra, utan själva datumet för överförmyndarens beslut.

Förvaltningsrätten: Närmast slumpartat

I ett aktuellt fall ansökte en man om merkostnadsersättning för förvaltare.

Försäkringskassan godkände inte ansökan för hela den aktuella perioden, eftersom man ansåg att det inte fanns beslut av överförmyndarnämnden för hela perioden.

I förvaltningsrätten i Jönköping fick mannen dock gehör.

”Enligt förvaltningsrätten talar övervägande skäl i stället för att kostnader för arvode till förvaltare i regel ska ses som en årlig kostnad, att sådana kostnader ska beaktas vid prövningen av rätten till förmånen det år då kostnaden har uppkommit och att tidpunkten för när rätt till förmånen inträder avgörs av tidpunkten för när den enskilde gjort sin ansökan. En sådan ordning framstår som rimlig och tillgodoser kravet på förutsebarhet i rättstillämpningen samt är i linje med gällande regler och vägledande domstolspraxis.

En ordning som däremot innebär att rätten till ersättning för merkostnader för förvaltare styrs av när överförmyndarnämnden fattar sina arvodesbeslut uppfyller inte nämnda krav och kan i stället ge närmast slumpartade resultat.”

Kammarrätten: Överförmyndarens beslutsdatum avgör

Försäkringskassan gav dock inte upp utan överklagade till Kammarrätten i Jönköping som i november 2023 gick på myndighetens linje.

Så här bedömde kammarrätten frågan i mål nr 162-22:

”När det gäller kostnad för arvode till god man och förvaltare ankommer det på överförmyndaren eller överförmyndarnämnden att bestämma storleken på arvode och ersättning för utgifter samt i vilken mån dessa ska betalas av den enskilde eller kommunen. Det är först när detta är bestämt som den enskilde, om han eller hon själv ska stå för kostnaderna, ska betala.

Mot den bakgrunden anser kammarrätten att det är först när ett arvodesbeslut är fattat som det med tillräcklig grad av säkerhet är möjligt att bedöma om kostnader som kan beaktas vid bedömning av rätt till merkostnadsersättning har uppkommit.”

Nej till merkostnadsersättning för bassängträning

Kammarrätten i Göteborg avslog en kvinnas ansökan om merkostnadsersättning för bassängträning. Kvinnan överklagade, men nu har Högsta förvaltningsdomstolen sagt nej till prövning.

När HFD nu (27 mars 2024) avslagit prövning av kvinnans överklagande innebär det att kammarrättens avslag ligger kvar.

Simglasögon. Foto: Envato
Det är ”inte visat att kostnaden för träning är högre än vad som kan anses normalt”, skriver kammarrätten och avslår ersättning. Foto: Envato

Kammarrätten skrev så här (i mål nr 1549-23, den 17 november 2023):

”Det är inte ifrågasatt att det finns ett samband mellan NN:s funktionsnedsättning och behov av träning. För att en kostnad ska anses utgöra en merkostnad är det inte tillräckligt att det finns ett samband mellan kostnaden och funktionsnedsättningen. Det krävs dessutom att kostnaden inte är normalt förekommande bland jämnåriga personer utan funktionsnedsättning.

Även om bassängträning enligt vad sjukgymnasten anfört utgör egenvård är den inte av sjukvårdande karaktär och det är inte heller visat att kostnaden för träning är högre än vad som kan anses normalt även för personer utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder som NN. Redovisade kostnader för bassängträning är därför inte att betrakta som en merkostnad. Vid angivet förhållande ska inte heller kostnad för resor till och från träningen ses som en merkostnad.”

Förvaltningsrätten hade tidigare beviljat kvinnan merkostnadsersättning för bassängträningen, men det beslutet upphävdes av kammarrätten.

Kvinnan får trots detta delvis rätt hos kammarrätten, och hennes merkostnadsersättning höjs från nivån 50 procent (som Försäkringskassan förespråkat) till 60 procent. Denna höjning hör ihop med att kammarrätten bedömer reskostnaderna på ett annat sätt än Försäkringskassan. Kvinnan hade begärt en höjning av merkostnadsersättningen till 70 procent.

Dator som hjälpmedel

Dator kan vara ett hjälpmedel för att kommunicera, läsa och skriva och som kan berättiga till merkostnadsersättning. Kostnad för dator ska i så fall vara större än den kostnad som kan anses normal för en person utan funktionsnedsättning. 

Försäkringskassan kräver också att datorn ska nödvändig eller lämplig på grund av den enskildes funktionsnedsättning. Det kan till exempel vara särskilda anpassningar av datorn och speciella program.  

Försäkringskassans webbinarium 2021

Försäkringskassan anser att många skickar in ”ogrundade” ansökningar. Sommaren 2021 hade man jättelika köer hos handläggarna, och anordnade därför ett webbinarium, för att visa hur svårt det är att få ersättning beviljad.

Krånglet ska minska

De flesta med funktionsnedsättning upplever myndighetskontakter som prövande och tidsödande. Att ansöka om merkostnadsersättning hos Försäkringskassan är en av de krångligaste. Tusentals föräldrar och enskilda har fått erfara att det är mycket svårare än väntat att få ersättning. De har trott att de haft rätt till ersättning, men fått avslag.

Sommaren 2022 gjorde Försäkringskassan om arbetssättet för att beräkna merkostnader, för att gör detta mer enhetligt och begripligt.

– Våra jurister har tagit fram råd som hjälper handläggarna med hur de ska räkna ihop merkostnader. Beräkningarna ska vara mer enhetliga och besluten mer rättssäkra, säger Ulrika Wahlberg, områdeschef inom funktionsnedsättning på Försäkringskassan.