Nyheter

Anna Barsk Holmbom: Om regeringen vill stärka assistansen är det viktigt att nya medel beviljas

Denna artikel handlar om

En underfinansiering kan innebära att personer utan egenvårdsbehov förlorar sin rätt till personlig assistans
Anna Barsk Holmbom. Foto: Linnea Bengtsson.

Anna Barsk Holmbom. Foto: Linnea Bengtsson.

 

ANALYS. På torsdagen informerade regeringen om att de har beslutat om en ny utredning som ska se över vissa frågor inom personlig assistans, precis som man redan tidigare aviserat. Här analyserar Anna Barsk Holmbom det som hittills är känt om utredningen.

Det blir en enmansutredare, Fredrik Malmberg, som ska utföra uppdraget. Fredrik Malmberg arbetade tidigare som Barnombudsmannen och är idag generaldirektör för Specialpedagogiska Skolmyndigheten.

Själva utredningsuppdraget är inte offentligt ännu men i ett pressmeddelande säger regeringen att enmansutredaren ska:
• se över möjligheten att stärka rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser,
• ge förslag på hur rätten till personlig assistans för behov av hjälp med tillsyn kan stärkas samt
• göra en översyn av föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans.

Det regeringen säger att de vill åstadkomma är att öka kontinuiteten och förutsägbarheten inom personlig assistans och assistansersättning.

Det är kanske lite förvånande att regeringen väljer att återigen väljer att lyfta upp rätten till personlig assistans för egenvård. Både andning och sondmatning räknas idag som grundläggande behov i lagen och enligt uppgift ska behoven från sommaren räknas i sin helhet istället för att styckas upp i integritetskänsliga delar och andra delar, som då inte räknas som grundläggande behov.

Inte förrän direktiven blir kända kommer det därför att gå att förstå vad regeringen menar som utöver detta ska ge rätt till personlig assistans.

Jag menar att även om det är positivt att fler beviljas personlig assistans än idag så är det viktigt att detta i så fall beviljas nya medel för. Det är olyckligt om det sker en vridning av assistansreformen så att den blir mer vårdinriktad om en underfinansiering innebär att personer som inte har något egenvårdsbehov förlorar sin rätt till personlig assistans.

När det gäller tillsyn säger regeringen att det står i direktiven att med tillsyn menar man övervakning som behövs på grund av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning och aktiverings- och motiveringsinsatser. En ändring av praxis har inneburit att färre personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar beviljas personlig assistans för tillsyn inom ramen för grundläggande behov.

Det finns en gammal dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som konstaterade att tillsyn kan vara ett övrigt behov (RÅ 2010 ref. 17). Domen innebär att den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov också har rätt till t ex aktiverings- och motiveringsinsatser samt för tillsyn som inte kan räknas som aktiv, om behoven inte tillgodoses på annat sätt.

Idag tillämpas den inte alltid på vuxna personer med full autonomi utan istället förekommer det att domstolarna fastställer beslut om att personer som inte har någon rimlig chans att klara sig själva eller att larma efter hjälp ska vara utan personlig assistans flera timmar per dag.

Det tycks dock inte vara tillsyn som övriga behov som ska ses över, utan bara som grundläggande behov. I så fall finns det risk för att det inte hjälper personer med enbart fysiska funktionsnedsättningar utan egenvårdsbehov eller psykisk funktionsnedsättning.

Det avsmalnande föräldraansvaret har minister Lena Hallengren talat om under flera månader. Det verkar tydligt att ministern vill avgränsa föräldraansvaret, som idag kan innebära att barn som har omvårdnadsbehov med behov av tillsyn dygnet runt ändå inte beviljas personlig assistans.

Minister Hallengren säger sig vilja stärka rätten till personlig assistans, men fortfarande berörs inte frågan om att se över hur Försäkringskassans bedömer grundläggande behov för vuxna personer med enbart fysiska funktionsnedsättningar.

Uppdraget ska redovisas senast den 23 mars 2021. Vi får hoppas att regeringens arbete med assistansen nu anses avklarat för den här gången och att det inte sker någon förändring innan utredningen är slutförd men det finns nog en risk för att det är precis så det ändå blir.

 

Fler artiklar om detta ämne

Debatt
Foto: Linnea Bengtsson.
Så vill JAG ändra bedömningarna av föräldraansvar och assistans vid tillsyn och egenvård
1. Oacceptabelt att många med tydliga tillsynsbehov förlorar assistans.
2. Klargör att egenvård är assistansgrundande.
3. Föräldraansvaret behöver ses över för att bli rimligt och rättssäkert.
Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson
Alla dessa utredningar om LSS och assistans. Vad var och är syftet?
Nu i dagarna har ännu en utredning dragit igång. Men utredningarna har blivit allt smalare. Det speglar regeringens ambitioner
Personlig assistans
Fredrik Malmberg är sedan i somras ny generaldirektör för SPSM
Fredrik Malmbergs uppdrag från regeringen: Stärk assistansen
Utreder föräldraansvar, egenvård och behov av tillsyn. ”Löser inte de verkliga problemen”, säger kritisk RBU-ordförande.
Personlig assistans
Lars Lööw. Foto: Linnea Bengtsson
Så vill Lars Lööw förbättra jobbet för 100 000 personliga assistenter
Tre av fyra assistenter vill ha mer kunskap om lagar, arbetssätt, och om användarens funktionsnedsättning – 75 000 behöver utbildas!

 

Annons
Annons för Humana
Annons
Annons för HEA Medical
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för CJ Advokatbyrå
Annons
Annons för Move & Walk
Annons
Annons för Särnmark
Annons
Annons för Tobii Dynavox
Annons
Annons för JAG
Annons
Annons för Primass
Annons
Annons för Tidvis
Partnerinformation från NKA
Att vara anhörig