Äntligen en framgång: Sondmatning är grundläggande behov

Sondmatning ska betraktas som intag av en måltid och utgör därmed ett grundläggande behov. Det har Högsta förvaltningsdomstolen nu beslutat.

En av de första att kommentera domen var Lena Hallengren, sedan en månad statsråd med ansvar för funktionshinderfrågor. Hon skrev på twitter att ”många drar en suck av lättnad”.

Jag vet hur många som suttit och väntat på den dom från HFD som just kom och jag vet att många drar en suck av lättnad idag. https://t.co/G1HqQ9DATN

— Lena Hallengren (@lenahallengren) April 13, 2018

Cecilia Blanck, Föreningen JAG, är ”otroligt glad och lättad”:

– Detta innebär att barn med omfattande funktionsnedsättningar kan få personlig assistans igen. De ställs inte längre inför det omöjliga valet mellan att äta eller få livsnödvändigt praktiskt stöd.

– Detta visar tydligt att regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan 2016 fick stora konsekvenser. Det ledde uppenbarligen till att Försäkringskassan, för att uppfylla kravet på att bryta timutvecklingen, valde tolkningar av lagen som var helt felaktiga. Nu har vi det svart på vitt.

Nu hoppas vi att nya ansökningar hanteras snabbt och korrekt

– Nu hoppas vi att nya ansökningar från alla de barn som de senaste åren förvägrats det stöd de behöver kommer att hanteras snabbt och korrekt av Försäkringskassan. De var på väg att bli en förlorad generation. Nu har de chansen att få ett gott liv, att växa upp i en familj och hoppas på en framtid igen, säger Cecilia Blanck.

Maria Persdotter, ordförande för RBU, är mycket nöjd med domen:

– Försäkringskassan har uppenbarligen brutit mot lagen i flera år och under tiden har barn med funktionsnedsättning och deras familjer fått betala ett mycket högt pris, säger Maria Persdotter.

– Det är ingenting annat än en stor skandal att detta har fått fortsätta under flera år. Ansvaret för detta vilar på Försäkringskassans ledning men ytterst regeringen, säger Maria Persdotter i ett pressmeddelande.

I en annan kommentar säger Anna Barsk Holmbom, expert på assistansfrågor:

– Äntligen ett steg i rätt riktning! Som vi har längtat!

– Nu ger det här beslutet inte den hundraprocentiga effekt som kanske många hoppas på. Den innebär till exempel inte att andning kommer att räknas som ett grundläggande behov men all egenvård som är hänförligt till något av de fyra nu befintliga grundläggande behoven har räddats. I dag ska vi vara glada åt det. I morgon får vi fortsätta kampen för övriga frågor, säger Anna Barsk Holmbom.

Nedan finns HFD:s information om domen:

Dom i mål om assistansersättning

[2018-04-13] Högsta förvaltningsdomstolen

Egenvård som avser något av de grundläggande behov som anges i 9 a § första stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan – om den hjälp som behövs är av tillräckligt integritetskänslig karaktär – ge rätt till insatsen personlig assistans och även ligga till grund för prövningen av rätten till assistansersättning. Sondmatning ska betraktas som intag av en måltid och utgör därmed ett grundläggande behov.

Målet gäller om egenvård i form av sondmatning kan berättiga till assistansersättning.

Av lagstiftningen på området följer att en person som på grund av ett stort och varaktigt funktionshinder behöver hjälp med s.k. grundläggande behov, t.ex. personlig hygien eller måltider, från kommunen kan få biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Om hjälpbehovet i dessa avseenden i genomsnitt uppgår till mer än 20 timmar per vecka kan Försäkringskassan bevilja assistansersättning för kostnaderna för personlig assistans. Assistansersättning lämnas dock inte för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen.

En första fråga som prövats i målet är om personlig assistans respektive assistansersättning över huvud taget kan ges för sjukvårdande insatser som utförs som egenvård. Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal efter en individuell prövning bedömt att en patient själv eller med hjälp av någon annan kan utföra. Utgångspunkten är att personlig assistans inte ska ersätta den omvårdnad som sjukvårdshuvudmännen är skyldiga att ge. Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att det inte finns några principiella hinder mot att egenvård beaktas vid bedömningen av om rätt föreligger till såväl personlig assistans som assistansersättning, eftersom insatsen då inte längre är en uppgift som åvilar hälso- och sjukvårdspersonal och inte heller utförs av sådan personal.

Den andra frågan som Högsta förvaltningsdomstolen har tagit ställning till är om sondmatning utgör ett grundläggande behov, dvs. om sondmatning kan anses ingå i begreppet måltid. Begreppet är inte definierat i lagen, men enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening bör även andra sätt att tillgodose en persons näringsbehov än att föra mat till munnen innefattas i begreppet måltid. Hjälp med sondmatning är således ett grundläggande behov.

I vilken utsträckning hjälp med ett grundläggande behov, i detta fall sondmatning, berättigar till insatsen personlig assistans beror på om hjälpen– helt eller delvis – är av tillräckligt kvalificerat slag, dvs. om den är av tillräckligt privat karaktär. Detta måste avgöras efter en individuell bedömning av förhållandena i det enskilda fallet. Någon sådan prövning har Högsta förvaltningsdomstolen inte gjort i målet, eftersom prövningstillstånd endast givits för den principiella fråga som är av vikt för ledning av rättstillämpningen. Domstolen har därför stannat vid att förklara att sondmatning – oberoende av om den utförs som egenvård – utgör ett grundläggande behov.

I övrigt står kammarrättens dom – enligt vilken den i målet aktuella flickan ansågs ha rätt till assistansersättning – fast.